Konferens i kooperativt lärande

30:e oktober 2018 är ett datum att skriva upp! Då kommer nämligen den första nationella konferensen i kooperativt lärande att äga rum, ett samarbete mellan Kooperativt lärande i Sverige (KoLiS) och Studentlitteratur. Det är en heldagskonferens med flera olika föreläsningar och workshops som du kan boka in dig på. Keynote speaker är professor Wendy Joliffe, som jobbat med, forskat kring och utbildat i kooperativt lärande i många år. På plats och föreläser och håller workshops finns också flera lärare som arbetat framgångsrikt med kooperativt lärande under många år.

Konferensen ger dig inblick i nationell- och internationell forskning kring kooperativt lärande. Den ger gick också möjlighet att arbeta i workshops utifrån ditt intresseområde.

För mer info och bokning, klicka HÄR.

Ta bild 2018-04-29 110716

Keynote adress: Cooperative Learning: its Roots and Relevance in the 21st Century Classroom. This keynote will present the history and evolution of cooperative learning, the contribution of the key people in the field and will then focus on what cooperative learning can offer to support 21st century learning and skills.

Vi ses i oktober!

Grundbok i kooperativt lärande finns att beställa!

Boken, som på sina första månader sålt i tusentals exemplar, finns nu i en bokhandel nära dig! Om du är intresserad av kooperativt lärande ger boken en bra grund, med teori, praktik och övningar samt lektionsupplägg.

Grundbok_i_kooperativt_lärande_v5

Länkar

Utbildning

Önskar du kurser eller workshops om kooperativt lärande?

Utbildning på din skola?

Orientera dig på bloggen!

Tryck på bilden ovan för en sammanställning av alla strukturer (övningar) på bloggen!

Några viktiga inlägg: Hur man skapar lärande grupper!Strategi: RollerGruppstärkande övningar!Strategi: LärparAlternativ till handuppräckningSamarbetsfärdigheterKlassrum 2.0

Läs gärna denna först för att få en förståelse över vad denna blogg försöker förmedla –  ett lärande genom samarbete. Här är en kort sammanställning över metodiken. Läs gärna om bloggen. Därefter kan du läsa om de grundprinciper som behövs för Kooperativt Lärande (KL). Kanske behöver du lite inspiration av denna film? När du kommit igång med KL så läs dessa korta tips! Efter detta är du introducerad till det Kooperativa Lärandet!

Nu är det dags att prova på en struktur (övning). För nybörjare inom KL rekommenderar vi strukturen EPA. Har du provat denna några gånger redan? Varför inte prova några alternativ till handuppräckning? Under rubriken Strukturer ovan samlas alla strukturer vi lägger upp på bloggen vilka läggs upp fortlöpande varje vecka. Är du lika exalterad som vi att använda KL?!? Följ då bloggen via länken under eller i högermenyn! Gå gärna med i vår facebook-grupp där det sker levande diskussioner under skolveckan: Kooperativt Lärande

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 866 andra följare

Läs mer

Nya roller: Spionen och reportern

När vi arbetar med våra teman så gör vi det i våra arbetsgrupper. Vi använder då oss av roller för att aktivera alla i arbetet och för att alla ska ta ansvar för sitt arbete. Rollerna skapar en tydlighet i grupparbetet, om de används rätt och är sammanlänkade med innehållet stödjer de grupperna att arbeta mer effektivt tillsammans. Glöm inte att alltid utvärdera hur rollerna använts i grupperna så att eleverna utvecklar en förståelse för vad de ger det gemensamma lärandet!

