Vill du vara med och bidra? Konferens 2022

Vill du vara med och lyfta fram kooperativt lärande i Sverige? Se hit!

Den 5 april 2022 är det dags för den andra nationella konferensen i kooperativt lärande – Kooperativt lärande i Sverige. För att så många som möjligt ska kunna delta blir den denna gång digital. Konferensen arrangeras av KOLIS och Studentlitteratur. Mer info kommer inom kort! Förutom föreläsning, workshops och panelsamtal kommer det under dagen ges möjlighet för erfarenhetsutbyte i form av Pecha Kucha. 

Pecha Kucha är ett presentationsformat med möjlighet att presentera erfarenheter och tankar på kort tid: 20 bilder visas i 20 sekunder per bild. Du väljer bilder från din verksamhet eller andra bilder som symboliserar det du vill berätta om. Total tid för varje presentation är 6 minuter och 40 s.

Vi vill lyfta det ni gör ute i skolorna, förskolorna och fritidshemmet runt om i Sverige! Är du intresserad av att dela med dig av någonting kooperativt från din vardag? Har du testat eller upplevt något spännande kring kooperativt lärande? Vill du ge oss en inblick i din verksamhet? Delta själv eller tillsammans med en kollega.  

Så här gör du för att anmäla ditt intresse för att bidra:

Fundera på vad du skulle vilja dela med dig om och fyll sedan i detta formulär så att vi får lite information av vad du kan dela med dig av. Anmäl intresse för att bidra senast 30 november. Vi kontaktar dig sedan med mer information om hur du skapar din Pecha Kucha. De som väljs ut kommer att få stöd inför konferensen och får dessutom delta på hela dagen gratis!  (detta är alltså INTE en anmälan till konferensen utan en intresseanmälan för att vara med och bidra under konferensen)

Tillsammans utvecklar vi skolsverige! Välkommen!

Hälsningar, Kolis (Kooperativt lärande i Sverige)

Nyhet! Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap

Nu har vi glädjen att presentera vår nya bok: Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap.

Efter att vår första praktiska bok – Kooperativt lärande i praktiken: handbok för lärare i grundskolan – fått många att komma igång med KL i sina klassrum, kände vi att det fanns ett behov av en fortsättning med nytt innehåll och material. Beställ här: StudentlitteraturAdlibrisBokus

Läs mer

Varför använda samarbete i skolan?

Varför ska vi använda samarbete mellan elever i skolan? Varför, när det nu är så svårt, ska inte eleverna alltid arbeta enskilt istället? Är gemenskap verkligen viktigt i skolan?

Forskare har länge studerat hur vi människor fungerar, hur vi utvecklas och växer. Vi vet idag att det finns få saker som är så farligt för en individ som att bli isolerade och att ha få sociala relationer. När vi är ensamma, utan att ha valt det, och känner oss isolerade från andra, mår vi sämre och känner mindre mening med våra liv. När du är ensam över tid börjar du även tappa känslan för vem du är. Människor är djupt sociala varelser. Detta är helt uppenbart av att titta på vårt sätt att leva. Bevisen för vårt behov av sociala relationer finns både i vår biologi och överallt i vårt samhälle. Se exempelvis på din egen hjärna. Det har visat sig att det finns en koppling mellan storleken på en primats hjärna och storleken på de samhällen den kan bilda: ju större hjärnan är, desto större är dess sociala värld. Vår biologiska utveckling är därmed tätt sammanknutet med vår kulturella och sociala utveckling. 

Läs mer

NO på högstadiet

Här kommer ett gästinlägg från Rebecca Bergelin på Sjöfruskolan i Umeå. Hon beskriver hur hon använde strukturerna kooperativ fyrfältare och hör vi ihop i NO på högstadiet för att stötta förståelse och befästa kunskaper. Läs och inspireras!

***

Vi håller på att arbeta med att lära oss om vad som är skillnaden mellan en atom och en jon av ett visst grundämne samt hur olika joner förenas i jonföreningar.

