Skolstart ht23

Snart är det dags igen! Peppade pedagoger och nyfikna elever tar snart plats i våra klassrum och på våra skolgårdar. Med varje ny skolstart kommer utmaningar och möjligheter – och mängder av lärtillfällen. Vad har du framför dig? Här nedan finns lite tips och stöd som kan hjälpa dig att ta dig an terminen och läsåret som kommer. Nu kör vi! 🙂

Nya böcker

Vi har under det senaste året jobbat på en ny bokserie, där vi kommer djupdyka i olika teman med syfte att ge stöd till er verksamma pedagoger. Det första temat kommer snart från tryckeriet! Temat är “Bygga en undervisningsgemenskap” och består av tre böcker som kan läsas separat eller tillsammans. Att bygga en undervisningsgemenskap är centralt för att skapa framgångsrik undervisning. Denna trilogi med böcker ger dig verktyg för att skapa en inkluderande, meningsfull och trygg lärmiljö, där elever lär sig kunskaper och utvecklas som människor. Varje bok erbjuder praktiska tips och strategier för att bygga en stark undervisningsgemenskap där lärandet blir en gemensam resa. Med dessa böcker kommer du att utrustas med kunskap och verktyg för att öka kvalitén på din egen undervisning och hjälpa dina elever att ta nya kliv i sitt lärande.
Bok 1: Starta skolan starkt hjälper dig som lärare att bygga starka och förtroendefulla relationer från början. Med en trygg skolstart läggs grunden för ett positivt lärandeklimat där eleverna motiveras att anstränga sig och ta ansvar för sin skolmiljö.
Bok 2: Meningsfull undervisning betonar vikten av att lärandet ska vara meningsfullt och relevant. Med hjälp av ett genomtänkt innehållsval, och genom att involvera eleverna, kan du skapa en undervisning där alla elever utvecklas tillsammans och känner att deras bidrag är viktiga.
Bok 3: Gruppstärkande ledarskap hjälper dig som lärare att stärka gruppen och bygga en inkluderande gemenskap. Med ett gott klassrumsledarskap kan eleverna bli en samverkande helhet, där varje individ bidrar till sin egen och gruppens framgång.

Blogginlägg med stöd

Vi har också skrivit en hel del blogginlägg som kan vara ett stöd i skolstarten, kring t.ex. att lära känna varandra och bygga ett tryggt klassrumsklimat. Klicka HÄR, HÄR och HÄR för att komma till inlägg med mycket stöd och länkar kring att bygga en undervisningsgemenskap.

Kurser

Vill du utvecklas som pedagog och få stöd att komma vidare? I höst har vi flertalet kurser, kanske passar någon just dig? Vi har kurser i kooperativt lärande (grundkurs och fortsättningskurs), digital kurs om Meningsfullt lärande, digital kurs om att leda lärares utveckling, digital KL-kurs i egen takt och en kurs för skolledare. Läs mer om alla kurser och boka HÄR.

Fördjupningsworkshops

Förutom kurser har vi också digitala tvåtimmars fördjupningsworkshops kring olika spännande teman, t.ex. Världens bästa undervisning, Att ställa bra frågor, Konflikthantering och Kooperativt lärande på fritids. Läs mer om alla teman och boka HÄR.

Vill ni boka utbildning direkt till er skola/förskola istället? Maila oss på kooperativt@gmail.com!

Lektion om klimatförändringar: pararbete

Detta är ett gästinlägg av Jessica, lärare i Stockholm som genomför en processutbildning tillsammans med Niclas, som leder skolan och har workshops var fjärde vecka. Hon delar med sig av en lektion där eleverna lär sig om klimatförändringar och arbetar i par. Jessica har fasta lär-par som hon använder ofta under skolveckan i olika ämnen där eleverna får lära sig tillsammans och hjälpa varandra att förstå det innehåll de lär sig om.

För några veckor sedan inledde vi i min årskurs 5:a ett arbete om klimatförändringar, något som passat bra med alla översvämningar som skett nu i slutet av sommaren. På lektionen ville jag inte bara hjälpa mina elever att förstå “klimatförändringar” på djupet, utan också lära dem att arbeta effektivt tillsammans i sina lär-par. Här är ett inlägg som inspirerade mig för min lektion. Lektionen var på 90 minuter med en kort paus i mitten. Så här gick det till:

Förberedelse:

Jag började med att välja ut relevant och informativa faktatexter om klimatförändringar. Jag förberedde också stora blädderblock, whiteboards och pennor, samt hade tillgängliga iPads för vidare forskning. Jag satte upp en tydlig tidsram och delade in eleverna i sina fasta lär-par.

Lektionens gång:

Introduktion: Efter en kort introduktion av ämnet med en film om hur klimatförändringar påverkar oss delade jag ut texterna de skulle arbeta med och instruerade eleverna att läsa den tillsammans i sina par. Idag är de vana vid att arbeta så och vi har tränat flera lektioner sedan augusti att läsa en text tillsammans i par. Jag betonade vikten av att varje elev skulle vara delaktig i diskussionen och att de ska ge varandra feedback under läsningen. För att främja självständighet, bad jag dem först att försöka klargöra eventuella oklarheter med varandra om innehållet och uppgiften innan de räckte upp handen och frågade mig.