Läs mer

Strategi Roller: Reportern & Spionen

Att använda roller vid grupparbete är ett effektivt sätt att strukturera samarbete. Rollerna som används ska gärna vara sammanlänkade, dvs att de behöver varandra för att slutföra en uppgift och vara relevanta i situationen och med innehållet. Två roller som vi provat på utbildningar och med elever är rollerna Spion och Reporter. Här beskrivs hur dessa kan användas. Läs mer

Global Education med kooperativt lärande

Jag heter Maj Stoddard och har arbetat med kooperativt lärande och Global Education de senaste 20 åren. Under första hälften av nittiotalet bodde jag och min familj i Kalifornien. Där mötte jag både kooperativt lärande och Global Education i en fem-sexa på Skyline school i Solana Beach. Ansvarig för skolans Global program var Jackie Lawson. Hon kom senare till Sverige och utbildade fler lärare i Global Education och tematisk undervisning. Redan från början kändes det som om jag hade hittat hem. Det var det mest spännande jag sett göras i ett klassrum eller ens läst om vad gäller utbildning. Året i Kalifornien var den bästa fortbildning jag någonsin fått som lärare då jag hade möjlighet att vara föräldravolontär i min sons klassrum.

Läs mer

Tidslinje i par med switcheroo

Att bygga tidslinjer i par eller mindre grupper ger eleverna ett utmärkt tillfälle till att få argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser (ur kursplan i SV – LGR11). Eleverna får också arbeta praktiskt kring begreppen dåtid, nutid och framtid. Du som lärare kan gå runt i klassrummet och lyssna på diskussionerna och höra hur eleverna argumenterar för det som de tror på.

Läs mer

Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2

Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. Utan faktakunskaper kan vi inte analysera och reflektera, men utan att analysera och reflektera kan vi inte lära oss något utav faktakunskaperna. Faktakunskaper och förmågor behöver gå hand i hand redan från början. Att analysera och reflektera kring vad vi vet är något som sker naturligt. Så fort vi inhämtar ny kunskap börjar vi jämföra den med det vi redan känner till.

I åk 2 jobbar vi just nu med att klassificera djur. Vi har nu arbetat oss igenom däggdjur, fåglar och fiskar. För alla tre djurgrupperna har vi använt ungefär samma upplägg för att aktivera förförståelse, ta in ny kunskap, bearbeta kunskapen på olika sätt samt jämföra och reflektera med hjälp av den kunskapen.

Läs mer

Våga börja!

Är du nyfiken på att börja med kooperativt lärande, men osäker på hur? Det här inlägget är till dig! Vi är så glada att vi har börjat och vill gärna dela med oss av hur roligt vi och eleverna tycker kooperativt lärande är.

Vi är två lärare som varit nyfikna på kooperativt lärande ett tag, men inte riktigt kommit igång. Vi tyckte nog att vi inte kunde tillräckligt mycket om kooperativt lärande för att våga. Vi hade provat på några strukturer och det funkade bra, men kände att vi inte visste hur vi skulle starta på riktigt. Vi jobbar i en underbar förstaklass där olikheter är vår styrka, och struktur och organisation är viktigt för att alla ska må bra, och för att dagen ska bli bra för alla.

Läs mer

Struktur: En får gå

En av de enklaste sätten att skapa ett positivt ömsesidigt beroende i en grupp är att skapa kunskapsklyftor emellan elever. Ett snabbt sätt att göra detta är att i en grupp komma fram till ett eller flera svar och därefter låta en elev byta till en annan grupp. Där kan eleverna dela med sig av sina svar i gruppen och diskutera skillnader och likheter mellan sina svar. Alla blir aktiva och alla får säga det de tänker på. I Struktur: En får gå skapas kunskapsklyftor och nya grupper för varje fråga. Strukturen är även ett sätt att förstärka det egna ansvaret och träna på att ta med sig något av vad gruppen kommit fram till.

  1. Eleverna står i grupper om 4st i klassen. Alla i gruppen har en siffra från 1-4.
  2. Läraren ställer en fråga, gärna av öppen karaktär.
  3. Grupperna kör Huvuden ihop! och diskuterar frågan. När alla i gruppen vet något ställer de sig på en rad för att visa att de är klara.
  4. Läraren säger en siffra och en elev byter till en annan grupp.
  5. Eleven som byter och de tre som är kvar delar sina tankar och svar samt jämför med varandra.
  6. Eleverna har nu bildat en ny grupp med 3 elever och en ny medlem.
  7. Repetera med ny fråga.