FYRFÄLTARE
Elevgrupper med tre eller fyra elever i varje grupp får ett papper per grupp med ett grundämne som tema (ord i mitten av pappret, t ex ”Natrium”). Första fältet: ”Rita atomen”. Andra fältet: ”Hur många elektroner finns i atomens yttersta skal?”. Tredje fältet: ”Rita jonen”. Fjärde fältet: ”Vilken laddning har jonen?”.
Gruppen jobbar gemensamt med uppgifterna i de fyra fälten. De har periodiska systemet till hjälp.

HÖR VI IHOP?
Varje elev i varje grupp får var sitt eget A4-papper där de skriver vilken jon gruppen har som tema (t ex ”Natriumjon”) och vilken laddning jonen har (t ex ”1+”). Pappret ska de sedan hålla upp som en skylt framför sig. Sedan blir det mingel. Det gäller då för eleverna att hitta en partner att bilda jonförening med, alltså en annan jon som deras egen jon kan bilda en jonförening med (t ex kan eleven som är ”natriumjon” bilda förening med en elev som är ”kloridjon”).

På detta sätt befäster eleverna sin kunskap om vilka joner som kan passa ihop (alltså vilka laddningar som tillsammans blir en kemisk jonförening). Dessutom är det roligt och gör det lätt att komma ihåg joner som passar ihop. Eleverna får också både hjälpas åt och prata med varandra för att lösa en uppgift tillsammans.

Känslor i undervisningen

Människan är en tänkande och kännande varelse som söker efter mening i livets alla skeenden. Vi ser, hör, och känner hela tiden vilket leder till nya erfarenheter som får oss att växa. Vi upptäcker världen samtidigt som vi deltar i den och färgar sedan vår omgivning med våra tankar och känslor. John Dewey beskriver detta med orden Education is not preparation for life; education is life itself. Dewey menar att lärande inte bara är att utveckla kunskaper för framtida studier – utan ska snarare ses som en process att leva och växa. Att kunna skapa god undervisning som fångar elevers känslor, tankar och upplevelser i undervisningen kan därför vara en av de främsta egenskaper en pedagog kan ha.

We are not thinking machines that feel; rather, we are feeling machines that think.

Antonio Damasio
Läs mer

Elevens upplevelse av undervisningen

Många saker påverkar elevers upplevelse av skolan och undervisningen, till exempel val av innehåll, lärmiljö, lektionsupplägg, relationer och personliga förutsättningar. Det finns mycket att säga om alla dessa delar. Vi ska här skrapa lite på ytan och fundera kring en av dem, lektionsupplägg, och hur små förändringar kan skapa en helt annan upplevelse av undervisning för eleverna.

Såhär i terminsstart delas många bra stenciler att använda, kring exempelvis sommarminnen, förväntningar på terminen och klassrumsregler. Hur dessa – och annat material och läromedel – används kan påverka eleverna på olika sätt och skapa helt olika upplevelser av undervisningen. Tänk dig ett papper med frågor inför terminen – t.ex. Vad ser du fram emot den här terminen?, Vad är dina mål?, Hur vill du ha hjälp av läraren?. Bra frågor som är värda att fundera på. Föreställ dig sedan att detta händer:

Läraren har en kort genomgång där hen beskriver frågorna och pratar om varför de är viktiga. Läraren delar ut papprena. Eleverna funderar och skriver. Läraren går runt och stöttar och kommenterar. Eleverna lämnar in sina papper. Läraren lyfter några saker hen tänkt på kring frågorna och går sedan vidare till nästa uppgift.

Läs mer

Struktur: Lär klassen

Att kunna inta olika roller i undervisningen, som frågeställare, lyssnare, samtalsledare eller forskare gör oss mer medvetna om lärandeprocessen. En roll som elever sällan intar är den som lärare – dvs att organisera och strukturera lärprocesser för andra. Det är precis det eleverna får göra med Struktur: Lär klassen.