Arbetspass: Efter läsningen gav jag varje par en uppgift att diskutera de olika texternas budskap, statistik och författarens syfte. De fick även flera frågor om texterna som se skulle diskutera. Jag delade ut två roller där en elev blev “sammanfattare” och skulle sammanfatta ett stycke av texten, och den andra var “frågeställare” och skulle ställa en fråga om textstycket. Det här är andra gången vi provade detta sätt att jobba på och nu flöt det på bra! De växlade roller efter halva texten. Jag hade också satt en timer för att hjälpa dem hålla koll på tiden så att de inte tappar bort sig. Varje par skapade en enkel min-map med det som de tyckte var mest intressant ärller viktigast i varje text. Efter paren hade diskuterat och skapat sin mind-map hade vi en kort reflektion där varje par delade med sig av hur de upplevde sitt gemensamma arbete att kunna sammanfatta textstycken och ställa frågor. Sedan tog vi paus!

Redovisning: På den nästa lektionen instruerade jag paren att sammanfatta det de hade lärt sig på ett stort blädderblock. De fick färgpennor och skulle både skriva och rita något, men göra det enkelt så det inte tog för lång tid. Inte alltid så lätt för alla! Målet var att skapa en gemensam presentation som de sedan skulle redovisa för ett annat par. Jag gjorde det klart att presentationen skulle vara ett resultat av deras gemensamma tankar och kunskaper, och att de båda behövde bidra aktivt till den.

Avslutning:

Alla paren träffades i en par-till-par redovisning och jag rörde mig runt i rummet för att lyssna och anteckna det spännande de pratade om. Efter att alla par hade presenterat, hade vi en helklassdiskussion där jag ställde frågor till pardiskussioner. Ibland fick paren ställa sig upp och redovisa sin tanke till klassen. Ett par berättade om att en av dem varit med om översvämning nu i sommar och de andra paren ställde frågor om hur det var. Det var fantastiskt att se hur eleverna inte bara hade förstått texten, utan också lärde sig av varandra. Det blev två fantastiska lektioner fyllt med lärande och aktivitet. Som avslutning bad jag dem skriva en kort individuell reflektion i en loggbok som vi har för flera ämnen om deras erfarenheter i pararbetet och hur deras förståelse för klimatförändringar hade djupnat. Dessa breukar jag samla in en gång i veckan och läsa eller skriva någon kommentar i.

Lektionsplanering

Här är en lektionsplanering för uppgiften. Den är lite mer detaljerad än mina vanliga då denna uppgift ingick i vårt kollegiala arbeta med Niclas att prova på att skapa bra pararbete i vårt KL-projekt.

Syfte:

Att utveckla elevernas förmåga att läsa och förstå faktatexter, samt att samarbeta effektivt i par för att diskutera, analysera och presentera innehållet.

Material:

  • Faktatexter om klimatförändringar; en enkel vetenskaplig artikel för elever (FN), en rapport från IPCC för elever, och en artikel från 8 sidor om översvämningar.
  • Whiteboard, blädderblock och pennor
  • iPads för research

Lektionens gång:

  1. Introduktion (15 min)
    • Jag introducerar ämnet och syftet med lektionen och vi kollar på film.
    • Eleverna delas in i sina lär-par.
  2. Läsning (20 min)
    • Varje par får en kopia av de olika faktatexterna och läser den tillsammans. Eleverna uppmuntras att diskutera texten med sin partner medan de läser.
  3. Diskussion och mind-map (20 min)
    • Lär-paren diskuterar innehållet och gör gemensamma anteckningar. De fokuserar på följande:
      • Vad är de huvudsakliga poängerna i varje text?
      • Finns det några statistiska data eller exempel som stöder texterna?
      • Vad är författarens syfte med texten tänker ni?
  4. PAUS – RAST!
  5. Fördjupning och utforskande (15 min)
    • Om det finns oklarheter eller frågor, får eleverna använda iPads för att söka ytterligare information eller kring fördjupningsfrågor medans alla andra par gör klart sin mind-map.
  6. Sammanfattning och Presentation (20 min)
    • Varje par skapar en sammanfattning av texten på ett blädderblock.
    • Varje par får 3-5 minuter att presentera sin sammanfattning och insikter för ett annat par.
  7. Klassdiskussion (10 min)
    • Helklassdiskussion där eleverna reflekterar över vad de har lärt sig och diskuterar några frågor.
    • Ger återkoppling kring innehållet och hur de samarbetat.
  8. Avslutning (5 min)
    • Sammanfatta lektionen och tackar varandra!

Utvärdering och uppföljning:

  • Efter lektionen kan eleverna få i uppgift att skriva en individuell reflektion över vad de har lärt sig och hur deras syn på klimatförändringar har påverkats i sin loggbok.
  • Jag kan också genomföra en snabb muntlig eller skriftlig utvärdering för att mäta deras förståelse och samarbetsförmåga.

Källor för ytterligare läsning och uppgifter:

  • Rapport från IPCC för elever
  • Vetenskaplig artiklar för elever om klimatförändringar
  • Dokumentärer om klimatet

Att vi får göra något – betyder det att vi bör?

Jag lyssnade precis på ett avsnitt av Elevhälsopodden från 2021, där psykolog Stefan Boström intervjuar skoljuristen Maria Refors Legge. De vrider och vänder på vad tillsynsplikten, skollagen och grundlagen innebär för pedagoger i skolan. Intressanta tankegånger kring komplicerade frågor där det finns få enkla svar. Jag rekommenderar verkligen att ni lyssnar. Vi behöver ibland i ett akut läge agera kraftigt eller ingripa i nödvärn. Där är lagen tydlig. Kring andra saker, som ordningsstörningar, elever som inte lyssnar, elever som inte tar av mössan, elever som svär, är det mer otydligt. Skolor kan här ha olika konsekvenser som samtal till föräldrar, samtal med rektor, skickas ut ur klassrummet, kvarsittning, avstängning. Ett ord som återkommer, och som Stefan nämner i ett blogginlägg senare, är ordet får. Skollagen säger vad vi får och inte får göra när det gäller ordningsstörningar. Utifrån detta skapas handlingar, metoder och tankesätt. Vi FÅR förbjuda mobiltelefoner, vi FÅR skicka ut eleven, vi FÅR ha konsekvenstrappor, vi FÅR ha belöningssystem. Men vad BÖR vi göra? Visst är den frågan mycket viktigare?

