Grundbok i kooperativt lärande finns att beställa!

Boken finns nu ute för beställning!

Grundbok_i_kooperativt_lärande_v5

Studentlitteratur:

https://www.studentlitteratur.se/#9789144116723/

Bokus:

https://www.bokus.com/bok/9789144116723/grundbok-i-kooperativt-larande-vagen-till-det-samarbetande-klassrummet/

Läromedia:

http://www.laromedia.se

Adlibris:

https://www.adlibris.com/se/bok/grundbok-i-kooperativt-larande—vagen-till-det-samarbetande-klassrummet-9789144116723

Libris:

https://libris.kb.se/bib/21574835

Utbildning

Önskar ni kurser eller workshops om kooperativt lärande?

Tvådagarskurs

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123349/Kooperativt+l%C3%A4rande+(Workshop)

Inspirationsföreläsningar

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+lärande+(Föreläsning)

Orientera dig på bloggen!

Tryck på bilden ovan för en sammanställning av alla strukturer (övningar) på bloggen!

Några viktiga inlägg: Hur man skapar lärande grupper!Strategi: RollerGruppstärkande övningar!Strategi: LärparAlternativ till handuppräckningSamarbetsfärdigheterKlassrum 2.0

Läs gärna denna först för att få en förståelse över vad denna blogg försöker förmedla –  ett lärande genom samarbete. Här är en kort sammanställning över metodiken. Läs gärna om bloggen. Därefter kan du läsa om de grundprinciper som behövs för Kooperativt Lärande (KL). Kanske behöver du lite inspiration av denna film? När du kommit igång med KL så läs dessa korta tips! Efter detta är du introducerad till det Kooperativa Lärandet!

Nu är det dags att prova på en struktur (övning). För nybörjare inom KL rekommenderar vi strukturen EPA. Har du provat denna några gånger redan? Varför inte prova några alternativ till handuppräckning? Under rubriken Strukturer ovan samlas alla strukturer vi lägger upp på bloggen vilka läggs upp fortlöpande varje vecka. Är du lika exalterad som vi att använda KL?!? Följ då bloggen via länken under eller i högermenyn! Gå gärna med i vår facebook-grupp där det sker levande diskussioner under skolveckan: Kooperativt Lärande

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Läs mer

Struktur: Stationssamtal

Många strukturer inom kooperativt lärande är baserade på diskussioner och kunskapsdelning mellan elever, likaså i denna struktur. Struktur: Stationssamtal är ett enkelt sätt att skapa diskussioner kring ett samtalsämne. Strukturen är en samtalsvariant av Karusellen med mer fokus på själva diskussionen och att skapa bra samtalsfrågor. Precis som andra strukturer kan det anpassas, läggas till roller eller behandlas på olika sätt när strukturen är över. Läraren har även flera möjligheter att använda elevernas diskussioner till vidare uppgifter eller dela upp dem i nya grupper efter stationssamtalen så att alla elever i en grupp varit i olika samtalsgrupper och diskuterat frågan genom att använda ex. strukturen Rondellen och hem- och expertgrupper likt Pussel.

Läs mer

Uppstart med rondellen

Idag var det dags att starta upp ett nytt arbetsområde i årskurs 7. Vi ska jobba med sagor och myter under de kommande veckorna och eftersom det var elevernas första skoldag idag skulle uppstarten ske på ett sätt där de kunde plocka fram kunskaper från långt bak i minnet. IMG_8114.JPG

Klassrummet var dagen till ära möblerat med borden som cirklar vilket underlättade genomförandet av uppgiften. Sex elever får plats runt varje bord och sex uppgifter kunde därmed skickas runt med hjälp av strukturen Rondellen. Alla elever utrustades med pennor och sedan kunde vi sätta igång. Uppgifter som

  • vad karaktäriserar en saga?
  • namnge alla sagor och sagoförfattare du kan komma på
  • namnge filmer, böcker, TV-serier osv med temat ”gott och ont” som är vanligt i sagorfullsizeoutput_1b5d

Eleverna fick 1 minut på sig att skriva på pappret de hade framför sig innan det skickades vidare. På mindre än 15 minuter hade varje bord skickat alla papper två varv och grävt djupt i minnet efter författare och karaktäristiska drag hos sagor. Eleverna fick igång sina tankar och jag fick en överblick av vad de kan. Toppen!

