Hej alla lärare och pedagoger!

Vi på kooperativt.com är glada att kunna meddela att vi kommer att hålla kurser i Kooperativt Lärande under våren! Dessa kurser är ett fantastiskt tillfälle för er att fördjupa er kunskap om en demokratisk och samarbetsbaserad undervisning. Vi erbjuder två tillfällen: den första i Stockholm den 8-9 februari och den andra i Göteborg den 23-24 april. Boka här!

I dessa utmanande tider vill vi stödja er lärare. Vi har beslutat att erbjuda en kostnadsfri plats på någon av dessa kurser till en lycklig vinnare. Detta inkluderar inte bara kursdeltagande, utan också kursbok, material samt mat och fika under båda dagarna. Pga lotteri-lagen kan vi inte lotta ut en plats, så vi utlyser en tävling!

Så här deltar du i tävlingen:

• Gilla vår sida: Besök kooperativt.com på Facebook och gilla vår sida. Detta håller dig uppdaterad med de senaste nyheterna och resurserna inom kooperativt lärande.
• Kommentera och dela din historia: Gå till vårt Facebook-inlägg om kursen här och berätta varför just du vill delta i kursen. Vi är ivriga att höra din historia och hur du tror att denna kurs kan gynna dig och dina elever.

Vinnaren kommer att väljas ut och tillkännages på vår Facebook-sida fredagen den 8 december. Se till att delta senast den 7 december för din chans att vinna!

Vi ser fram emot era bidrag och att få välkomna en av er till våra inspirerande kurser. Lycka till!

Med vänliga hälsningar,
Niclas och Jennie

I höst har jag besökt ett tjugotal klassrum och lektioner på skolor där jag genomför kompetensutbildning. Jag har sett många lärare genomföra fantastiskt spännande lektioner om allt mellan himmel och jord. En sak tog jag med mig; synen på elevernas roll i undervisningen.

För mig själv var övergången mellan att se elever som passiva mottagare av information till att göra dem till aktiva medskapare av sin egen lärandeprocess, ett av de viktigaste stegen jag gjort som lärare. Min syn på eleverna och deras roll i undervisningen visade sig ha en stor påverkan på hur elever uppfattar och lär sig på lektioner. Likaså var det på alla de lektionsbesök jag gjorde denna höst. Det tog mig bara några minuter att känna in hur en lärare ser på sina elever och deras möjlighet för inflytande på lektionen.

Jag ska erkänna att även fast jag kanske visste bättre, såg jag i början av min lärarkarriär på eleverna som tomma kärl som skulle fyllas med kunskap. Dvs att eleverna skulle lära sig den kunskap jag valt ut på det sätt jag bestämt. Idag betraktar jag snarare eleverna som aktiva deltagare och medskapare på våra gemensamma lektioner. Denna syn på lärande erkänner elevernas unika erfarenheter, kunskaper och perspektiv som viktiga bidrag i lärandeprocessen. Jag tänker därför kortfattat beskriva detta skifte och hur jag kunde se detta hos andra lärare. Ett skifte där lärare leder undervisning och håller riktningen på “skeppet” och samtidigt bjuder in eleverna på lektionerna. Kanske kan denna bloggtext skapa något tanke hos dig kring din egen syn på dina elever och deras handlingspotential i undervisningen.

Elever som Medskapare

Att se elever som medskapare av undervisningen innebär att jag vill ta med eleverna i planeringsstadiet, t ex vid val av innehåll, samt att de på lektioner ska vara aktiva medskapare av ny kunskap. Jag vill att eleverna ska ha en reell påverkan på lektionens riktning genom sitt bidrag. Denna delaktighet, från planering, till genomförande och utvärdering av undervisning, främjar en känsla av ägandeskap och ansvar hos eleverna. Det gör att de känner att det vi lär oss om är deras egen kunskap och att jag som lärare värderar deras idéer och tankar. Här är ett exempel från en lärare jag besökte på en matematiklektion:

På tavlan finns ett matematiskt problem som eleverna funderar kring. Läraren delar sedan in eleverna i par där de tillsammans resonerar och tänker högt inför varandra om vad de tänker om problemet. Läraren: “När ni samtalat med varandra vill jag att ni skriver ner en egen lösning och ritar en förklaring över hur ni tänker i era par!” Läraren cirkulerar runt och hittar två olika och spännande lösningar från två olika par. Dessa tar läraren med sig fram till tavlan och lägger under dokumentkameran för alla att se. Läraren: “Titta på dessa två lösningarna. Jag vill att ni resonerar i era par… Har ni tänkt lika eller olika mot dessa två?” Läraren ställer flera öppna fördjupningsfrågor. Läraren: “Vad tror ni de tänkte här…” och “Hur skulle man kunna visa att…” Klassen vrider och vänder på såväl sina egna som de två exempellösningarna. Alla elever är djupt inne i diskussioner om kvalitéer i olika lösningsförslag och hur man kan förstå tankarna bakom lösningarna.

Som avslutning bildar eleverna nya par där de får resonera och reflektera kring vad de lärt sig av lektionen och vad de tar med sig till nästa gång de ska lösa problem i matematiken.