Läs mer

Välkommen på digital introduktion till kooperativt lärande

Är du intresserad av kooperativt lärande och vill ha stöd att komma igång? Har du läst om eller sett kollegor arbeta med KL och vill veta hur du kan börja? I denna digitala föreläsning får du stöd kring de första kooperativa stegen du kan ta med dina elever. Föreläsningen passar väl för skolor, arbetslag och lärare som är nyfikna på KL eller som är i början av en process att lära sig mer om hur KL fungerar.

Under två timmar får du testa på kooperativa verktyg som du redan nästa dag kan använda med elever. Du får stöd kring hur du kan ta de första stegen mot att skapa ett demokratiskt, elevaktivt klassrum där alla röster hörs och där eleverna blir ett stöd för varandra.

Målgrupp: Alla som är nyfikna på KL och vill ha stöd att komma igång.

Pris: 695 kr exkl moms/deltagare

När? 28/9 kl 15-17

Var? Digitalt via zoom

Anmäl HÄR

Helt underbar föreläsning! Jag känner mig sååååå taggad att prova detta! Hur kan jag inte testa, när det gav mig så mycket själv? Tack!!!

Deltagare på introduktion till kooperativt lärande

Tack för en givande föreläsning! Redan imorn vill jag börja använda flera av strategierna vi fick testa på och höra om.

Deltaagre på introduktion till kooperativt lärande

Samtal – en grund för vår demokrati

Under uppstartsdagarna i augusti var jag runt på flera olika skolor i vårt avlånga land. En sak som slog mig om och om igen är vilken magi som uppstår när människor pratar med varandra. Igen och igen stod jag och bara njöt av att se och lyssna på engagerade och lärande samtal, där pedagoger undersökte sina tankar, vred och vände på utmaningar och tog nya steg tillsammans. Dessa samtal, där vi inte presenterar färdiga tankar utan öppet och förutsättningslöst undersöker tillsammans, är en grundsten i vår demokrati. I samtal med några av rektorerna och lärarna efteråt var det några saker som fick mig att tänka och fundera, och som jag vill undersöka vidare genom att skriva detta inlägg.

Samtal mellan människor är en grundläggande byggsten i ett demokratisk samhälle. Att kunna kommunicera och samtala är något som behöver utvecklas och underhållas. Barn behöver redan i förskolan och skolan få vara en del av demokratiska samtal och utveckla demokratiska förmågor. Men det är inte bara barn som behöver göra detta – våra demokratiska förmågor behöver underhållas och vårdas även under vuxenlivet.

Samtal leder till förståelse för oss själva. När vi i samtal får sätta ord på våra tankar och funderingar lär vi känna oss själva. Vi uttrycker vår identitet och får respons från de som finns runtomkring. Att samtala är identitetsskapande. I utforskandet i samtal kan vi pröva våra teorier och vår syn på omvärlden och klargöra och förtydliga vilka vi är och vad vi står för. Även mitt i en mening jag säger kan jag vika av och gå åt ett annat håll – för när jag hör tanken högt kan jag se den i ett annat ljus.

Samtal leder till förståelse för andra. I samtal får jag möta andra. Jag får se vilka de är, möta olika erfarenheter och upplevelser, kunskaper och funderingar. Jag får förståelse för hur andra människor tänker och känner.

Samtal leder till gemenskap trots olikheter. Jag upptäcker likheter med människor som jag först tänkt att jag var olik och hittar gemenskap med människor jag annars inte hade mött. Genom samtal får vi upp ögonen för att världen är större än oss själva och de närmast oss, och att det jag gör kan påverka även de som finns längre bort.

Samtal leder till att nya idéer och tankar kommer fram. I samtal utvecklar vi våra tankar. Det jag säger kan väcka nya tankar hos dig, och det du säger väcker nya tankar hos mig. Vi kan bygga vidare på varandras tankar och idéer och på så sätt komma längre. I samtalen kommer saker fram som vi i det enskilda aldrig hade kommit till.

Samtal verkar skyddande, då vi får pröva och utmana ofärdiga tankar i en trygg miljö. Det vi säger i ett samtal är sällan helt färdigt. Vi behöver kunna uttrycka ofärdiga tankar och testa dem i en trygg miljö med andra. Min fundering kan få stöd av andras kunskap och erfarenheter och få testas i ett sammanhang innan den växer sig för stor i min egen bubbla. Öppna, demokratiska samtal kan på så sätt verka skyddande och gemenskapsbyggande.

Samtal gör att vi förstår kunskaper och innehåll bättre. När vi får sätta ord på vår förståelse för ett innehåll eller ett fenomen förstår vi det bättre. När vi får lyssna på andras förklaringar och höra andra uttrycka sin förståelse kan vi utveckla vår egen. I samtalen mellan människor kan vi förankra kunskap och stötta varandra att förstå det vi lär oss. Istället för att bara lyssna får vi chans att bearbeta det vi hör och på så sätt skapa en djupare förståelse.

Samtal gör att vi växer som människor. Samtal gör att vi växer som människor. I ett av mina samtal med en lärare pratade vi om just det här. Att samtalen handlar inte enbart om innehållet vi pratar om, utan att vi faktiskt utvecklas som människor genom att få vara en del av den gemenskap som vi kan få i samtal med andra människor. I samtal kan vi utmanas, stretchas, få stöd och uppmuntran. I samtal får vi finnas i vår mänsklighet. Att få delta i demokratiska, nyfikna samtal påverkar oss på ett djupare plan över tid.