Du kan använda strukturen i endast en omgång för att förstärka egna ansvaret i en lärgrupp eller flera gånger så nya grupper bildas för att träna på att ta med sig något av det som gruppen diskuterat. Strukturen kan användas i alla ämnen och ämnesområden och tränar muntlig framställan i ett mindre sammanhang.

Strategi: Hemliga lådan

Strategi: Hemliga lådan är ett verktyg för att diskutera förslag och lösningar i en grupp genom att resonera och föra en dialog. Genom att separera olika förslag från person kan dessa diskuteras i grupp utan att det leder till personangrepp. Den gyllene regeln när strategin används är att INTE kritisera förslaget och personen som skrivit förslaget. Det ska nämligen vara hemligt vem som skrev förslaget. Gruppen ska diskutera de olika förslagen sakligt och resonera sig fram till ett gemensamt beslut. Vilka för- och nackdelar finns det?

  1. Eleverna skriver olika förslag på en lösning eller beslut på en tom remsa. De lägger ner dem i en gemensam låda i mitten på bordet.
  2. Efter att alla lagt i något i lådan bryter de. Blanda remsorna i lådan.
  3. En i grupper får rollen som ”Uppläsare”. Denne drar en remsa och läser den för gruppen. Gruppen diskuterar vad de tycker om förslaget ett varv runt.
  4. När alla förslag diskuterats väljer gruppen gemensamt ett förslag/beslut de tror är rimligt eller bäst för gruppen.

Om gruppen fastnar i sina dialoger kan de används Strategi: Värdera för att visuellt se hur de ligger till i gruppen.

Strategi: Värdera

Strategi: Värdera är ett verktyg för att nå ett gemensamt beslut i en grupp. Vid uppgifter där eleverna ska komma fram till ett gemensamt beslut i en grupp kan det uppstå friktion. Eleverna behöver kunna värdera förslag och säga sin mening utan att bli angripna eller kritisera person. Denna strategi är effektiv för att snabbt i en grupp kolla av hur de tänker gemensamt kring en fråga.

  1. Eleverna är indelade i grupper, gärna 4 per grupp.
  2. En elev säger ett påstående, visar en bild eller läser en text remsa i gruppen.
  3. En annan elev säger ”1-2-3, Visa fingrarna!”
  4. Alla elever visar hur de värderar det som sägs mellan 1-5 fingrar. Räkna sedan poäng.
  5. De kan därefter diskutera varför de värderade mellan 1-5. Gå ett varv runt.
  6. Eleverna kan sedan göra om värderingen med en ny omgång. Har något ändrats?

Detta kan modelleras i helklass eller i en ringsamling så eleverna lär sig metoden att både värdera förslagen och diskutera sig fram till ett gemensamt beslut.

Strategi: Minutfingrar

Ett vanligt problem som uppstått för oss när vi arbetar med grupper i undervisningen är att de arbetar olika fort. Minutfingrar är en strategi där du som lärare snabbt får information hur lång tid grupperna anser sig behöva. I enkelhet frågar du grupperna om hur de tidsmässigt ligger till mot målet och ber dem snabbt diskutera med varandra. Därefter ber du en elev per grupp visa hur många minuter de tror de behöver för att kunna slutföra sina uppgifter med sina fingrar.

  1. Elever arbetar i grupp med ett gemensamt mål som de ska slutföra.
  2. Du pausar gruppernas arbete efter en stund och ber de tänka tillsammans, ex Huvuden ihop! hur många minuter de behöver för att bli klara med uppgiften.
  3. En elev per grupp visar med fingrar hur många minuter gruppen behöver för att uppnå det gemensamma målet och bli klara med uppgiften.
  4. Du väljer en tid utifrån det du ser från de olika grupperna (ex. grupper visar 0-2-3-1 och du väljer 2 min).