Klassrumsbesök HT2023

Att se eleverna som aktiva agenter i sitt eget och varandras lärande handlar om att bjuda in dem i ett kollektivt undersökande. Eleverna bildar en lärgemenskap tillsammans där de nyfiket utforskar stora som små frågor på lektioner. Det innebär att elevernas tankar och idéer tas med i undervisningen och utforskas vidare på lektionerna. Eleverna uppmuntras att arbeta tillsammans, dela kunskaper och erfarenheter, och lära av varandra. Genom detta gemensamma undersökande skapas en miljö där eleverna känner att de kan bidra och ta del av varandras perspektiv och inre tankar. Det skapar en kultur av ömsesidig respekt och förståelse i klassrummet där eleverna nyfiket undersöker varför de tänker som de gör och hur de ser på världen omkring dem. Här är ett annat exempel från en lärare på mellanstadiet:

Läraren säger “stopp” till hela klassen som just är inne i en djup diskussion i grupper om vad de hört och läst om kriget i Ukraina senaste tiden. Läraren säger: “Jag vill att ni tänker på det vi läste om trettioåriga kriget förra lektionen, ser ni några likheter eller skillnader mot kriget i Ukraina? Tänk en stund och ge mig en tumme upp när du fått en tanke eller fråga!” *Flera elever tänker intensivt* Tummarna börja komma upp. Läraren: “Bra, jag ser att ni har en massa kloka tankar och frågor. Gå ett varv runt i varje grupp och dela en tanke var. Jag går runt och lyssnar så tar vi det därifrån!”

Klassrumsbesök HT2023

Att omfamna en sådan undervisning handlar om att erkänna vikten av elevernas aktiva deltagande i lärandet. Det bör vara de frågor de bär på, de drömmar de har och de insikter de får som eleverna kollektivt undersöker i undervisningen. När eleverna blir sådana medskapare i undervisningen, förändras dynamiken i klassrummet dramatiskt. Elever börjar känna att det är på “vår lektion” snarare än att de “besöker lärarens lektion”. Denna känsla av medskapande motiverar dem att lära sig mer om det lektionen handlar om och de blir mer aktiva i undervisningen. Lärarens mål med eleverna i ett sådant lärande blir ofta att skapa empatiska och kritiska tänkare som kan lösa problem och lära sig för livet, till skillnad mot att endast kontrollera om eleverna tänkt och svarat rätt.

Lärarens roll i undervisningen

I detta sammanhang förändras även rollen som lärare. Från att vara den enda kunskapskällan blir läraren en direktör som stödjer eleverna i lärandeprocessen. Lärarens uppgift blir därmed att hjälpa elevernas utforskande, erbjuda tankestöd och variera mellan lärarledd undervisning, gemensamt utforskade och elevernas egna undersökningar. Läraren behöver se till att eleverna knyter samman sina idéer och insikter och formulera nya tankar och idéer om världen omkring dem.

Traditionellt sett har undervisning strukturerats enligt en “locked-step” metod, där läraren står i centrum och eleverna kopierar det läraren säger och gör. För vissa specifika uppgifter kan detta vara gynnsamt. Lärarledd undervisning är en extremt effektiv sätt för elever att få en förståelse för ny kunskap. Men metoden att lyssna på läraren, kopiera det denne gör och sedan göra individuellt arbete kanske inte är den enda (eller alltid bästa) metoden för lärande. Elevens roll blir lätt att svara på frågor de själva inte undrar över om ett innehåll de själva inte valt. De ska ofta svara i förbestämda ord direkt från ett läromedel och undervisningen blir primärt ett svarsletande till skillnad mot tankeväckande och utmanande. Eleverna jobbar nästan uteslutande individuellt med olika uppgifter och isoleras från varandra. När elever samarbetar eller ställer frågor till varandra kan det till och med ses som fusk. Kommunikation i klassrummet blir därmed mellan läraren som en part och kollektivet (eleverna) som en annan. Elevernas uppgift blir att svara på lärarens frågor och fylla i luckor i lärarens resonemang genom att räcka upp handen.

När ett sådant synsätt blir förhärskande prioriteras oftast bara överföring av information. T ex genom föreläsningar, enskilt arbete och prov där eleverna primärt ska visa att de lyssnat och kopierat information på rätt sätt. När lärare istället rör sig mot en mer elevcentrerad undervisning, börjar de se på elevgruppen som en dynamisk helhet där de undersöker, ifrågasätter, resonerar och tänker tillsammans för att skapa mening med det innehåll som är i fokus för lektionen. I en sådan undervisning är eleverna inte bara lyssnare och görare, utan aktiva deltagare som ställer frågor, bidrar med tankar och påverkar riktningen på lektionen med sitt bidrag.

Läraren: “Ni ska nu läsa kapitlet i Besten och Betty i era axelpar. Tänk nu på det vi pratade om förra gången. Läs två stycken högt tillsammans och stanna gärna till och diskutera texten. Vad händer? Och Varför? Det är viktigare att ni känner att ni förstår och njuter av texten än att ni snabbt blir klara. Hitta därför en skön plats att läsa på tillsammans!”

Eleverna går i par till olika ställen i klassrummet. Några sätter sig under ett bord på en matta. Läraren tänder ett levande ljus och dämpar belysningen något. Det känns i rummet att det är högtidligt att läsa boken. Flera elever viskar redan med varandra om förra kapitalt de läste och vad som nu kommer hända. Boken och dess tema har fångat eleverna. Vilken läsgemenskap!

Klassrumsbesök HT2023

Detta skifte mot ett elevcentrerat lärande är en övergång från enkel kunskapsinlagring till diskussion, reflektion, tillämpning av kunskaper i autentiska uppgifter och att eleverna ska kunna använda sina kunskaper i nya situationer på varierande sätt.

