Grundbok i kooperativt lärande finns att beställa!

Boken finns nu ute för beställning!

Grundbok_i_kooperativt_lärande_v5

Studentlitteratur:

https://www.studentlitteratur.se/#9789144116723/

Bokus:

https://www.bokus.com/bok/9789144116723/grundbok-i-kooperativt-larande-vagen-till-det-samarbetande-klassrummet/

Läromedia:

http://www.laromedia.se

Adlibris:

https://www.adlibris.com/se/bok/grundbok-i-kooperativt-larande—vagen-till-det-samarbetande-klassrummet-9789144116723

Libris:

https://libris.kb.se/bib/21574835

Utbildning

Önskar ni kurser eller workshops om kooperativt lärande?

Tvådagarskurs

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123349/Kooperativt+l%C3%A4rande+(Workshop)

Inspirationsföreläsningar

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+lärande+(Föreläsning)

Orientera dig på bloggen!

Tryck på bilden ovan för en sammanställning av alla strukturer (övningar) på bloggen!

Några viktiga inlägg: Hur man skapar lärande grupper!Strategi: RollerGruppstärkande övningar!Strategi: LärparAlternativ till handuppräckningSamarbetsfärdigheterKlassrum 2.0

Läs gärna denna först för att få en förståelse över vad denna blogg försöker förmedla –  ett lärande genom samarbete. Här är en kort sammanställning över metodiken. Läs gärna om bloggen. Därefter kan du läsa om de grundprinciper som behövs för Kooperativt Lärande (KL). Kanske behöver du lite inspiration av denna film? När du kommit igång med KL så läs dessa korta tips! Efter detta är du introducerad till det Kooperativa Lärandet!

Nu är det dags att prova på en struktur (övning). För nybörjare inom KL rekommenderar vi strukturen EPA. Har du provat denna några gånger redan? Varför inte prova några alternativ till handuppräckning? Under rubriken Strukturer ovan samlas alla strukturer vi lägger upp på bloggen vilka läggs upp fortlöpande varje vecka. Är du lika exalterad som vi att använda KL?!? Följ då bloggen via länken under eller i högermenyn! Gå gärna med i vår facebook-grupp där det sker levande diskussioner under skolveckan: Kooperativt Lärande

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Läs mer

”Skapa en fråga” på engelska

Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv. Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen.

Innehållet

Under några veckor har vi sett på avsnitt av serien “Holly’s heroes” (UR Skola) och vi har gjort uppgifter av skiftande karaktär till de olika avsnitten, både diskussioner och kortskrivande. Jag bestämde mig för att göra strukturen “Skapa en fråga” till det femte och för oss avslutande avsnittet. Vi hade två lektioner kvar innan sportlovet så jag var säker på att vi skulle hinna göra färdigt strukturen. Klassen har aldrig jobbat med KL tidigare men är nyfiken och intresserad så jag hade en föraning om att det skulle fungera bra. Jag berättade att jag hade fått en utmaning av en lärare från en annan stad att testa det här arbetssättet och eleverna verkade tycka att det var lite spännande. Jag förberedde eleverna på strukturens första fyra steg och sedan tittade vi gemensamt på avsnitt fem av “Holly’s heroes”.

Gruppindelning 1 – skapa en fråga

Efter att vi hade sett färdigt avsnittet fick eleverna se de fyra arbetsgrupperna på tavlan. Framför varje elevs namn fanns en siffra och jag passade på att berätta att alla ettor senare skulle samarbeta som en ny grupp. När eleverna hade placerat sig gruppvis var det dags att skapa en öppen fråga till avsnittet vi just sett. Jag skrev exempel-börjorna på engelska på tavlan och eleverna såg lite fundersamma ut. Vi hade redan jobbat med att svara på både öppna och stängda frågor kring serien vi såg, så efter lite förklaring och exempel på olika frågor kom eleverna igång med att skapa en egen fråga. Eftersom vi inte hade tillräckligt mycket tid kvar på lektionen för att gå vidare till nästa steg, men ändå för mycket tid kvar för att sluta, så började några av grupperna att diskutera sin fråga och skriva ner ett enskilt svar i en enkel tabell som jag hade satt ihop under lektionens gång. Vi arbetar i G Suite och Classroom så jag delade ut tabellen som en uppgift där.