Det sägs att vi minns våra kunskaper bättre om vi lär andra det vi själv lärt oss. Genom att forma om en kunskap till ett lärande för andra behöver vi sätta ord på det vi kan och lära ut det som vi ser som viktigt inom ett ämne. Att inta rollen att lära andra börjar i att vi kan beskriva våra tankar om det vi lär oss för varandra, kanske i ett par. När vi sedan bemästrat något nytt kan vi reflektera kring det vi lärt oss och sätta ord på vad vi tycker är viktigt. Ett nästa steg är att lyfta ut vad vi ser som det centrala i en ny kunskap och kunna formulera det i information för andra. Ett vidare steg är att kunna skapa processer så att andra kan skapa något nytt kring det vi lär om samt kritisk undersöka och förstå var våra egna tankar kommer ifrån. I strukturen Lär varandra får en grupp som ansvar att lära en kamrat om ett avgränsat område. I strukturen Lär klassen är det istället gruppen som ska designa ett lärande för sin klass. I denna struktur ges fler möjligheter för grupper att lära andra och leda lärprocesser för sina klasskamrater.

Läs mer

Material för det kooperativa klassrummet

Vill du arbeta mer med kooperativt lärande och funderar på om det är något särskilt material du behöver? I de kurser vi bedriver säger vi ofta att det främst är kunskap om hur man strukturerar samarbete som gör att man lyckas med KL. Det stämmer! Om du vill arbeta konsekvent med kooperativt lärande finns det dock material som kan göra det lättare att lyckas skapa ett aktivt och lärande klassrum. Här finns några förslag.

Läs mer

3F – feedback, feedup, feedforward

En av de kooperativa grundprinciperna är 3F – feedback, feedup, feedforward. Grundprinciperna hjälper oss att få till effektiva samarbeten där elever lär mer av att lära tillsammans. När vi jobbar med kooperativt lärande över tid kan vi ta stöd av grundprinciperna. I detta inlägg bryter vi ner 3F lite mer och ger tips kring hur denna kan se ut i praktiken.

Grundprincipen 3F handlar om att se till att skapa tid för reflektion och återkoppling kring det som sker i klassrummet. Genom reflektionen kan vi ta lärandet och samarbetet till nästa nivå, och utveckla eleverna över tid. Reflektionen hjälper eleverna att få syn på sitt och andras agerande och pekar ut riktningen framåt.

Beroende på syfte och uppgift kan reflektionen ske innan ett samarbete, mitt under ett samarbete och efter ett samarbete.

Läs mer

Kooperativ läsning

Det finns få saker kooperativt lärande passar så bra till som att läsa och förstå texter. Genom att läsa och diskutera våra tankar kan vi tillsammans förstå innehåll och ställa frågor till varandra om texter och dess budskap. I boken Meningsfullt lärande ägnar jag och Jennie ett helt kapitel åt hur du på olika sätt kan få elever att läsa och förstå texter tillsammans. Här nedan finns några idéer som kan inspirera och få dig att pröva nya sätt att använda eleverna som en resurs för att förstå och tolka budskap i texter. Grundtanken är att se eleverna som en lärresurs för varandra och att utnyttja det kunskapsgap som finns mellan människor när de läser texter. Så fort en elev får en unik tanke andra inte har vill elever dela dessa och lyssna på andras tankar. Samma gäller om elever läser olika delar av en text som de sedan kan lära ut eller sammanfatta inför varandra. På det sättet blir de närmsta kamraterna en mottagare av elevens tankar och frågor. De olika sätt som presenteras nedan kan anpassas för olika former av texter och inspireras av, göras om eller utökas beroende på syfte och mål med en läsaktivitet.

Läs mer

Från envägskommunikation till dialog

Att arbeta med samarbete är ett långsiktigt arbete. Elever behöver få mölighet att möta varandra och träna på att kommunicera tillsammans. I början kan det handla om att kunna vända sig mot varandra och mötas på ett positivt sätt, där de delar en tanke med varandra. Sedan behöver vi stöjda eleverna att gå längre än så, där de inte enbart säger saker till varandra utan lyssnar in, kommer överens, utmanar, ifrågasätter, utvecklar och fördjupar lärandet genom dialog. Läraren kan möjliggöra detta genom sitt ledarskap. I detta inlägg beskriver vi några saker läraren kan göra för att stödja eleverna att ta nästa steg i sina samtal. För fler tips kring elevsamtal läs HÄR och HÄR.