Hur sker skiftet?

Jag tror att en levande, engagerande och meningsfull undervisning är central för att skapa en undervisning som berör och får ett djup.

Att förändra undervisning från att vara lärarcentrerad till att bli mer elevcentrerad är inte en enkel uppgift. Det kräver att lärare omvärderar sin syn på eleverna, sin egen roll som lärare samt sin personliga undervisningsstil. Undervisningens innehåll behöver ha fokus på att lära eleverna mer om sig själva och världen omkring dem isället för att de ska svara rätt på ett prov. Läraren behöver även bjuda in eleverna att bli medskapare på lektionen med små steg. Det kan innebära att börja ställa fler nyfikna och öppna frågor som eleverna tillsammans undersöker i öppna diskussioner. Det kan även handla om att ge utrymme för elevernas röst i undervisningen och fånga upp en flyktig tanke från en elev som ni tillsammans undersöker djupare på kommande lektioner. Trots att detta sätt att undervisa kräver både mod och ansträngning från oss lärare är det värt mödan – ökad elevengagemang, fördjupat lärande och en mer levande klassrumsmiljö, är alla goda anledningar till att göra skiftet.

På lektioner jag besökt kan jag med egna ögon se att fler elever är engagerade i undervisningen på de lektioner där de är medskapare. Trots skiftande förmåga inom ämnet, deltar och bidrar fler elever med sina egna unika perspektiv när undervisningen är elevcentrerad. När fler elever är aktivt delaktiga och förväntas bidra stärks lärandet för dem själva såväl som andra omkring dem. Fler elever utvecklas och blir helt enkelt mer engagerade i det innehåll som lektionen berör. Elever börjar nyfiket ställa frågor till varandra om varför de tänker som de gör och hur deras tankar skiljer eller är lika varandra. Det finns däremot inte ett färdigt recept för att kunna göra en sådan undervisning, utan snarare ser jag fler exempel för varje lektionsbesök jag gör för hur lärare på varierande sätt kan angripa ett lärande där eleverna går från att vara åhörare, till att bli medskapare av undervisningen. Här nedan finns frågor som kan hjälpa dig att hitta ditt egna unika sätt att skapa en levande och engagerande undervisning där elevernas bidrag till lärandet är i fokus.

• Hur ser jag på elevens roll och handlingspotential i undervisningen?
• Hur kan vi tillsammans välja ett meningsfullt och utvecklande innehåll som får eleverna att tänka och uppleva något nytt?
• Hur kan jag bjuda in eleverna i ett kollektivt undersökande under mina lektioner?
• Hur kan jag skapa möjligheter för eleverna att utforska de tankar, frågor och insikter de bär på under lektionerna?
• Hur möjliggör jag för delaktighet, valmöjligheter, olika perspektiv och kritiska röster i undervisningen?

I höstas skrev jag och Jennie en hel bok med massor med praktiska tips för att skapa en undervisning som är meningsfull, dynamisk och som väcker lärlusten både hos dig och eleverna. Boken heter Meningsfull undervisning och finns ute nu.

Höstterminen ligger snart bakom oss och vi börjar blicka fram mot vårens kurser och workshops. Dessa ser vi fram emot! Här nedan ser ni höstens alla kurser och fördjupningsworkshops. Vill du istället boka oss till din skola kan du kika HÄR. Vi skapar och anpassar utvecklingsprojekt till just era behov och utmaningar, med workshops, uppdrag och handledning. Hoppas vi ses!

Kurser

Vill du lära dig om kooperativt lärande och få verktyg för att skapa ett mer samarbetande klassrum? Vill du få stöd att komma igång och få konkret kunskap att använda med dina elever? Då passar vår grundkurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du testa på och lära dig om kooperativt lärande tillsammans med andra. Boken Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan ingår. I vår går kursen i Stockholm (8-9 februari) och Göteborg (23-24 april). Boka HÄR. Kursen är oerhört uppskattad och har genomsnittsligt omdöme 4.95 av 5 möjliga!

Har du jobbat med kooperativt lärande ett tag med dina elever och gått steg 1-kurs eller motsvarande? Vill du ha stöd att ta dig vidare? Vill du få fler verktyg kring grupputveckling, kunskap kring att stötta kollegor och möjlighet att dela erfarenheter med andra i samma sits? Då passar vår fortsättningskurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du fördjupa och utöka din kooperativa ryggsäck. Boken Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap ingår. I vår är vi i Stockholm den 18-19 april. Boka HÄR.

Vår uppskattade digitala kurs i egen takt fortsätter! Helt i egen takt läser du texter, genomför uppdrag, reflekterar i ett digitalt program och får individuell feedback från Jennie och Niclas. Du kan hoppa på när som helst och har tillgång till kursen i sex månader. Boka HÄR.

Är du förstelärare eller utvecklingsledare och ska leda ett utvecklingsarbete på din skola/förskola? Vill du ha fler verktyg kring hur du kan leda en process och stötta kollegor? Välkommen på kursen Leda lärare, tre eftermiddagar där du får verktyg kring att leda processutbildningar på din skola. Denna kurs är inte inriktad enbart på kooperativt lärande utan är till för alla utvecklingsledare som driver eller ska driva utvecklingsprojekt på sin skola/förskola eller på flera skolor/förskolor. Mellan tillfällena får du material och uppgifter som ger dig stöd i ditt arbete. Boka HÄR.