Discussion HH

Följande dag fortsatte vi lektionen och då hade jag satt upp våra fyra frågor på väggarna i klassrummet. Efter en kort genomgång av de olika stegen vi skulle jobba med denna lektion kunde vi sätta igång. Vi upptäckte snabbt att det var svårt att ha frågorna på väggarna och samtidigt föra anteckningar på dator. Eleverna upptäckte också att en av de fyra frågorna inte var en öppen fråga, och det borde jag ju ha kollat under tiden de skrev dagen innan. Å andra sidan blev det här ett bra lärtillfälle för eleverna eftersom de själva upptäckte skillnaden mellan öppna och stängda frågor.  

Diskutera frågorna

Eftersom jag ville att eleverna skulle skriva av de olika frågorna i sina dokument kan det vara en fördel att ha frågan liggandes på bordet istället för uppsatt på väggen. Vi upptäckte det när grupperna roterade runt i klassrummet och det blev lite bökigt med var man skulle ha datorn. En av grupperna satte sig hela tiden tillsammans vid ett bord så fort de hade läst frågan och den instruktionen kommer jag att lägga till i fortsättningen. Tiden på 2 minuter för diskussion och 1 minut för eget skrivande fungerade bra då det skapade fokus på uppgiften. Vid de två första frågorna hade vi dock lite längre tid eftersom eleverna inte var vana vid arbetssättet. Jag tog det också lite lugnt och la till tid innan det var dags att flytta till nästa fråga eftersom vi alla skriver olika fort och olika mycket.

Gruppindelning 2 – skapa gemensamt svar

Väl framme vid steg sex, den nya gruppkonstellationen, skrev jag upp grupperna på tavlan och placerade ut dem i klassrummet. Många egna viljor gjorde att det blev lite rörigt här, men till slut kom eleverna igång med att diskutera sig fram till ett gemensamt svar på frågan de hade fått. Efter noggrann förklaring och motiverande samtal med grupperna satte vi igång med att låta datorn välja ut den som skulle redovisa frågan. Eleverna tog uppgiften på stort allvar och lyssnade uppmärksamt på varandra.

Utvärdering

När vi var färdiga med övningen hade vi ungefär en kvart kvar av lektionen och jag slängde ihop en utvärdering av arbetssättet i Google forms. Eleverna satt tålmodigt och väntade och när de sedan skrev i utvärderingen visade det sig att de hade tyckt om övningarna. Majoriteten tyckte om att arbeta i grupperna även om det var svårt att samarbeta med alla eftersom de inte känner varandra så väl. De tyckte om att alla i gruppen skulle vara beredda på att redovisa och att alla var tvungna att ta ansvar. De tyckte också om att lyssna på klasskamraterna som redovisade eftersom de aldrig hade hört vissa av dem prata på engelska och svara högt tidigare. De som presenterade kände att de hade stöd från övriga i gruppen vid redovisningen, även om det inte behövdes vid just detta tillfälle.

Utvärdering HH

I korthet

  1. Ha ett innehåll att arbeta kring, t.ex. en TV-serie
  2. Dela in klassen i grupper om 4
  3. Skapa en öppen fråga i grupp
  4. Gruppen går runt mellan klassens olika frågor: skriv av frågan, diskutera frågan, skriv enskilt svar
  5. Bilda nya grupper: diskutera frågan som gruppen får, skriv ner gemensamt svar
  6. Alla i gruppen förbereder redovisning av gemensamt svar
  7. Redovisning med hjälp av “Random name picker”, stöd från gruppen
  8. Utvärdering

Reflektion

Det gick riktigt bra att testa strukturen med klassen. Jag berättade för eleverna att det var första gången jag testade övningen och var tvungen att läsa om instruktionerna ibland och de accepterade det. Det kändes som att de tyckte det var roligt att få vara med att tycka och tänka så att det skulle bli så bra som möjligt för oss alla. Jag har verkligen fått mersmak av Kooperativt lärande efter dessa två lektioner och ser att mina elever behöver få fler tillfällen att träna samarbete och lära känna varandra under lektionstid. Det blir roligt att utforska övriga KL-strukturer med alla mina elever i framtiden!

Lektionsförslag: Skapa-en-fråga

Lektionsförslag – Skapa-en-fråga

Denna lektion är en variant av Stationssamtal där eleverna får fundera och skapa frågor utifrån ett tematiskt innehåll, besvara dem och även bedöma sina svar inom mindre grupper. Påbörja övningen genom att ha en genomgång, se en film eller läs en text med ett tydligt innehåll enskilt eller gemensamt. Dela därefter in eleverna i grupper om 4st elever där varje elev har en siffra (1-4) eller använd färdiga grupper du använt tidigare. Fet stil är moment utifrån kooperativa grundprinciper.