Det är oerhört viktigt att vi skapar arenor i samhället där människor möts och får samtala öppet kring olika frågor. Arenor där vi inte bara säger vad vi redan tycker och tänker, utan där vi utforskar och undersöker vad vi tycker och tänker. Där vi öppet kan säga “jag vet inte än, men jag tänker att…, vad tänker du?” Skolan behöver vara en sådan arena, men även på arbetsplatser och i föreningar kan vi verka för ett mer demokratiskt samtalsklimat. Jag är övertygad om att de verktyg, strategier och värderingar som finns i kooperativt lärande kan hjälpa oss med detta. Vi kan skapa samtal där eleverna får chans att delta i demokratiska dialoger och får utveckla sina demokratiska förmågor. I Ping-pong-prat får de chans att få sin röst hörd på ett enkelt sätt. I Berätta Mera får de chans att möta flera olika personer och tankar kring samma fråga, och får chans att utveckla sin egen tanke i flera steg. I Talkort får de chans att utveckla och ta tankar längre och träna på att bjuda in varandra och skapa ett likvärdigt samtal. Genom att få tacka varandra efter samtal får de visa uppskattning för andras bidrag och får känna att deras bidrag spelar roll. Genom att behöva varandra i strukturerade samarbeten får de känna på hur det är att vara viktig för och behövd av en annan människa. Genom att långsiktigt verka för ett samarbetande klassrum kan vi påverka framtiden och vårt demokratiska samhälle. Du som jobbar med elever är så oerhört viktig i detta arbete. Tack för det du gör!

Varför är det viktigt att eleverna kommunicerar i undervisningen?

I uppstartsdagarna har jag varit på flera skolor runt om i Sverige och samarbetat med förstelärare i olika skolutvecklingsprojekt. Det har varit allt ifrån att väcka läsglädjen hos våra elever, till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, till kooperativt lärande och kreativ, dialogisk och utvecklande matematikundervisning. På en skola frågade en lärare mig: “Varför är det viktigt att eleverna kommunicerar i undervisningen?” och “Är det inte bättre att de sitter för sig själva med en bok i handen?” Frågorna ledde till spännande diskussioner mellan lärare på skolan och vi kom fram till att det viktigaste snarare är vilket syfte vi har med lärandet och vad vi har för mål i stunden. Ibland är det bra att eleverna kommunicerar i ämnet, såsom att uttrycka sig i tal och text samt interagera med varandra för att förstå olika sätt och tänka. Ibland behövs enskilda processer där elever får prova på att använda sin kunskap och fokusera på sig själva. Vad för innehåll vi väljer, vad syftet är och vilka kunskaper vi strävar mot sätter tonen. Samtidigt behöver vi ha kunskap och tillgång till varierande sätt att bedriva undervisning på för att om möjligt välja det sätt vi tror gynnar elevernas lärande mest.

I detta inlägg tänkte jag besvara dessa frågor mer på djupet. Behöver eleverna kommunicera i de olika ämnena för att lära sig? Vad är syftet med en språkutvecklande och dialogisk undervisning egentligen? Varför är det viktigt att undervisningen erbjuder varierande sätt att kommunicera på?

Läs mer

Relationellt ledarskap i klassrummet

Under mina år som lärare har jag sett och själv provat många sätt att leda undervisning på. Jag har sett auktoritärt ledarskap, låt-gå pedagogik samt mer auktoritativa och demokratiska ledarskap. Den ledarskapsstil som varit mest framgångsrikt för mig och mina elever, och samtidigt den mest framgångsrika jag sett hos andra lärare, är något som kallas för ett relationellt ledarskap. Det är ett ledarskap där läraren står med ena foten i det pedagogiska hantverket och ämnesdidaktiken och det andra benet i den psykosociala miljön. Det är ett ledarskap som skapar en varm och empatisk lärmiljö med tydliga mål och höga förväntningar. Ett relationellt ledarskap i skolan tar avstamp i didaktiken, dvs att förse elever med en meningsfull och intressant undervisning i kombination med att värna om elevernas sociala och emotionella utveckling. Vill du läsa mer om det didaktiska ledarskapet och hur du kan förse elever med en meningsfull undervisning. Läs detta inlägg! I det här inlägget kommer jag beskriva det relationella ledarskapet och hur du som lärare kan träna upp din förmåga att leda elever att lära sig kunskaper och utveckla sina färdigheter i en trygg lärgemenskap.

Läs mer

Skapa samtal genom strukturen Visa! med tummar

Det behöver inte vara så komplicerat att initiera samtal mellan elever, att få dem att vända sig mot varandra, se varandras tankar och gräva djupare tillsammans. Jag kan göra detta utan särskilt mycket förberedelse, kring all typ av innehåll, där jag över tid ger instruktioner och stöd så att eleverna kommer längre i sina samtal. Jag kan exempelvis använda strukturen Visa! – helt utan material och fasta grupper, oavsett lokal, möblering, ålder och ämne. Här nedan finns lite exempel på hur jag enkelt kan använda Visa! för att skapa samtal och stödjande interaktioner mellan elever.

Visa! med tummar:

  • Läraren ställer en fråga eller säger ett påstående till eleverna, där man kan svara JA, NEJ eller OSÄKER/BÅDE OCH/MITTEMELLAN.
  • Eleverna tänker enskilt på frågan en stund.
  • Läraren säger “1, 2, 3, visa!”
  • Eleverna visar tumme upp, tumme ner eller tumme i mitten beroende på vad de vill svara.
  • Eleverna vänder sig till en eller några personer i närheten och tittar på vad de visar.
  • Eleverna samtalar, jämför och ställer frågor till varandra för att förstå hur de andra tänkt eller stötta varandra kring frågan.
  • Läraren ber eleverna tacka varandra och sammanfattar några saker som sagts eller lyfter tankar från grupperna.
Läs mer

Kom igång med KL!