Är du sugen på att få fler verktyg för att göra undervisningen meningsfull för eleverna? Vill du reflektera och utmanas kring innehållsval och lektionsdesign? Häng med på vår digitala heldag med tema Meningsfull undervisning den 29 april. Vår nya bok Meningsfull undervisning ingår. Boka HÄR.

Fördjupningsworkshops

I vår fortsätter vi med våra digitala fördjupningsworkshops kring olika teman. Dessa är digitala workshops på två timmar där du får möjlighet att fördjupa dig kring någon aspekt inom undervisning och lärande som du är extra intresserad av. Här nedan ser du höstens datum och teman. Hoppas vi ses! För mer info om varje tillfälle samt bokning, se HÄR.

Inspelade föreläsningar

Ni har väl inte missat att vi finns på Preparus.se? Där finns två inspelade föreläsningar kring att använda par i undervisningen och att göra lärandet meningsfullt för eleverna. Titta gärna på filmerna i länkarna nedan för mer info. Till de förinspelade föreläsningarna finns även texter som går djupare in i temat, reflektionsfrågor att använda i kollegiet samt uppdragskort som stöd för att omsätta innehållet i egen handling.

Digitala utbildningspaket i kooperativt lärande

Vi har skapat ett komplett digitalt utbildningspaket för kooperativt lärande som du kan arbeta med individuellt, i arbetslag, i ett stadie eller i en hel verksamhet. Paketet innehåller flera korta filmer, texter, mallar och uppdrag att genomföra i praktiken. Syftet är att alla ska få en mycket god grund att utveckla sin undervisning att bli mer samarbetsinriktad utifrån kooperativt lärande. Det finns ett paket för förskolan och ett för grundskolan. Följ länken nedan och skicka din förfrågan kring antal deltagare så får du ett prisförslag.

Skolpaket Kooperativt lärande

Förskolepaket Kooperativt lärande

Böcker

Gillar du att lära dig nytt genom att läsa? Vi har flera olika böcker som kan hjälpa dig att utveckla din undervisning. Läs mer HÄR.

I augusti 2023 släppte vi de tre första böckerna i vår nya serie Lärarpraxis. Det första temat är Bygga en undervisnngsgemenskap. Detta tema består av böckerna Starta skolan starkt, Meningsfull undervisning och Gruppstärkande ledarskap:

Bok 1: Starta skolan starkt hjälper dig som lärare att bygga starka och förtroendefulla relationer från början. Med en trygg skolstart läggs grunden för ett positivt lärandeklimat där eleverna motiveras att anstränga sig och ta ansvar för sin skolmiljö.
Bok 2: Meningsfull undervisning betonar vikten av att lärandet ska vara meningsfullt och relevant. Med hjälp av ett genomtänkt innehållsval, och genom att involvera eleverna, kan du skapa en undervisning där alla elever utvecklas tillsammans och känner att deras bidrag är viktiga.
Bok 3: Gruppstärkande ledarskap hjälper dig som lärare att stärka gruppen och bygga en inkluderande gemenskap. Med ett gott klassrumsledarskap kan eleverna bli en samverkande helhet, där varje individ bidrar till sin egen och gruppens framgång.

Jag var ofta själv missnöjd med hur jag arbetade med prov och ville utveckla elevernas resonemang mer och inte bara dela ut prov eller gå igenom några vanliga misstag. Jag provade något som kallades “Kims prov”, som fanns beskrivet i en lärarhandledning. Om ni råkar ha en elev som heter Kim på skolan kan det bytas ut mot vilket namn som helst, och gärna könsneutralt såsom Alexis, Cleo eller Robin. Idén är att du lyfter ut elevsvar från olika elevers individuella prov. T ex att du tar bilder på elevsvar från provet eller en mishmash av elevsvar från en tidigare klass om de använt samma prov. Vi kallar detta prov för “Kims prov”. Nästa steg är att du delar upp eleverna i par eller mindre grupper. Uppgiften för varje grupp är att resonera kring svaren och identifiera kvaliteter samt att hitta vanliga misstag. Eleverna ska tänka till kring varför misstagen sker och kunna motivera sina svar. Eleverna kan med fördel anteckna något bredvid varje svar eller skriva anteckningar direkt på “Kims prov”. På slutet leder du en helklassdiskussion kring några eller alla av svaren.

När jag senaste provade “Kims prov”, hade jag med ett elevsvar på en felaktig lösning av en beräkning av arean på en triangel. En elev hade ritat upp olika vinklar och försökt summera dem till 180 grader och sedan lösa ut en okänd höjd. Eleverna diskuterade svaret i grupperna och identifierade att en av vinklarna beräknats fel. Några grupper kunde däremot inte hitta detta fel tillsammans även fast de kunde hitta rätt svar när de gjorde om uppgiften från början. Under den avslutande diskussionen kunde däremot alla förstå vad som blivit galet när en grupp presenterade var någonstans de trodde “Kim” gjort fel och varför de trodde “Kim” hade tänkt så. Denna kollektiva reflektion och diskussion bidrog till en djupare förståelse och insikt hos eleverna som tre av mina tidigare genomgångar inte gjort.