  1. Gemensamt mål: Be grupperna skapa en gemensam fråga riktat till innehållet, frågorna ska vara öppna! Skriv gärna upp understående hjälpord som stöd:
    1. Hur skulle …?
    2. Vad har …?
    3. Vad var viktigt med…?
    4. Vilka tankar/känslor väcker…?
    5. Berätta hur…
    6. Beskriv gärna lite hur…
  2. När alla grupperna är klara med sin fråga: Numrera frågorna tydligt och sätt upp frågorna på väggarna i klassrummet med jämna mellanrum.
  3. Eget ansvar: Ge varje elev ett svarspapper med en ruta att skriva korta anteckningar på med samma antal rutor som antal frågor (antal grupper). Säg att de i en ny grupp ska kunna redovisa vad de diskuterat om frågan så de behöver komma ihåg vad de diskuterat och skriva ner det.
  4. Samarbetsfärdighet: Sprid ut grupperna i klassrummet vid frågorna. Ge grupperna 2 minuter per station för diskussion och en minut att skriva ner ett individuellt svar i sitt svarshäfte på frågan under rätt nummer i svarspappret. Påminn om att alla ska vara delaktiga i samtalet.
  5. Rotera tills alla grupper varit vid alla frågor och alla elever skrivit anteckningar på svarspappret på varje fråga.
  6. Skapa nya grupper där alla 1:or, 2:or, 3:or och 4:or är med i ny grupp. Om klasstorleken är större än 20 elever kan du skapa nya grupper med 4st elever från fyra olika grupper.
  7. Gemensamt mål: Dela ut en av frågorna som de diskuterat till varje ny grupp. Be dem diskutera sitt svar en och en ett varv runt, de ska därefter skapa ett gemensamt svar tillsammans på frågan. Ge dem ca 4 minuter för detta.
  8. Stödjande interaktion, Eget ansvar: När alla grupper skrivit ett gemensamt svar på sin fråga, ge instruktionen: “jag kommer slumpa en från er grupp som ska svara det ni kommit fram till, ni får 2 minuter att se till att alla i er grupp kan svara på frågan”.
  9. Ta en grupp i taget och slumpa ett namn från gruppen (glasspinnar, namnlappar eller “Random name picker”. Påminn grupperna att stödja den som redovisar och hjälpa till vid behov då det är deras gemensamma svar.
  10. Redovisa svar i klassen från grupperna.
  11. Gruppreflektion: Utvärdera, vad har vi lärt oss av våra gemensamma diskussioner?

I korthet:

  1. Ha ett innehåll. 2. Skapa en öppen fråga i grupp. 3. Ha diskussion i grupp och svara på frågorna individuellt. 4. Nya grupper, gemensamt svar på en enskild fråga. 5. Redovisa sin fråga slumpmässigt med stöd av den nya gruppen.

Lycka till!

Perspektiv på lärande

Efter att ha arbetat som specialpedagog och handledare med flera hundra lektionsobservationer kan jag konstatera att sk. IRE-undervisning fortfarande är den form av undervisning som är vanligast i svenska klassrum. Med detta menas att undervisningen drivs av att läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen och ger sitt svar och att läraren sedan bedömer svaret (Initiering, Respons, Evaluering = IRE). Vi har i flera inlägg på denna blogg beskrivit varför denna form av undervisning omöjliggör en dialogisk undervisning där språk och kunskapsutveckling står i centrum. Se exempelvis här, här och här. Både läraren och eleverna vänjer sig snabbt hur IRE-undervisningen ser ut och förväntningarna blir därmed att alla lektioner ska vara uppbyggda så, både hos läraren och eleverna. En stor del av kooperativt lärande är att utmana denna form av undervisning och erbjuda flera andra sätt att strukturera interaktioner i klassrummet. Läs mer

Talkort: Klassråd

Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan. Vi pratade om att det var dags för klassråd, jag berättade också kort om demokrati och om diktatur. Jag berättade att Sverige är en demokrati och att skolan också ska ses som en demokrati där eleverna får vara med och tycka och tänka.