Välkomna tillbaka, kära kollegor!

Vi hoppas att ni har haft en vilsam och upplyftande sommar, fylld med både äventyr och återhämtning. Nu när skolan strax drar igång och vi snart får se våra elevers förväntansfulla ögon, kan vi ta chansen att förnya vår undervisning och skapa ännu mer engagerande lektioner.

Ett av de mest kraftfulla sätten att verkligen engagera våra elever i skolan, särskilt i början av läsåret, är genom kooperativt lärande. Det är inte bara ett sätt att hjälpa eleverna att utveckla kunskap tillsammans, utan också ett sätt för dem att bygga starka relationer med sina kamrater. Kooperativt lärande kan ibland verka stort och svårt, speciellt om man är ny med metoden. Men oroa dig inte! Här har jag sammanställt en lista med 20 enkla aktiviteter för att komma igång med kooperativt lärande vid skolstarten. De är enkla att implementera, kräver minimal förberedelse och, viktigast av allt, så kommer de garanterat att sprida glädje och entusiasm i klassrummet. Varför inte testa några av dessa aktiviteter under de kommande veckorna? Låt oss tillsammans ta steget in i det nya läsåret med förnyad energi, kreativitet och ett hjärta fyllt med passion för lärande. Prova på! Dela gärna med dig av dina framgångar, utmaningar och erfarenheter i kommentarsfältet nedan. Kanske har du en egen favorit som saknas? Skriv om den! Vi lärare är som bäst när vi lär av varandra!

Här är en länk till ett dokument med alla minilektionerna!

Vad är klokt för mig att göra nu?

Att vara lärare innebär ständig utveckling och förändring. Vi lär nytt, testar nya saker, möter nya utmaningar och får nya möjligheter. Inget möte med en elevgrupp är helt likt ett annat, och vi måste ständigt reflektera och utveckla vår undervisning. Vi lärare kan här få input från olika håll, t.ex. från kollegor, litteratur, kurser och sociala medier. Viktig input, som vi sedan behöver bearbeta och översätta till vår egen verksahmet och ledarstil. En fråga som vi (Jennie och Niclas) ofta använder är “Vad är klokt för mig att göra nu?”. Utifrån det jag ser min kollega göra, läser i en bok, ser på sociala medier eller hör en föreläsare säga på kursen; vad är klokt för mig att göra nu? Vad kan jag ta med mig? Vad tilltalar mig? Vad intresserar mig? Vad känner jag att jag behöver jobba vidare med? Vad blev jag nyfiken på? Allt vi ser och hör kommer inte passa oss just då, och allt kan inte kopieras rakt av. Vi måste alltid översätta det vi ser och hör till vår egen verklighet, testa smått, utvärdera och ta nya steg.

Det kan vara bra att stanna upp då och då och reflektera kring den här frågan. Utifrån det som kanske just hänt i klassrummet, utifrån en observation av en kollega, utifrån ett direktiv från rektor eller något som trendar på sociala medier. Vad är klokt för mig att göra nu?

Smågruppslärande stärker elevernas matematiska kunskaper

I en stor norsk studie, “Small Group Instruction to Improve Student Performance in Mathematics in Early Grades: Results from a Randomized Field Experiment“, utförd av Hans Bonesrønning och kollegor, undersöks effekterna av smågruppsundervisning i matematik för elever i årskurs ett till tre i 159 norska skolor under fyra år. Experimentet innebar att plocka ut elever från deras vanliga matematiklektioner till små, homogena grupper för matematikundervisning i 3 till 4 timmar per vecka, under två perioder om 4-6 veckor per läsår. Alla elever, inte bara de som hade svårigheter, deltog i denna undervisning.

Två elever samarbetar i par att bygga antal och räkna tillsammans

Forskarna fann att eleverna som fick undervisning i små grupper (två till fyra elever) förbättrade sin prestation i matematik med 0,16 standardavvikelser vid slutet av läsåret och med 0,06 standardavvikelser i nationella prov 1-2 år efter att studien var över. Det fanns ingen skillnad i effekt baserat på tidigare förmåga eller kön – alla elevgrupper gynnades. Studien är särskilt relevant för skolor som vill förbättra elevers lärande och undervisa en heterogen elevgrupp med elever som varierar i sina kunskaper. Studien visar tydligt att elever gynnas av att kunna få prata med klasskamrater när de lär sig matematik och att de presterar bättre individuellt om de fått träna tillsammans i mindre grupper på ett matematiskt innehåll innan de försöker själva. Effekten varade även över tid vilket visar att smågruppslärande de facto stödde elevernas utveckling i matematik.

Läs mer

Glad sommar!

Då var det dags igen för en välförtjänt ledighet. Ännu ett läsår ligger bakom oss, med alla dess lärdomar och utmaningar. Vi som driver denna sida (Jennie och Niclas) ser tillbaka på ett läsår med många lärorika samtal, kurser, digitala utbildningar, handledningssamtal och arbete med nya böcker. Det är otroligt spännande att få vara del av den skolutveckling som sker över hela landet, där lärare testar ny grepp för att skapa en meningsfull och demokratisk undervisning där elever lär i en gemenskap. Vi hoppas få träffa många av er under nästa läsår. Ha en fantastisk sommar!

Digital kurs: Leda en samarbetande skola

Cooperative learning in the classroom requires cooperative learning in the staffroom.