Kims prov erbjuder därmed ett unikt sätt att genomföra kollektiv reflektion och diskussion kring ett prov, vilket skapar möjligheter för kritiskt tänkande och djupare förståelse för den kunskap provet vill testa och lära ut. Genom att analysera och diskutera “Kims” svar, får eleverna möjlighet att granska olika lösningar, identifiera misstag, och förstå koncept på en djupare nivå. Detta sätt att granska och diskutera provsvar tillsammans, skapar en miljö där eleverna aktivt kan engagera sig i problemlösning, och därmed utveckla en djupare förståelse för ämnet.

För att genomföra Kims prov i klassrummet, följ dessa steg:

1. Samla in elevernas prov och identifiera intressanta fel och korrekta lösningar. Skapa ett fingerat prov baserat på olika elevers svar, under pseudonymen “Kim”.
2. Dela in eleverna i mindre grupper och dela ut Kims prov till varje grupp.
3. Uppmuntra grupperna att diskutera varje svar, identifiera kvaliteter samt fundera hur personen tänkt i svaret – få dem att motivera sina resonemang!
4. Efter gruppdisussionerna, samla klassen för en helklassdiskussion där grupperna delar med sig av sina iakttagelser och reflektioner.
5. Under helklassdiskussionen, fördjupa diskussionen kring de olika lösningarna och olika svaren, och klargör eventuella missförstånd eller koncept som behöver ytterligare förklaring.

Genom denna metod får du en värdefull inblick i dina elevers tänkande, samtidigt som dina elever får möjlighet att lära av varandra och utveckla sin kritiska tänkande och problemlösningsförmåga.

Här är exempel där lärare gör Kims prov:

https://1larare.svedala.se/kims-matteprov-feedback-pa-ett-annorlunda-satt/

https://skolvarlden.se/artiklar/fiktivt-matteprov-engagerade-eleverna

Kims prov

Detta är ett gästinlägg av Jessica, lärare i Stockholm som genomför en processutbildning tillsammans med Niclas, som leder skolan och har workshops var fjärde vecka. Hon delar med sig av en lektion där eleverna lär sig om klimatförändringar och arbetar i par. Jessica har fasta lär-par som hon använder ofta under skolveckan i olika ämnen där eleverna får lära sig tillsammans och hjälpa varandra att förstå det innehåll de lär sig om.

För några veckor sedan inledde vi i min årskurs 5:a ett arbete om klimatförändringar, något som passat bra med alla översvämningar som skett nu i slutet av sommaren. På lektionen ville jag inte bara hjälpa mina elever att förstå “klimatförändringar” på djupet, utan också lära dem att arbeta effektivt tillsammans i sina lär-par. Här är ett inlägg som inspirerade mig för min lektion. Lektionen var på 90 minuter med en kort paus i mitten. Så här gick det till:

Förberedelse:

Jag började med att välja ut relevant och informativa faktatexter om klimatförändringar. Jag förberedde också stora blädderblock, whiteboards och pennor, samt hade tillgängliga iPads för vidare forskning. Jag satte upp en tydlig tidsram och delade in eleverna i sina fasta lär-par.

Lektionens gång:

Introduktion: Efter en kort introduktion av ämnet med en film om hur klimatförändringar påverkar oss delade jag ut texterna de skulle arbeta med och instruerade eleverna att läsa den tillsammans i sina par. Idag är de vana vid att arbeta så och vi har tränat flera lektioner sedan augusti att läsa en text tillsammans i par. Jag betonade vikten av att varje elev skulle vara delaktig i diskussionen och att de ska ge varandra feedback under läsningen. För att främja självständighet, bad jag dem först att försöka klargöra eventuella oklarheter med varandra om innehållet och uppgiften innan de räckte upp handen och frågade mig.

Arbetspass: Efter läsningen gav jag varje par en uppgift att diskutera de olika texternas budskap, statistik och författarens syfte. De fick även flera frågor om texterna som se skulle diskutera. Jag delade ut två roller där en elev blev “sammanfattare” och skulle sammanfatta ett stycke av texten, och den andra var “frågeställare” och skulle ställa en fråga om textstycket. Det här är andra gången vi provade detta sätt att jobba på och nu flöt det på bra! De växlade roller efter halva texten. Jag hade också satt en timer för att hjälpa dem hålla koll på tiden så att de inte tappar bort sig. Varje par skapade en enkel min-map med det som de tyckte var mest intressant ärller viktigast i varje text. Efter paren hade diskuterat och skapat sin mind-map hade vi en kort reflektion där varje par delade med sig av hur de upplevde sitt gemensamma arbete att kunna sammanfatta textstycken och ställa frågor. Sedan tog vi paus!

Redovisning: På den nästa lektionen instruerade jag paren att sammanfatta det de hade lärt sig på ett stort blädderblock. De fick färgpennor och skulle både skriva och rita något, men göra det enkelt så det inte tog för lång tid. Inte alltid så lätt för alla! Målet var att skapa en gemensam presentation som de sedan skulle redovisa för ett annat par. Jag gjorde det klart att presentationen skulle vara ett resultat av deras gemensamma tankar och kunskaper, och att de båda behövde bidra aktivt till den.