Denna strategi hjälper eleverna att föra samtal med varandra och träna på planera och strukturera sin tid tillsammans och avgöra hur de ligger till. De behöver rikta sig mot varandra och fundera hur de ska arbeta vidare och vad de behöver göra för att uppnå ett gemensamt mål. De tränas även att arbeta effektivt och ta ett gemensamt ansvar för gruppens arbete.

Kooperativt lärande på SETT

Snart är det dags för SETT-dagarna i Stockholm. Den 11:e april kommer Niclas, som skriver här på bloggen och som är medförfattare till Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet, att vara där och hålla i en föreläsning. Så är du intresserad av Kooperativt lärande och vill få lite inspiration, besök sett-dagarna. Mer info här: http://settdagarna.se/speakers/niclas-fohlin/

Strukturer och strategier – vad är det?

Inom kooperativt lärande används begreppen struktur och strategi flitigt. Men vad är en struktur egentligen? Och vad skiljer en struktur från en strategi? Det ska vi försöka reda ut i detta inlägg.

Struktur

En struktur kan liknas med ett recept i en kokbok, men utan ingredienser (innehåll). En struktur kan till exempel berätta hur något ska genomföras, hur länge det ska pågå, i vilken ordning uppgifter ska göras och vad som förväntas av eleverna.

Läs mer

Strategi: Höjning

Har du elever som vid grupparbeten hamnar lite vid sidan och inte bidrar? Ibland finns det barriärer av olika anledningar som gör att delaktigheten sjunker för dessa elever. Det kan vara språkbarriär för nyanlända, det kan vara osäkerhet kring kunskaper eller det kan bero på social status. En strategi jag använt med framgång för att få dessa elever att bidra mer kallar jag för ”Höjning”. Denna kan göras på flera sätt och även planeras in i elevernas gemensamma arbete i grupp.

  1. Lyssna och observera grupper när de arbetar.
  2. Ta en specifik händelse från en elev med lägre status och gör en observation kring vad denna händelse leder till. Exempelvis som att eleven ställer en fråga, gör en koppling till något de tidigare arbetat med eller undrar hur gruppen ska arbeta vidare.
  3. Höj denna händelse i gruppen och hela klassen tillsammans med din observation. ”Jag såg att Stefan ställde en fråga om hur man gör växlingen vid tiotalsövergångar. Det är en väldigt bra fråga som fick gruppen att diskutera och komma fram till en lösning, bra bidrag Stefan!”

Du kan även i förväg välja ut specifika uppgifter du vet att en elev som har svårigheter att bidra ska göra. Exempelvis att du ger ansvar till en specifik elev du vill höja att rita gruppens lösning vid problemlösning, ställa frågor i gruppen, ansvara över material eller läsa uppgiftsfrågor mm. Därefter gör du en observation och höjning av vad detta har bidragit till gruppen. Denna strategi hjälper till att öka delaktigheten för elever som är mindre aktiva vid grupparbeten. Samtidigt lär du eleverna att man kan bidra på många olika sätt när man arbetar tillsammans och att fler förmågor än att vara snabb eller duktiga på att lösa problem är viktigt vid gemensamt arbete.

Föreläsning i Uppsala och Umeå

Efter påsklovet finns de två sista föreläsningaena för terminen i kooperativt lärande på torsdagen 2018-04-12 i Uppsala och måndagen 2018-04-16 i Umeå, båda 17.30 – 20.00. Det bjuds på fika och inspiration med flera strukturer att direkt prova på i klassrummet. Ta med dig en kollega och missa inte chansen!

Bokningar görs via länken under!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+l%C3%A4rande+(F%C3%B6rel%C3%A4sning)

Struktur – Bordet runt

Jag heter Helena Makkonen Schöndell och arbetar på Kronaskolan i Älvängen, Ale kommun. När mina elever i åk 5 ska träna på problemlösning arbetar de inte själva, utan i axelpar (två och två) eller i lärgrupper (fyra och fyra). Detta för att det är lättare att lösa och förstå problem om de får diskutera och använda varandra som hjälpmedel.