Kollegialt lärande i kooperativ anda

Igår hade vi planeringsdag för lärarna på vår skola (F-9) och jag fick tillsammans med min IKT-grupp (som genomför Skolverkets digitaliseringslyft) äran att hålla i en halvdag med fokus på digitalisering och förändringarna i läroplanen som träder i kraft till sommaren.

Digitalisering für alle

Kollegiet hälsades välkomna till en späckad förmiddag och arbetet inleddes med en förklaring av strukturen Mötas på mitten. Strukturen skulle användas till att få var och en att tänka till kring ett nytt förslag från Skolverket, nämligen att programmering ska bli ett möjligt språkval i åk 4-9. Vi berättade också om att det finns kommuner idag som är beredda att ta bort till exempel franskan som valmöjlighet på grund av få elever och brist på lärare. Hur skulle vi på skolan förhålla oss till programmering som ett eventuellt nytt språkval? Vilka möjligheter fanns? Vilka hinder såg vi? I händerna hade kollegorna då fått Skolverkets förslag till den nya kursplanen och vilket centralt innehåll ämnet skulle ha. Först blev det alldeles tyst och alla gick in i sina egna tankar. En del började se både frustrerade och arga ut. Det skrevs i rutorna de hade framför sig och sedan startade diskussionerna. Till sist enades respektive grupp om några punkter att sätta i mitten och vi kunde börja sammanfatta. Varje grupp fick berätta om något de hade pratat om och kommit fram till

  • Hur slår detta mot skolor som inte har 1-1?
  • Va bra att det kan finnas ett alternativ som kanske tilltalar en del av de elever som tycker att skolan är ganska tråkig i vanliga fall men som är intresserade av teknik och programmering
  • Men vad ska hända med tyskan, franskan och spanskan? Det här blir verkligen att sänka statusen på de moderna språken!
  • Vad händer om 80% väljer programmering? Vem ska undervisa? Hur ska det här gå till?

”Tack för att ni verkligen gav er in i diskussionerna och försökte komma på både hinder och möjligheter för detta. Det för oss osökt in på nästa punkt för dagen nämligen att digitaliseringen av skolan inte bara handlar om programmering och att använda olika digitala verktyg utan också att ha ett källkritiskt perspektiv på allt vi gör. Det är lätt att luta sig tillbaks och tycka att vi ligger i framkant när det gäller digitalisering för vi har jobbat med 1-1 i flera år och använder många digitala verktyg i vår undervisning och det vi har gjort hittills var ett sätt att påminna oss alla om att vi kanske inte alltid är så källkritiska och i framkant som vi önskar. Digitaliseringen av skolan berör alla och vi behöver alla utveckla vårt källkritiska tänkande för att kunna stötta eleverna i detsamma.” Vi hade helt enkelt klippt och klistrat, omformulerat och hittat på hela förslaget till en ny kursplan för att väcka våra kollegors driv och vilja att bli ännu bättre.

Möjlighet att dela med sig av konkreta tips

Efter morgonens något brutala uppvaknande var det dags att upp och röra på sig. Ut med alla i matsalen och ställa upp i två cirklar för att kunna jobba utifrån strukturen Inre-yttre cirkel. Fem frågeställningar var förberedda och yttercirkeln flyttade sig enligt mina instruktioner något eller några steg åt vänster mellan varje fråga. Frågeställningarna vi använde oss av var

 

 

  • Vilken är den största fördelen med digitalisering i skolan enligt dig?
  • Vilken app använder du oftast tillsammans med eleverna?
  • Vilket är ditt bästa digitala tips?
  • Vad skulle du behöva för att ta ytterligare ett steg i att digitalisera din undervisning?
  • Hur gör du för att arbeta källkritisk tillsammans med eleverna?IMG_8109