Avslutning:

Alla paren träffades i en par-till-par redovisning och jag rörde mig runt i rummet för att lyssna och anteckna det spännande de pratade om. Efter att alla par hade presenterat, hade vi en helklassdiskussion där jag ställde frågor till pardiskussioner. Ibland fick paren ställa sig upp och redovisa sin tanke till klassen. Ett par berättade om att en av dem varit med om översvämning nu i sommar och de andra paren ställde frågor om hur det var. Det var fantastiskt att se hur eleverna inte bara hade förstått texten, utan också lärde sig av varandra. Det blev två fantastiska lektioner fyllt med lärande och aktivitet. Som avslutning bad jag dem skriva en kort individuell reflektion i en loggbok som vi har för flera ämnen om deras erfarenheter i pararbetet och hur deras förståelse för klimatförändringar hade djupnat. Dessa breukar jag samla in en gång i veckan och läsa eller skriva någon kommentar i.

Lektionsplanering

Här är en lektionsplanering för uppgiften. Den är lite mer detaljerad än mina vanliga då denna uppgift ingick i vårt kollegiala arbeta med Niclas att prova på att skapa bra pararbete i vårt KL-projekt.

Syfte:

Att utveckla elevernas förmåga att läsa och förstå faktatexter, samt att samarbeta effektivt i par för att diskutera, analysera och presentera innehållet.

Material:

• Faktatexter om klimatförändringar; en enkel vetenskaplig artikel för elever (FN), en rapport från IPCC för elever, och en artikel från 8 sidor om översvämningar.
• Whiteboard, blädderblock och pennor
• iPads för research

Lektionens gång:

1. Introduktion (15 min)
   • Jag introducerar ämnet och syftet med lektionen och vi kollar på film.
   • Eleverna delas in i sina lär-par.
2. Läsning (20 min)
   • Varje par får en kopia av de olika faktatexterna och läser den tillsammans. Eleverna uppmuntras att diskutera texten med sin partner medan de läser.
3. Diskussion och mind-map (20 min)
   • Lär-paren diskuterar innehållet och gör gemensamma anteckningar. De fokuserar på följande:
     • Vad är de huvudsakliga poängerna i varje text?
     • Finns det några statistiska data eller exempel som stöder texterna?
     • Vad är författarens syfte med texten tänker ni?
4. PAUS – RAST!
5. Fördjupning och utforskande (15 min)
   • Om det finns oklarheter eller frågor, får eleverna använda iPads för att söka ytterligare information eller kring fördjupningsfrågor medans alla andra par gör klart sin mind-map.
6. Sammanfattning och Presentation (20 min)
   • Varje par skapar en sammanfattning av texten på ett blädderblock.
   • Varje par får 3-5 minuter att presentera sin sammanfattning och insikter för ett annat par.
7. Klassdiskussion (10 min)
   • Helklassdiskussion där eleverna reflekterar över vad de har lärt sig och diskuterar några frågor.
   • Ger återkoppling kring innehållet och hur de samarbetat.
8. Avslutning (5 min)
   • Sammanfatta lektionen och tackar varandra!

Utvärdering och uppföljning:

• Efter lektionen kan eleverna få i uppgift att skriva en individuell reflektion över vad de har lärt sig och hur deras syn på klimatförändringar har påverkats i sin loggbok.
• Jag kan också genomföra en snabb muntlig eller skriftlig utvärdering för att mäta deras förståelse och samarbetsförmåga.

Källor för ytterligare läsning och uppgifter:

• Rapport från IPCC för elever
• Vetenskaplig artiklar för elever om klimatförändringar
• Dokumentärer om klimatet

Jag lyssnade precis på ett avsnitt av Elevhälsopodden från 2021, där psykolog Stefan Boström intervjuar skoljuristen Maria Refors Legge. De vrider och vänder på vad tillsynsplikten, skollagen och grundlagen innebär för pedagoger i skolan. Intressanta tankegånger kring komplicerade frågor där det finns få enkla svar. Jag rekommenderar verkligen att ni lyssnar. Vi behöver ibland i ett akut läge agera kraftigt eller ingripa i nödvärn. Där är lagen tydlig. Kring andra saker, som ordningsstörningar, elever som inte lyssnar, elever som inte tar av mössan, elever som svär, är det mer otydligt. Skolor kan här ha olika konsekvenser som samtal till föräldrar, samtal med rektor, skickas ut ur klassrummet, kvarsittning, avstängning. Ett ord som återkommer, och som Stefan nämner i ett blogginlägg senare, är ordet får. Skollagen säger vad vi får och inte får göra när det gäller ordningsstörningar. Utifrån detta skapas handlingar, metoder och tankesätt. Vi FÅR förbjuda mobiltelefoner, vi FÅR skicka ut eleven, vi FÅR ha konsekvenstrappor, vi FÅR ha belöningssystem. Men vad BÖR vi göra? Visst är den frågan mycket viktigare?

Läs mer

Under uppstartsdagarna i augusti var jag runt på flera olika skolor i vårt avlånga land. En sak som slog mig om och om igen är vilken magi som uppstår när människor pratar med varandra. Igen och igen stod jag och bara njöt av att se och lyssna på engagerade och lärande samtal, där pedagoger undersökte sina tankar, vred och vände på utmaningar och tog nya steg tillsammans. Dessa samtal, där vi inte presenterar färdiga tankar utan öppet och förutsättningslöst undersöker tillsammans, är en grundsten i vår demokrati. I samtal med några av rektorerna och lärarna efteråt var det några saker som fick mig att tänka och fundera, och som jag vill undersöka vidare genom att skriva detta inlägg.