Läs mer

Två löser problem

Idag har mina 8:or tittat på ett klipp från OS-invigningen i London 2012 där man gestaltade industrialiseringen i Storbritannien. Syftet med klippet var att komma in på hur man använder historia i för att uppnå olika syften. Efter att vi hade sett klippet delade jag in eleverna i par som skulle svara på två frågor genom att använda sig av strukturen Två löser problem.

fullsizeoutput_1bef.jpeg

Varje elevpar fick två frågor och uppmanades att ta en fråga var. De fick sedan 5 minuter på sig att svara på frågan. Därefter bytte de frågor med varandra och fick ytterligare fem minuter på sig att besvara fråga 2. När paren besvarat båda frågorna enskilt fick paren 5 minuter på sig att resonera muntligt kring svaren och jämföra sina svar. Kunde de lära sig något av varandra? Hur hade den ena tänkt och hur hade den andra utvecklat sina resonemang. Efter 15 minuter hade alltså alla tänkt enskilt kring de två frågorna och resonerat med sin arbetskamrat. Ytterligare 5 minuter ägnades åt att samtala med de andra paren runt samma bord innan vi lyfte exempel från varje bord gemensamt i hela klassen.

 

 

IMG_8283

Intensivt, effektivt, kul och utvecklande!

Föreläsning i Stockholm – 19 februari

Hej alla trogna bloggföljare! Måndagen den 19 februari (2018-02-19) ska Jennie och Lisa hålla en kvällsworkshop (17:30-20:00) i Stockholm. Det blir inspiration, diskussion, glädje och engagemang där ni får testa på strukturer och känna på kooperativt lärande i praktiken. Det är fortfarande inte så många bokade (ca 20st) så för att den ska bli av behövs det fler! Befinner du dig i närheten av Stockholm och behöver en kick för att komma igång med KL? Vill du träffa andra som också jobbar med KL för att bolla idéer och utbyta tankar? Kom och häng med oss i så fall! Mer info och bokning i länken:

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+l%C3%A4rande+(F%C3%B6rel%C3%A4sning)

Vi ses väl där!?!

Jennie Wilson och Lisa Westman

JennieLisa

Trianglar som struktur i historia

Under dagens lektion med mina 8:or jobbade vi med att resonera kring vems historia vi egentligen lär oss i skolan. Utgångspunkten var det amerikanska frihetskriget och det faktum att många som slogs för självständighet från Storbritannien i själva verket blev missnöjda i slutändan då de missgynnades efter kriget. När man tittar på historiska händelser finns det alltid olika perspektiv att se saker ur och eleverna fick i uppgift att fundera på ur vilka perspektiv den historia vi lär oss idag egentligen speglas.

Tillvägagångssätt

Eleverna slumpades i grupper och fick 15 begrepp att utgå ifrån: rika-fattiga, män-kvinnor, vita-färgade, barn-medelålders-gamla, kristna-judar-muslimer osv. Vems historiaIMG_8239 speglas i våra historieböcker och i vår undervisning? För att lösa uppgiften användes strukturen Att bygga en triangel där det viktigaste/mest väsentliga svaret skulle stå överst och där bottnen skulle bestå av de fem perspektiv som eleverna upplevde sig lära sig minst om. Livliga diskussioner utbröt och begreppen flyttades runt. Eleverna tvingades att motivera varför man ville ha begreppen i en viss ordning inför varandra i grupperna. När grupperna var överens fotograferade de sina trianglar och laddade upp bilderna på en Padlet-vägg så att hela klassen kunde ta del av samtliga trianglar. Grupperna fick sedan presentera sina tankar genom att respektive grupps presentatör slumpades fram. Resten av gruppen fick fylla på med tankar och övriga grupper fick ställa klargörande frågor.Skärmavbild 2018-01-30 kl. 21.23.26

Syfte?

Efter avslutad övning fick eleverna fundera på varför vi hade gjort övningen och vad de hade lärt sig:

  • IMG_8238vi har fått upp ögonen för att det vi lär oss inte måste vara hela sanningen
  • vi har tvingats motivera våra åsikter
  • vi har tränat på att argumentera
  • vi har lyssnat på varandra

Strålande sammanfattning och ett bra samarbete mellan historia och svenska enligt mig!