Ämnesgrupper och sen en karusell på det

Efter en kaffepaus var det dags att sätta sig i förbestämda ämnesgrupper. Ma/NO-lärarna i en grupp, SO-lärarna i en grupp, moderna språk och engelska i en grupp och övriga i en grupp (vi är en stor del av IKT-gruppen som organiserade förmiddagen). Alla grupper hade nu fått ett stort papper, en tuschpenna (varje grupp hade olika färger) och kursplaner med markerade förändringar inför nästa läsår (vi hade valt ut biologi, fysik och samhällskunskap). Två grupper fick istället fördjupa sig i de övergripande förändringarna i läroplanens första kapitel. Grupperna läste, funderade, diskuterade och skrev på sina stora papper. När vi började känna oss klara gjordes nya grupper där vi blandade personer fritt och detta blev startskottet för att ge respektive ämnesgrupp input på deras tankar genom att använda strukturen Karusellen. De nya grupperna gick till sin respektive startstation med en ny färg på tuschpennan, läste, funderade, diskuterade och försökte fylla på, ifrågasätta och konkretisera det som den första gruppen på pappret hade skrivit. När vi hade gått varvet runt återsamlades varje ämnesgrupp runt det papper man hade startat övningen på. Där fick man läsa, fundera och diskutera. Varje ämnesgrupp fick då i uppgift att välja ut två saker man ska testa innan sportlovet. Det är ju nu under våren vi kan prova oss fram och se vad som funkar bra för oss. IMG_8105

Kooperativa strukturer skapar samarbete i kollegiet

IMG_8104

Efter sista övningen var det dags för utvärdering och lunch (tack vare de kooperativa strukturerna hann vi med allt detta innan lunch). För att göra en så snabb och effektiv utvärdering som möjligt valde vi att använda appen Rate my (för iPad) som är en utvärdering med smileys (tänk knapparna du kan trycka på efter säkerhetskontrollen på flygplatsen). Med tanke på resultatet av utvärderingen och de kommentarer vi fick under och efter förmiddagen kan jag varmt rekommendera att arbeta utifrån kooperativa strukturer även med vuxna.

 

 

Struktur: Ställ en fråga

Ofta när vi som lärare presenterar nytt innehåll skapas det många frågor hos eleverna. Kanske hinner du gå igenom en eller två och säger sedan: ”Nu måste vi gå vidare, ner med händerna”. Men varför inte använda dessa frågor för att än mer utveckla elevernas förståelse och skapa nya kunskaper i en gemenskap? I strukturen Ställ en fråga är det precis det man gör. Frågorna som eleverna har blir en källa till nya kunskaper för hela elevgruppen.

Läs mer

Hur börjar jag med Kooperativt lärande?

Här på bloggen finns en hel del inlägg om olika klassexempel, länkar till forskning och olika strategier och strukturer. I vår facebook-grupp finns också massa tips från andra lärare och hur de arbetar. Om du är sugen på att börja med kooperativt lärande men inte vet riktigt var du ska börja är detta inlägg för dig! Här kommer tips på hur du kan göra för att introducera kooperativt lärande i din grupp.

Läs mer

Att bearbeta en text med frågor

Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Först fick eleverna läsa högt för varandra i par. När de flesta var klara samlades vi på mattan tillsammans. Jag läste högt och de följde med i texten. Ibland stannade jag till och bad en elev läsa en mening. När vi läst kapitlet samtalade vi om vad det handlade om för att sammanfatta vår förståelse för texten. Läs mer

Runda bordet/Rondellen: Reagera positivt

En viktig del i att samarbeta är att kunna reagera positivt på varandra och andras insats. Detta kan tränas med socialt innehåll för att eleverna sedan ska kunna applicera det när de samarbetar kring ämnesinnehåll. HÄR och HÄR finns inlägg som beskriver sätt att göra detta på. I detta inlägg beskriver jag en uppgift jag nyligen gjorde med min klass. Läs mer

Tips: kooperativa moment i lektioner

Ofta får vi frågor i vår facebook-grupp om hur man lägger in kooperativa moment i färdiga lektioner med ett kunskapsinnehåll. I vår bok: Grundbok i kooperativt lärande beskriver vi att det är ett förhållningssätt att arbeta utifrån samarbete. När man väl förstår hur samarbetet struktureras och när samarbete kan användas för att förstärka lärandet är det enkelt att skapa kooperativa moment.

Läs mer

Lärarens roll i kooperativt lärande

Som lärare finns det mycket att tänka på i en undervisningssituation. Ibland kan det vara så att du som lärare inte alltid funderar kring de val du gör och hur det påverkar lärandet. Många val görs per automatik. I detta inlägg samlar vi tips och tankar kring hur din roll som lärare kan se ut när du jobbar med kooperativt lärande; hur du ska observera, stötta och modellera beteenden som stödjer samarbete i gruppen. I grunden handlar det om att gå från en roll att peka och bestämma till att utveckla och handleda eleverna.