Samtal mellan människor är en grundläggande byggsten i ett demokratisk samhälle. Att kunna kommunicera och samtala är något som behöver utvecklas och underhållas. Barn behöver redan i förskolan och skolan få vara en del av demokratiska samtal och utveckla demokratiska förmågor. Men det är inte bara barn som behöver göra detta – våra demokratiska förmågor behöver underhållas och vårdas även under vuxenlivet.

Samtal leder till förståelse för oss själva. När vi i samtal får sätta ord på våra tankar och funderingar lär vi känna oss själva. Vi uttrycker vår identitet och får respons från de som finns runtomkring. Att samtala är identitetsskapande. I utforskandet i samtal kan vi pröva våra teorier och vår syn på omvärlden och klargöra och förtydliga vilka vi är och vad vi står för. Även mitt i en mening jag säger kan jag vika av och gå åt ett annat håll – för när jag hör tanken högt kan jag se den i ett annat ljus.

Samtal leder till förståelse för andra. I samtal får jag möta andra. Jag får se vilka de är, möta olika erfarenheter och upplevelser, kunskaper och funderingar. Jag får förståelse för hur andra människor tänker och känner.

Samtal leder till gemenskap trots olikheter. Jag upptäcker likheter med människor som jag först tänkt att jag var olik och hittar gemenskap med människor jag annars inte hade mött. Genom samtal får vi upp ögonen för att världen är större än oss själva och de närmast oss, och att det jag gör kan påverka även de som finns längre bort.

Samtal leder till att nya idéer och tankar kommer fram. I samtal utvecklar vi våra tankar. Det jag säger kan väcka nya tankar hos dig, och det du säger väcker nya tankar hos mig. Vi kan bygga vidare på varandras tankar och idéer och på så sätt komma längre. I samtalen kommer saker fram som vi i det enskilda aldrig hade kommit till.

Samtal verkar skyddande, då vi får pröva och utmana ofärdiga tankar i en trygg miljö. Det vi säger i ett samtal är sällan helt färdigt. Vi behöver kunna uttrycka ofärdiga tankar och testa dem i en trygg miljö med andra. Min fundering kan få stöd av andras kunskap och erfarenheter och få testas i ett sammanhang innan den växer sig för stor i min egen bubbla. Öppna, demokratiska samtal kan på så sätt verka skyddande och gemenskapsbyggande.

Samtal gör att vi förstår kunskaper och innehåll bättre. När vi får sätta ord på vår förståelse för ett innehåll eller ett fenomen förstår vi det bättre. När vi får lyssna på andras förklaringar och höra andra uttrycka sin förståelse kan vi utveckla vår egen. I samtalen mellan människor kan vi förankra kunskap och stötta varandra att förstå det vi lär oss. Istället för att bara lyssna får vi chans att bearbeta det vi hör och på så sätt skapa en djupare förståelse.

Samtal gör att vi växer som människor. Samtal gör att vi växer som människor. I ett av mina samtal med en lärare pratade vi om just det här. Att samtalen handlar inte enbart om innehållet vi pratar om, utan att vi faktiskt utvecklas som människor genom att få vara en del av den gemenskap som vi kan få i samtal med andra människor. I samtal kan vi utmanas, stretchas, få stöd och uppmuntran. I samtal får vi finnas i vår mänsklighet. Att få delta i demokratiska, nyfikna samtal påverkar oss på ett djupare plan över tid.

Det är oerhört viktigt att vi skapar arenor i samhället där människor möts och får samtala öppet kring olika frågor. Arenor där vi inte bara säger vad vi redan tycker och tänker, utan där vi utforskar och undersöker vad vi tycker och tänker. Där vi öppet kan säga “jag vet inte än, men jag tänker att…, vad tänker du?” Skolan behöver vara en sådan arena, men även på arbetsplatser och i föreningar kan vi verka för ett mer demokratiskt samtalsklimat. Jag är övertygad om att de verktyg, strategier och värderingar som finns i kooperativt lärande kan hjälpa oss med detta. Vi kan skapa samtal där eleverna får chans att delta i demokratiska dialoger och får utveckla sina demokratiska förmågor. I Ping-pong-prat får de chans att få sin röst hörd på ett enkelt sätt. I Berätta Mera får de chans att möta flera olika personer och tankar kring samma fråga, och får chans att utveckla sin egen tanke i flera steg. I Talkort får de chans att utveckla och ta tankar längre och träna på att bjuda in varandra och skapa ett likvärdigt samtal. Genom att få tacka varandra efter samtal får de visa uppskattning för andras bidrag och får känna att deras bidrag spelar roll. Genom att behöva varandra i strukturerade samarbeten får de känna på hur det är att vara viktig för och behövd av en annan människa. Genom att långsiktigt verka för ett samarbetande klassrum kan vi påverka framtiden och vårt demokratiska samhälle. Du som jobbar med elever är så oerhört viktig i detta arbete. Tack för det du gör!

I uppstartsdagarna har jag varit på flera skolor runt om i Sverige och samarbetat med förstelärare i olika skolutvecklingsprojekt. Det har varit allt ifrån att väcka läsglädjen hos våra elever, till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, till kooperativt lärande och kreativ, dialogisk och utvecklande matematikundervisning. På en skola frågade en lärare mig: “Varför är det viktigt att eleverna kommunicerar i undervisningen?” och “Är det inte bättre att de sitter för sig själva med en bok i handen?” Frågorna ledde till spännande diskussioner mellan lärare på skolan och vi kom fram till att det viktigaste snarare är vilket syfte vi har med lärandet och vad vi har för mål i stunden. Ibland är det bra att eleverna kommunicerar i ämnet, såsom att uttrycka sig i tal och text samt interagera med varandra för att förstå olika sätt och tänka. Ibland behövs enskilda processer där elever får prova på att använda sin kunskap och fokusera på sig själva. Vad för innehåll vi väljer, vad syftet är och vilka kunskaper vi strävar mot sätter tonen. Samtidigt behöver vi ha kunskap och tillgång till varierande sätt att bedriva undervisning på för att om möjligt välja det sätt vi tror gynnar elevernas lärande mest.