Sortering: Vintern

Vi har med våra ettor arbetat med vintern. Vi har pratat om vad som händer i naturen och om vad djuren gör. För att knyta ihop området valde jag att använda mig av strukturen Sortering  för att se vad eleverna fått med sig i arbetet. Då eleverna inte provat denna struktur visade jag tydligt hur den gick till med hjälp av 2 andra elever.

Läs mer

Struktur: Stationssamtal

Många strukturer inom kooperativt lärande är baserade på diskussioner och kunskapsdelning mellan elever, likaså i denna struktur. Struktur: Stationssamtal är ett enkelt sätt att skapa diskussioner kring ett samtalsämne. Strukturen är en samtalsvariant av Karusellen med mer fokus på själva diskussionen och att skapa bra samtalsfrågor. Precis som andra strukturer kan det anpassas, läggas till roller eller behandlas på olika sätt när strukturen är över. Läraren har även flera möjligheter att använda elevernas diskussioner till vidare uppgifter eller dela upp dem i nya grupper efter stationssamtalen så att alla elever i en grupp varit i olika samtalsgrupper och diskuterat frågan genom att använda ex. strukturen Rondellen och hem- och expertgrupper likt Pussel.

Läs mer

Uppstart med rondellen

Idag var det dags att starta upp ett nytt arbetsområde i årskurs 7. Vi ska jobba med sagor och myter under de kommande veckorna och eftersom det var elevernas första skoldag idag skulle uppstarten ske på ett sätt där de kunde plocka fram kunskaper från långt bak i minnet. IMG_8114.JPG

Klassrummet var dagen till ära möblerat med borden som cirklar vilket underlättade genomförandet av uppgiften. Sex elever får plats runt varje bord och sex uppgifter kunde därmed skickas runt med hjälp av strukturen Rondellen. Alla elever utrustades med pennor och sedan kunde vi sätta igång. Uppgifter som

  • vad karaktäriserar en saga?
  • namnge alla sagor och sagoförfattare du kan komma på
  • namnge filmer, böcker, TV-serier osv med temat ”gott och ont” som är vanligt i sagorfullsizeoutput_1b5d

Eleverna fick 1 minut på sig att skriva på pappret de hade framför sig innan det skickades vidare. På mindre än 15 minuter hade varje bord skickat alla papper två varv och grävt djupt i minnet efter författare och karaktäristiska drag hos sagor. Eleverna fick igång sina tankar och jag fick en överblick av vad de kan. Toppen!

Kollegialt lärande i kooperativ anda

Igår hade vi planeringsdag för lärarna på vår skola (F-9) och jag fick tillsammans med min IKT-grupp (som genomför Skolverkets digitaliseringslyft) äran att hålla i en halvdag med fokus på digitalisering och förändringarna i läroplanen som träder i kraft till sommaren.

Digitalisering für alle

Kollegiet hälsades välkomna till en späckad förmiddag och arbetet inleddes med en förklaring av strukturen Mötas på mitten. Strukturen skulle användas till att få var och en att tänka till kring ett nytt förslag från Skolverket, nämligen att programmering ska bli ett möjligt språkval i åk 4-9. Vi berättade också om att det finns kommuner idag som är beredda att ta bort till exempel franskan som valmöjlighet på grund av få elever och brist på lärare. Hur skulle vi på skolan förhålla oss till programmering som ett eventuellt nytt språkval? Vilka möjligheter fanns? Vilka hinder såg vi? I händerna hade kollegorna då fått Skolverkets förslag till den nya kursplanen och vilket centralt innehåll ämnet skulle ha. Först blev det alldeles tyst och alla gick in i sina egna tankar. En del började se både frustrerade och arga ut. Det skrevs i rutorna de hade framför sig och sedan startade diskussionerna. Till sist enades respektive grupp om några punkter att sätta i mitten och vi kunde börja sammanfatta. Varje grupp fick berätta om något de hade pratat om och kommit fram till

  • Hur slår detta mot skolor som inte har 1-1?
  • Va bra att det kan finnas ett alternativ som kanske tilltalar en del av de elever som tycker att skolan är ganska tråkig i vanliga fall men som är intresserade av teknik och programmering
  • Men vad ska hända med tyskan, franskan och spanskan? Det här blir verkligen att sänka statusen på de moderna språken!
  • Vad händer om 80% väljer programmering? Vem ska undervisa? Hur ska det här gå till?