Läs mer

Fråga, fråga, byt! och Multisvar: Religion

Vi har under höstterminen lärt oss om skapelsemyter, vad människor trodde för längesen och vad människor tror på nu. Vi har diskuterat, lyssnat, sett film, läst, skrivit och målat. De senaste veckorna har vi fokuserat på de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Efter att ha hämtat in information på olika sätt gjorde vi en lektion med strukturen Sortering. För att ytterligare befästa begreppen använde vi strukturen Fråga, fråga, byt!Läs mer

Sortering: Kläder efter väder

Nu när det börjar bli kallare ute och det är snöigt och/eller slask så dyker diskussionen om kläder efter väder upp som ett brev på posten. Vi märker av det tydligt hos våra elever. Det blir mycket tjat om att ta på sig jackan, om att ta på sig galonbyxor eller täckbyxor och att ha mössan på sig. För att eleverna ska känna själva vad som kan vara lämpliga kläder kan man använda sig av strukturen Sortering.

Läs mer

Högläsning med kooperativa inslag

Under två veckors tid har jag och mina elever i årskurs 8 ägnat oss åt högläsning av Lena Ollmarks ”Lägret”. Boken utspelar sig på ett konfirmationsläger vilket medför många religionsdiskussioner både i boken och bland mina elever. Bokens innehåll gjorde den perfekt för att kunna arbeta med både svenska och religion på samma gång. När jag läser högt lånar jag alltid boken som e-bok så att jag kan ha texten på storbild för att eleverna ska kunna följa med i texten. Jag har arbetat med många högläsningsböcker på samma sätt både på mellanstadiet och högstadiet utan att egentligen reflektera över att jag har jobbat kooperativt. Ibland är det bara så skönt att få sätta ord på saker man gör utan att tänka på det.

Kooperativa inslag

IMG_7325

Eftersom en stor del av syftet med högläsningen var att synliggöra  lässtrategier och hur man använder dem var EPA ett naturligt sätt att arbeta. Under tiden som jag läste stannade jag upp, ställde frågor och lät eleverna fundera enskilt innan de pratade med sin bordsgranne och sedan tillsammans i helklass. Ibland gjorde vi den enskilda reflektionen skriftlig i en läslogg och ibland endasIMG_6962t i huvudet. Några läsloggsreflektioner gjordes enbart i skrift då tankarna kunde vara väldigt personliga. För att hålla tempot uppe i samtalen i paren använde vi oss också av Par på tid och lyfte några svar i helklass. Vid några tillfällen gjorde vi även Mötas på mitten. För att slippa trängas skrev eleverna sina enskilda svar på egna papper och möttes sedan i grupper om fyra för att komma fram till ett gemensamt svar. Det kunde då t ex handla om vad de trodde skulle hända härnäst i boken och de enades om den mest troliga fortsättningen. Med högläsning i kombination med kooperativt lärande blev varje lektion något att längta efter för både mig och eleverna.

 

 

Basgrupper i åk 2: Skriva på bloggen

Vi har en klassblogg med våra elever i åk 2. Där skriver vi vad vi jobbar med i skolan så att föräldrar och släktingar kan se. Nu till åk 2 ska eleverna få ta över mer av ansvaret för skrivandet på bloggen. Vi gjorde en Hör vi ihop? med några av ämnena vi jobbat med (verb, adjektiv, sinnen, matematik och vår högläsningsbok) för att påminnas om lite vad vi gjort. Läs mer

Att arbeta mot ett gemensamt mål i matematik

Idag har vi introducerat omkrets för våra tvåor. Eleverna fick fundera kring vad ordet omkrets betyder och de fick prata med sina klasskompisar om vad de tänkte om begreppet. Jag hade en kort genomgång och eleverna fick därefter sitta 2 och 2 på mattan medans jag visade upp olika figurer de skulle räkna ut omkretsen på. Jag gjorde detta i halvklass så jag kunde direkt se vilka elever som greppat begreppet och vilka som behövde mer stöd.

Läs mer

Ta eget ansvar, vara expert och lära av varandra.

Veckans NO tema är vatten. Vi startade upp med att titta på en film om vattnets kretslopp. Det var en del diskussionsfrågor under filmens gång. Vi stoppade filmen och diskuterade frågorna genom att slå ”huvuden ihop” i arbetsteamen och därefter lyfta vi vad vart team hade diskuterat. Här säger jag att t.ex att eleven på stol tre berättar vad gruppen har diskuterat.

Läs mer

« Äldre poster