I detta inlägg tänkte jag besvara dessa frågor mer på djupet. Behöver eleverna kommunicera i de olika ämnena för att lära sig? Vad är syftet med en språkutvecklande och dialogisk undervisning egentligen? Varför är det viktigt att undervisningen erbjuder varierande sätt att kommunicera på?

Läs mer

Under mina år som lärare har jag sett och själv provat många sätt att leda undervisning på. Jag har sett auktoritärt ledarskap, låt-gå pedagogik samt mer auktoritativa och demokratiska ledarskap. Den ledarskapsstil som varit mest framgångsrikt för mig och mina elever, och samtidigt den mest framgångsrika jag sett hos andra lärare, är något som kallas för ett relationellt ledarskap. Det är ett ledarskap där läraren står med ena foten i det pedagogiska hantverket och ämnesdidaktiken och det andra benet i den psykosociala miljön. Det är ett ledarskap som skapar en varm och empatisk lärmiljö med tydliga mål och höga förväntningar. Ett relationellt ledarskap i skolan tar avstamp i didaktiken, dvs att förse elever med en meningsfull och intressant undervisning i kombination med att värna om elevernas sociala och emotionella utveckling. Vill du läsa mer om det didaktiska ledarskapet och hur du kan förse elever med en meningsfull undervisning. Läs detta inlägg! I det här inlägget kommer jag beskriva det relationella ledarskapet och hur du som lärare kan träna upp din förmåga att leda elever att lära sig kunskaper och utveckla sina färdigheter i en trygg lärgemenskap.

Läs mer

Snart är det dags igen! Peppade pedagoger och nyfikna elever tar snart plats i våra klassrum och på våra skolgårdar. Med varje ny skolstart kommer utmaningar och möjligheter – och mängder av lärtillfällen. Vad har du framför dig? Här nedan finns lite tips och stöd som kan hjälpa dig att ta dig an terminen och läsåret som kommer. Nu kör vi! 🙂

Nya böcker

Vi har under det senaste året jobbat på en ny bokserie, där vi kommer djupdyka i olika teman med syfte att ge stöd till er verksamma pedagoger. Det första temat kommer snart från tryckeriet! Temat är “Bygga en undervisningsgemenskap” och består av tre böcker som kan läsas separat eller tillsammans. Att bygga en undervisningsgemenskap är centralt för att skapa framgångsrik undervisning. Denna trilogi med böcker ger dig verktyg för att skapa en inkluderande, meningsfull och trygg lärmiljö, där elever lär sig kunskaper och utvecklas som människor. Varje bok erbjuder praktiska tips och strategier för att bygga en stark undervisningsgemenskap där lärandet blir en gemensam resa. Med dessa böcker kommer du att utrustas med kunskap och verktyg för att öka kvalitén på din egen undervisning och hjälpa dina elever att ta nya kliv i sitt lärande.
Bok 1: Starta skolan starkt hjälper dig som lärare att bygga starka och förtroendefulla relationer från början. Med en trygg skolstart läggs grunden för ett positivt lärandeklimat där eleverna motiveras att anstränga sig och ta ansvar för sin skolmiljö.
Bok 2: Meningsfull undervisning betonar vikten av att lärandet ska vara meningsfullt och relevant. Med hjälp av ett genomtänkt innehållsval, och genom att involvera eleverna, kan du skapa en undervisning där alla elever utvecklas tillsammans och känner att deras bidrag är viktiga.
Bok 3: Gruppstärkande ledarskap hjälper dig som lärare att stärka gruppen och bygga en inkluderande gemenskap. Med ett gott klassrumsledarskap kan eleverna bli en samverkande helhet, där varje individ bidrar till sin egen och gruppens framgång.

Blogginlägg med stöd

Vi har också skrivit en hel del blogginlägg som kan vara ett stöd i skolstarten, kring t.ex. att lära känna varandra och bygga ett tryggt klassrumsklimat. Klicka HÄR, HÄR och HÄR för att komma till inlägg med mycket stöd och länkar kring att bygga en undervisningsgemenskap.

Kurser

Vill du utvecklas som pedagog och få stöd att komma vidare? I höst har vi flertalet kurser, kanske passar någon just dig? Vi har kurser i kooperativt lärande (grundkurs och fortsättningskurs), digital kurs om Meningsfullt lärande, digital kurs om att leda lärares utveckling, digital KL-kurs i egen takt och en kurs för skolledare. Läs mer om alla kurser och boka HÄR.

Fördjupningsworkshops

Förutom kurser har vi också digitala tvåtimmars fördjupningsworkshops kring olika spännande teman, t.ex. Världens bästa undervisning, Att ställa bra frågor, Konflikthantering och Kooperativt lärande på fritids. Läs mer om alla teman och boka HÄR.

Vill ni boka utbildning direkt till er skola/förskola istället? Maila oss på kooperativt@gmail.com!