Wendy Joliffe

För att kooperativt lärande ska fungera i klassrummen behöver vi också samarbeta i kollegiet. Det krävs aktiva och medvetna ledarskapshandlingar för att skapa ett samarbetande kollegie där pedagogerna är trygga med varandra, delar idéer och erfarenheter, bearbetar utmaningar och firar framgångar.

Målgrupp: Skolledare, rektorer och skolchefer

I denna digitala workshop får du verktyg för att som skolledare vara ett pedagogiskt föredöme och skapa en samarbetande skola med undervisningen i fokus. Workshopen ger dig kunskap om hur du som skolledare kan agera med hjälp av kooperativt lärande för att skapa ett samarbetande kollegie där lärare stöttar och hjälper varandra. Utbildningen passar extra bra för skolor där kooperativt lärande används av lärare.

Utbildningens fokus är på hur du kan leda och stötta en skola där samarbete värdesätts både mellan personal och mellan elever. Om du är intresserad av skolutveckling med ett aktivt ledarskap samt vill skapa en samarbetande norm mellan kollegor är detta en workshop för dig. Under workshopen krävs ditt aktiva deltagande! Med skickas ett kapitel från boken “Grundbok i kooperativt lärande” om Skolutveckling och förändringsarbete, samt andra texter och mallar som kan användas som stöd i ditt arbete mot en samarbetande skola.

Genomförande: Digital förmiddag den 7 november, kl 9-12

Mål:

  1. Få förståelse för vad som krävs av dig som pedagogisk ledare för att stödja lärares  professionella utveckling i kooperativt lärande
  2. Få verktyg för att verka för ett samarbetande kollegie
  3. Dela erfarenheter med andra skolledare 

Pris: 995 kr exkl moms. Gratis för rektorer på skolor där Jennie eller Niclas har en utbildningsprocess under 2023/2024. Ange “Processutbildning” vid fakturauppgifterna för er som har en pågående utbildning.

Boka HÄR.

Kooperativa berättelser

Det sker så mycket spännande i klassrum och verksamheter runt om i landet! Lärare och pedagoger som testar nytt för att skapa en demokratisk och meningsfull verksamhet, där elever blir ett stöd för varandra. Vi i nätverket Kooperativt lärande i Sverige (KOLIS) vill hjälpa till att lyfta fram detta för att uppmuntra och inspirera kring kooperativt lärande. Vi spelar därför in korta intervjuer där vi lyfter fram era kooperativa berättelser. Du hittar intervjuerna i vår spellista på youtube här nedan. Vill du dela med dig av en kooperativt berättelse? Kontakta oss på kooperativtsverige@gmail.com

Reflektera över läsåret

Runt om i landet börjar vi runda av läsåret. Studenter springer ut, sånger sjungs, betyg sätts, stolar ställs upp, vi gråter en skvätt och kramas en massa. Fantastiskt bra jobbat alla kollegor! När klassrummet ekar tomt sitter vi där och andas ut en stund. Så mycket har skett under läsåret. Vi har byggt relationer, samtalat, haft möten, ringt föräldrar, tröstat, lyssnat, skrattat och gråtit. Och så har vi lärt oss en hel massa saker. Eleverna har lärt sig, men vi lärare har också lärt oss. Vi har testat nya pedagogiska grepp, vi har ställts mot nya utmaningar, hanterat händelser i omvärlden och stöttat elever genom deras vardag. Nu är det vår tid att ta ett djupt andetag, fira våra ansträngningar och lyfta fram allt bra vi har gjort. Sätt dig gärna ner en stund och reflektera, enskilt först, men också med dina närmaste kollegor. Skriv ner lite tankar så att du kan ta med dig det du lärt dig in i det nya läsåret i höst. Använd frågorna nedan eller egna frågor. Sätt ord på det som skett och fira ditt arbete!

Läs mer

Vi lärare bygger framtiden

Det är mycket som jag tycker går åt fel håll kring skolan. Ekonomiskt, politiskt och pedagogiskt. Vi har stramare budget, en avprofessionalisering av vår yrkeskår och krav på tidigare betyg och hårdare tag i en allt mer resultat- och målstyrd skola. 1000 skolhuvudmän ska leka skola på en öppen skolmarknad som försöker tjäna pengar på undervisning. Samtidigt finns det knappt ekonomi att fylla skolbiblioteket med böcker och fler elevassistenter sägs upp inför hösten. Jag undrar ofta hur jag själv, vi lärare, kan hitta styrkan att orka kämpa i sådana här utmanande tider. När nu det börjar närma sig sommarlovet har jag funderat och tänkt en hel del på vad det är som gör att vi lärare går upp varje morgon och gör jobbet när det finns så mycket som är emot oss att göra det bra.

Det finns få yrken som lämnar ett obestridligt avtryck på individer och samhället i stort. Ett sådant yrke är att vara lärare. Lärarens roll är speciell då den formar framtiden. Vi är med och formar framtidens drömmare, innovatörer, ledare och samhällsförändrare. Som lärare är vi ofta så upptagna med våra dagliga uppgifter att vi glömmer att reflektera över hur djupgående inverkan vi har på våra elever. Vi planerar och genomför lektioner. Men vårt yrke slutar inte där. Vi samtalar och vägleder våra elever, stöttar dem i deras lärande, mående och liv. Det arbetet innefattar såväl ett socialt arbete som ett akademiskt yrke.

Varje lektion vi förbereder, varje extra minut vi spenderar med att ge återkoppling, varje gång vi hjälper en elev att lösa ett problem eller förstå något nytt, sår vi ett frö som kan gro till något nytt och vackert. Tyvärr får vi inte alltid se frukten av vårt arbete på en gång – ibland tar det år för dessa frön att blomstra – men varje sådan insats bidrar till att forma våra elevers framtida liv och drömmar. Det är något underbart och mäktigt med att vara lärare, med förmågan att påverka och förändra, och att få vara en del av våra elevers resa genom livet.