”Tack för att ni verkligen gav er in i diskussionerna och försökte komma på både hinder och möjligheter för detta. Det för oss osökt in på nästa punkt för dagen nämligen att digitaliseringen av skolan inte bara handlar om programmering och att använda olika digitala verktyg utan också att ha ett källkritiskt perspektiv på allt vi gör. Det är lätt att luta sig tillbaks och tycka att vi ligger i framkant när det gäller digitalisering för vi har jobbat med 1-1 i flera år och använder många digitala verktyg i vår undervisning och det vi har gjort hittills var ett sätt att påminna oss alla om att vi kanske inte alltid är så källkritiska och i framkant som vi önskar. Digitaliseringen av skolan berör alla och vi behöver alla utveckla vårt källkritiska tänkande för att kunna stötta eleverna i detsamma.” Vi hade helt enkelt klippt och klistrat, omformulerat och hittat på hela förslaget till en ny kursplan för att väcka våra kollegors driv och vilja att bli ännu bättre.

Möjlighet att dela med sig av konkreta tips

Efter morgonens något brutala uppvaknande var det dags att upp och röra på sig. Ut med alla i matsalen och ställa upp i två cirklar för att kunna jobba utifrån strukturen Inre-yttre cirkel. Fem frågeställningar var förberedda och yttercirkeln flyttade sig enligt mina instruktioner något eller några steg åt vänster mellan varje fråga. Frågeställningarna vi använde oss av var

 

 

  • Vilken är den största fördelen med digitalisering i skolan enligt dig?
  • Vilken app använder du oftast tillsammans med eleverna?
  • Vilket är ditt bästa digitala tips?
  • Vad skulle du behöva för att ta ytterligare ett steg i att digitalisera din undervisning?
  • Hur gör du för att arbeta källkritisk tillsammans med eleverna?IMG_8109

Ämnesgrupper och sen en karusell på det

Efter en kaffepaus var det dags att sätta sig i förbestämda ämnesgrupper. Ma/NO-lärarna i en grupp, SO-lärarna i en grupp, moderna språk och engelska i en grupp och övriga i en grupp (vi är en stor del av IKT-gruppen som organiserade förmiddagen). Alla grupper hade nu fått ett stort papper, en tuschpenna (varje grupp hade olika färger) och kursplaner med markerade förändringar inför nästa läsår (vi hade valt ut biologi, fysik och samhällskunskap). Två grupper fick istället fördjupa sig i de övergripande förändringarna i läroplanens första kapitel. Grupperna läste, funderade, diskuterade och skrev på sina stora papper. När vi började känna oss klara gjordes nya grupper där vi blandade personer fritt och detta blev startskottet för att ge respektive ämnesgrupp input på deras tankar genom att använda strukturen Karusellen. De nya grupperna gick till sin respektive startstation med en ny färg på tuschpennan, läste, funderade, diskuterade och försökte fylla på, ifrågasätta och konkretisera det som den första gruppen på pappret hade skrivit. När vi hade gått varvet runt återsamlades varje ämnesgrupp runt det papper man hade startat övningen på. Där fick man läsa, fundera och diskutera. Varje ämnesgrupp fick då i uppgift att välja ut två saker man ska testa innan sportlovet. Det är ju nu under våren vi kan prova oss fram och se vad som funkar bra för oss. IMG_8105

Kooperativa strukturer skapar samarbete i kollegiet

IMG_8104

Efter sista övningen var det dags för utvärdering och lunch (tack vare de kooperativa strukturerna hann vi med allt detta innan lunch). För att göra en så snabb och effektiv utvärdering som möjligt valde vi att använda appen Rate my (för iPad) som är en utvärdering med smileys (tänk knapparna du kan trycka på efter säkerhetskontrollen på flygplatsen). Med tanke på resultatet av utvärderingen och de kommentarer vi fick under och efter förmiddagen kan jag varmt rekommendera att arbeta utifrån kooperativa strukturer även med vuxna.

 

 

Struktur: Ställ en fråga

Ofta när vi som lärare presenterar nytt innehåll skapas det många frågor hos eleverna. Kanske hinner du gå igenom en eller två och säger sedan: ”Nu måste vi gå vidare, ner med händerna”. Men varför inte använda dessa frågor för att än mer utveckla elevernas förståelse och skapa nya kunskaper i en gemenskap? I strukturen Ställ en fråga är det precis det man gör. Frågorna som eleverna har blir en källa till nya kunskaper för hela elevgruppen.

Läs mer

« Äldre poster