Läs mer

Dags för HT 2021

Nu är det dags för en ny termin och ett nytt läsår. Vi hoppas att ni haft en skön sommar med mycket återhämtning och är taggade för att komma igång igen! I detta inlägg finns tips och inspiration för att se till att KL blir en del av terminsstarten, samt information om nya och gamla böcker och höstens kurser.

Läs mer

Att arbeta gruppstärkande: bygga en undervisningsgemenskap

En stor del i att vara lärare handlar om att bygga en undervisningsgemenskap där eleverna känner sig trygga. När människor är trygga och vågar säga vad de tycker främjas lärandet. Att arbeta gruppstärkande handlar inte enbart om att då och då göra gruppstärkande övningar, utan att verka för goda relationer samtidigt som vi undervisar kring det innehåll eleverna ska lära sig. Det handlar om att möjliggöra för social utveckling och kunskapsutveckling samtidigt, och är en process som pågår under hela elevernas skolgång. Det blir inte ”klart” efter en uppstartsvecka med fokus på värdegrunden. Läraren måste hela tiden verka för att undervisningsgemenskapen stärks och utvecklas. I detta inlägg delar vi lite tankar kring detta och länkar till fler inlägg som beskriver konkreta övningar.

Läs mer

Sommarhälsning och sommarläsning

Glad sommar! Vilket läsår vi har bakom oss. Fantastiskt bra kämpat ute på skolorna! För Jennie och Niclas har läsåret inneburit mycket digitala kurser och workshops – vilket har varit både lärorikt och spännande. Det är fantastiskt hur mycket vi ändå kan göra digitalt, och vilka nya möjligheter det öppnar upp för. Vi har också skrivit på två böcker och har lite nya projekt på gång. Men först lite semester! Vi hoppas att ni får en härlig semester med mycket vila. Om någon gillar att läsa på sin lediga tid kommer här lite lästips!

Läs mer

Att enas i kollegiet på ett kooperativt sätt

”Kom överens om…” Lättare sagt än gjort. När elever ska komma överens om något hjälper vi dem ofta på traven genom att vara samtalsledare och ger dem strukturer och strategier för hur man kommer överens. Sen blir det personalmöte och plötsligt är våra kloka tankar om hur man gör för att enas, på ett demokratiskt sätt där alla får möjlighet att komma till tals, som bortblåsta. Hur kan vi konkret ta hjälp av det kooperativa lärandets strukturer när vi ska enas i arbetslaget, i ledningsgruppen eller i hela kollegiet?

Läs mer

Kooperativt lärande i musik

Musikundervisning handlar mycket om kultur, känslor, upplevelser och skapande. Musik är ett kommunikationsmedel som eleverna behöver få bekanta sig med, uttrycka sig genom och uppleva. I orkestrar, körer och band är deltagarna beroende av varandra och alla behöver jobba tillsammans mot samma mål. Varje instrument och röst behövs för att skapa musiken. Samma tanke finns inom kooperativt lärande när man upplever och lär sig. Kursplanen skriver även att ”Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter”. För att kunna uppnå detta behöver elever få mötas kring musikundervisningen. De behöver få sätta ord på egna tankar och höra andras, reflektera kring olika perspektiv och resonera tillsammans med andra. Här kan olika kooperativa verktyg underlätta för läraren, som ofta har ett stort antal elever och klasser att hålla koll på. Genom att skapa möten mellan elever kring undervisningens innehåll kan vi aktivera dem som lärresurser för varandra och skapa stödstrukturer i klassrummet. Eleverna får möjlighet att bilda en undervisningsgemenskap där de tillsammans tar sig an och upplever innehållet.

Läs mer

Att spåna idéer i kollegiet på ett kooperativt sätt

Dags att lyfta blicken mot kommande läsår, fokusområden, nya prioriterade mål och intressanta arbetsområden inom olika ämnen. Det kan många gånger kännas tungt att försöka se bortom mållinjen för terminen men det är samtidigt nu vi behöver göra det. Det är nu vi har alla erfarenheter från det gångna läsåret färska i minnet och kan göra de bästa prioriteringarna inför nästa läsår. Hur kan vi skapa engagemang och delaktighet i att spåna idéer kollegor emellan, både nu i juni och under andra delar av läsåret? Hur får vi allas tankar att värderas lika?