Det är nu snart dags att klappa oss själva på axeln. Titta tillbaka på året som har gått och för oss själva erkänna de otaliga prestationer vi har gjort. Att se alla de sätt på vilka vi har gjort en skillnad – stora som små. Att vara lärare är mer än ett yrke, det är ett ansvar och en myndighetsutövning såklart, men kanske mest av allt, en ära. Jag tycker vi borde vara mer stolta över oss själva än vad vi är.

Att vara lärare är ett av världens svåraste yrken. Vi står inför många utmaningar – stramare budgetar, nedskärningar, och den ständiga kampen att balansera elevernas behov mot de resurser vi har tillgängliga. Men i detta inlägg vill jag inte bara diskutera dessa utmaningar, utan också belysa hur vi, trots alla svårigheter, fortsätter att göra en skillnad. Hur vi, som lärare, står i frontlinjen för att kämpa för våra elevers bästa. Låt oss nu ta en stund att verkligen uppskatta det arbete vi gör och de framsteg vi har gjort. För det är vi som bygger framtiden, en elev och ett klassrum i taget. Vem skulle annars göra det?

Läs mer

Avsluta terminen positivt!

Terminen går mot sitt slut och både lärare och elever börjar räkna ner mot ledighet. Ett helt läsår av lärande och ansträngning har vi bakom oss. En del får sina första betyg, en del ska byta stadie, en del byter skola. Vi utvärderar, reflekterar, firar, tackar, rundar av och samlar ihop. I detta inlägg finns några tips på aktiviteter för att runda av läsåret tillsammans, bygga gemenskap, visa uppskattning och skapa ett positivt avslut. Använd, inspireras, anpassa. Flera av övningarna går också at använda under andra delar av året.

Läs mer

Samtal som stöd kring rasten

En viktig del av arbete i skolan är att skapa en undervisningsgemenskap där elever känner sig trygga och vill varandra väl. Vi har skrivit om det flera gånger tidigare (tex HÄR). I detta inlägg vill vi fokusera på en aspekt kring rasten som vi ofta lyfter på våra workshops. Vi pedagoger kan göra en del ganska enkla saker som ökar elevernas möjligheter att ha en fungerande, positiv rastverksamhet. Strategierna nedan kan självklart användas för andra stunder på dagen också. Syftet är att ge eleverna verktyg för att ta hand om varandra och må bra tillsammans.

Stödjande samtal

För en del elever kan svårigheter börja redan innan de går ut på skolgården. Kanske kommer de inte på vad de ska göra, kanske vågar de inte fråga om de får vara med, kanske känner de sig osäkra, kanske har de få relationer med andra barn, kanske har de en dålig dag. Innan eleverna går ut på rast kan de få bli ett stöd för varandra så att fler får chans att få en bra rast. Genom att låta eleverna vända sig mot varandra och fundera tillsammans kring vad man kan göra på rasten kan de få fler idéer. Målet är inte att alla ska ha gjort ett slutgiltigt val innan de går ut, men att de ska ha flera möjliga idéer och känna att de inte är ensamma. På detta sätt har de också blivit medvetna om varandra vilket gör det enklare för dem att bjuda in varandra när de är ute på skolgården. Samtalen kan vara kring frågor som:

  • Vad vill du göra på rasten?
  • Vad ska vi tänka på på rasten så att alla har det bra?
  • Hur kan du vara en bra kompis på rasten?
  • Vad är bra saker att säga på rasten för att stötta och uppmuntra andra?
Läs mer

Struktur: 5-3-1

Det finns många varianter av 5-3-1 och du kan med fördel skapa egna varianter. Metodmässigt är det en strukturerad enskilt-par-kvadrat där elever får en uppgift individuellt, i par och slutligen i grupp.

  1. Låt eleverna individuellt skriva ner 5 ord eller korta meningar för att sammanfatta en text, film eller händelse.
  2. Para ihop eleverna och låt dem dela sina 5 ord och välja de 3 bästa idéerna.
  3. Låt varje par ansluta sig till ett annat par och bilda en grupp, låt paren dela sina 3 idéer och i gruppen välja den bästa idén för att presentera för klassen.

Idén med 5-3-1-strukturen är att engagera eleverna i en stegvis process där de först reflekterar individuellt över ett innehåll, sedan samarbetar i par för att välja de bästa idéerna och slutligen i en större grupp för att välja ut den bästa idén att presentera för klassen. Syftet är att främja kritiskt tänkande, samarbete och kommunikation bland eleverna och stödja varandra att göra val kring ett innehåll.

Exempel på hur 5-3-1-strukturen kan användas:

  1. Efter att ha läst en faktatext om miljöproblem kan eleverna sammanfatta texten med fem ord eller korta meningar, diskutera i par och välja de bästa idéerna för att sedan i en större grupp bestämma vilka åtgärder som är mest effektiva för att lösa problemet.
  2. Efter att ha studerat en historisk händelse kan eleverna använda 5-3-1-strukturen för att reflektera över dess betydelse och påverkan. Eleverna kan börja med att skriva ner fem korta meningar om händelsen, diskutera i par och sedan i en större grupp för att välja den mest betydelsefulla aspekten att presentera för klassen.
  3. När eleverna studerar en litterär text kan de använda 5-3-1-strukturen för att analysera och tolka texten. Eleverna kan börja med att skriva ner fem ord eller korta meningar om textens tema, karaktärer eller budskap. De diskuterar sedan sina tankar i par och väljer de bästa idéerna för att slutligen i en större grupp bestämma den mest insiktsfulla tolkningen att presentera för klassen.
Läs mer

Debattinlägg: Skolan behöver bli mer meningsfull och autentisk

DEBATT. Svar på debattinlägg “Skolan behöver bli tråkig och mer krävande“.

Det är sant att digitaliseringen innebär utmaningar för skolan, men att göra skolan tråkig och krävande bara för att är inte lösningen. Istället bör vi fokusera på att göra skolan mer meningsfull och autentisk, där elever blir motiverade och engagerade i sitt lärande. Detta kan göras oavsett om digitala eller analoga verktyg används.

För vad är meningen med skolan? Detta är en viktig fråga för alla oss som arbetar i skolan, men kanske än viktigare för eleverna. Varför är jag här? Varför ska jag bry mig om det läraren står och säger, den här boken, den här människan eller den här texten? Varför är det viktigt för mig? Vad är meningen med det? Elever kan ibland känna att skolan är meningslös. Ett nödvändigt ont som de måste ta sig igenom innan livet kan börja. Vi har skolplikt i Sverige och eleverna måste vara i skolan. De har inget val. De spenderar en stor del av sin barndom inom skolans väggar. Det blir därför problematiskt när många känner att den tiden inte har någon mening. En del människor har högre tolerans för meningslösa aktiviteter, där incitament som betyg, lön eller lärarens ord räcker. Yngre människor har ofta högre tolerans, då de ofta litar på den vuxne. Ju äldre eleverna blir desto mer börjar de ifrågasätta och desto viktigare blir det för dem att känna autonomi och mening med det de gör. Känslan av meningslöshet hos elever kan yttra sig på många sätt, till exempel genom ifrågasättande, utåtagerande, hög frånvaro, låg motivation, störande beteende, misslyckanden och utanförskap. Är detta något vi känner igen från våra unga?

Ofta reagerar vi vuxna på sådana beteenden med att skylla på eleverna. De kallas lata och omotiverade, curlade och att de saknar uthållighet. Visst kan personlighet och uppfostran spela roll. Men hur länge orkar en människa kämpa kring något de inte ser någon mening med? Hur hög är din egen tolerans för meningslösa uppgifter och aktiviteter?

God undervisning bör snarare satsa på att förändra eleverna på djupet och hjälpa dem att förstå varför världen ser ut som den gör. God undervisning bör lära eleverna att ifrågasätta det som ses som självklart och förse dem med en kritisk medvetenhet. Skolan ska även bygga gemenskap i samhället och hjälpa till att forma eleverna till empatiska och medvetna samhällsmedborgare. Undervisning bör därför hjälpa eleverna att hitta sin egen unika röst så de kan färga världen med sina tankar och hjälpa dem att göra medvetna val för sitt och andras bästa.

I en värld som förändras i en rasande takt är inte lösningen på skolans alla utmaningar att göra den tråkig och tvinga elever att läsa och arbeta utan mening eller syfte. Det är bara att utgå från dig själv. När senast satte du dig i soffan och tränade på att läsa en text någon annan sagt att du ska läsa eller skriva meningar om och om igen för att förbättra din handstil? Känns det meningsfullt? Nej. Det finns bättre och mer evidensbaserade sätt att undervisa på.

Ett autentiskt lärande handlar om att koppla samman undervisningen med världen runt omkring. Lärandet behöver inte bara ske inom klassrummets väggar kring ett tillrättalagt innehåll som är gjort för undervisning. Lärandet behöver också ske kring faktiska händelser och situationer som finns runt omkring oss – i elevernas liv, i närområdet, i landet och i världen. Genom att ta in omvärlden i klassrummet – och ta ut eleverna i världen – kan vi skapa en känsla av mening och en förståelse för hur de passar in i den. Att skapa autentiskt lärande innebär därför att designa ett lärande som är verkligt och på riktigt där eleverna får använda sina kunskaper för att påverka världen omkring dem. Genom att elever får skapa något genuint och nytt av värde för andra än dem själva kan känslan av sammanhang och meningsfullhet öka. Eleverna behöver därför få använda sina kunskaper i verkliga situationer.

Om det är något vi lärt oss av att undervisa och arbeta med lärande är det att utveckling sker bäst när vi känner mening med det vi gör – när vi lär oss någonting som gör att vi växer och ser på världen med nya ögon och när vi får påverka andra med våra egna tankar och frågor.

För att åstadkomma detta behöver skolan arbeta på sätt som ökar elevernas engagemang och lärande. Tvärt emot att göra skolan tråkig behöver skolan bli mer meningsfull och relevant för eleverna, bygga på deras inneboende lust att lära och stödja dem att upptäcka vår fantastiska värld. En skola som erbjuder eleverna ett meningsfullt lärande kommer att förbereda dem för livet och ge dem förmågan att möta framtidens utmaningar med kreativitet, kritiskt tänkande och empati.

Att begränsa teknikanvändning kan vara nödvändigt i vissa sammanhang, men det är viktigt att vi inte kastar ut barnet med badvattnet. Tekniken erbjuder många möjligheter för att stödja och berika lärandet, och vi bör använda ny teknik klokt för att förbättra undervisningen och elevernas lärande.

Självklart behöver elever utveckla uthållighet och kunna hålla fokus för att slutföra ett arbete. Men det är inte genom att göra skolan tråkig och krävande som vi bäst förbereder våra elever för framtiden. Istället bör vi sträva efter att skapa en mer meningsfull och autentisk skola där eleverna är motiverade och engagerade i sitt lärande, med en undervisning som tar elevernas lärande på allra största allvar.

Niclas Fohlin, speciallärare, föreläsare och författare

Jennie Wilson, lärare, föreläsare och författare

« Äldre inlägg