Oavsett hur vi väljer att organisera idéspåning är det av allra högsta vikt att avsätta tanketid inför varje moment där tankar ska delas med en eller flera andra.

Läs mer

Kooperativa projektarbeten

Om du prövat på kooperativt lärande, som att strukturera lärande via de kooperativa grundprinciperna eller att använda kooperativa strukturer i din undervisning – kan kooperativa projektarbeten vara ett nästa steg. I dessa använder du fasta par eller grupper som stödjer varandra under arbetets gång och hjälper varandra att lyckas. Elever får använda sin kreativitet och nyfikenhet samtidigt som möjligheter ges att arbeta ämnesövergripande. Projektarbeten planeras utifrån det innehåll som arbetas med och kan pågå under en del av en lektion – till flera lektioner och veckor. Hur arbetet struktureras väljs utifrån det ämnesinnehåll som ska arbetas med och får gärna styras av diskussioner tillsammans med eleverna. Lärandet ska finnas i ett sammanhang med övriga undervisningen. Nedan beskriver vi tre sätt att strukturera kooperativa projektarbeten som kan ge stöd åt tankeprocessen.

Kooperativt projektarbete

Läraren och elever väljer ut ett projektarbete utifrån ett lämpligt innehåll från ett tema som berörs i undervisningen eller utifrån läroplanen. Projektet kan innefatta flera ämnen utifrån ett fenomenbaserat lärande eller utgå från ett ämnes centrala innehåll. Projektet kan vara att skapa samt genomföra en enkätundersökning och framställa datan på en plansch i matematiken, bygga en modell eller konstruktion i NO och teknik, skapa en informationskampanj eller drama i svenska eller bygga en tidslinje kring en epok i SO. För att skapa struktur kring elevernas samarbete kan läraren säkerställa att eleverna blir ömsesidigt beroende av varandra. Det kan vara att fördela särskilda roller som behövs för att slutföra projektet och/eller ge specifikt material/information till varje elev i gruppen. Eleverna ska känna att alla behövs och kan bidra till gruppens lärande. I korthet kan projektet planeras utifrån listan nedan och anpassas utifrån elevgrupp och projektets innehåll.

  1. Läraren beskriver projektarbetets syfte och mål
  2. Läraren delar ut roller och bestämmer hur material och information fördelas inom gruppen
  3. Eleverna arbetar i grupper för att slutföra projektet och stödja varandras lärande
  4. Eleverna genomför en individuell uppgift/redovisning/reflektion kring projektet
Läs mer

Att utvärdera i kollegiet på ett kooperativt sätt

Utvärderingar görs ständigt, inte bara tillsammans med barn och elever utan också i kollegiet mellan oss vuxna. I skolorna knyts just nu det genomförda läsåret ihop och det utvärderas på alla håll och kanter. Det kan till exempel handla om ett av arbetsplatsens fokusområden, ett nytt arbetssätt eller arbetsområden i olika ämnen. Vilka röster hörs då? Vems åsikter väger tyngst? Hur kan vi öka möjligheten att fler röster kommer fram och blir lyssnade på? Sist men inte minst: Hur gör vi för att fokusera på det positiva när vi utvärderar?

Läs mer

kooperativa samtal i kollegiet

Visst är det märkligt att vi vuxna många gånger blir precis som våra elever när vi sätts ihop i en grupp och förväntas samtala med varandra utifrån givna frågor. Någon tar stor plats och gör långa utsvävningar, någon annan håller med. Andra blir helt tysta och någon argumenterar emot oavsett vad saken gäller. Hur kan vi använda ett kooperativt förhållningssätt i sådana situationer? Hur kan strukturer och strategier hjälpa oss att forma även våra arbetslags-, ämneslags- eller ledningsmöten?

Läs mer
« Äldre inlägg