Eftersom min ena 5:a börjat arbeta i lärgrupp så fick vi möjlighet att testa en ny struktur från Niclas Fohlin. Strukturen är tänkt att träna gemensam problemlösning i grupp. Så här gjorde vi och så här gick det!

Bordet runt

Förberedelser

  • Eleverna ska jobba i sina lärgrupper. Finns det inga fasta lärgrupper så dela in dem fyra och fyra. Har de aldrig arbetat ihop förut, gör en aktivitet så de lär känna varandra lite närmare. De kan intervjua varandra eller hitta på ett gemensamt gruppnamn.
  • Beroende på klass så kan det vara en bra idé att träna strukturen någon gång innan det är dags för att använda den med problemlösning. Gör det med meningar som: ”Jag har glömt min gympapåse i omklädningsrummet. Vad ska jag göra?”
  • Plocka fram fyra problemlösningsuppgifter. Jag valde ut fyra från vår mattebok. Anledningen till att det är fyra uppgifter beror på att det finns fyra roller som roteras efter varje uppgift. Då får alla eleverna göra varje roll varsin gång.
  • Var tydlig med det gemensamma målet innan strukturen startar och att gruppen inte får gå vidare med nästa uppgift förrän alla har förstått och skrivit ner svar.

Utförande

  1. Person 1 läser frågan.
  2. Person 2 läser frågan.
  3. Person 3 ger förslag på hur uppgiften kan lösas, var man kan starta eller vilken lösningsstrategi som kan väljas.
  4. Person 4 säger: Jag håller med för att… eller jag håller inte med för att…
  5. Gruppen visar med tumme upp eller stopp om de håller med eller inte håller med person 4.
  6. Den som håller upp stopp förklarar varför den inte håller med.
  7. Alla skriver ner den gemensamma lösningen som gruppen kom fram till.
  8. Rollerna byts genom att de flyttas ett steg medsols.
  9. När tiden är ute så utvärderar lärgrupperna målet på en post it lapp som lämnas in.

Vidareutvecklingbild2

  • När eleverna kan strukturen går det att vidareutveckla den. Det egna ansvaret kan utökas genom att de kontrollerar varandras svar och skriver sin namnteckning på kompisens papper eller whiteboard.
  • Läraren kan använda sig av slumpa frågan, alltså välja ut någon slumpvis som ska berätta hur gruppen tänkte.

Reflektion

Jag valde att inte träna på själva strukturen med eleverna innan jag startade problemlösningen, utan modellerade istället strukturen noga med hjälp av mig själv samt med bilder. Eleverna löste övningen, men nästa gång jag gör den med en ny klass så kommer jag att träna på själva strukturen innan. Detta för att få ett bättre flyt i själva problemlösningen och att elevernas fokus läggs där och inte på att lära sig strukturen.

Strukturen gjordes vid två olika tillfällen. Första gången valde jag uppgifter som repeterade tre olika problemlösningsstrategier som eleverna jobbat med tidigare, rita en bild, hitta mönster och gissa, pröva. Andra gången fick eleverna arbeta med uppgifter som enbart tränade strategin steg för steg. Jag upplevde ingen skillnad, utan eleverna arbetade lika bra båda gångerna.

Valet av problemlösningsuppgifter gjorde att person 3:s uppgift, att ge en lösning påbild1 problemet, kunde upplevas som övermäktig av flera elever. Därför lade jag till att person 3 också kunde komma med förslag på strategi eller en början på problemlösningen. Då hade person 4 och resten av lärgruppen ändå något att förhålla sig till och diskutera. Arbetet fortsatte i en gruppdiskussion för att hitta hela lösningen.

Eftersom alla elever var tvungna att skriva ner den gemensamma lösningen för att nå målet och få fortsätta med nästa uppgift, var många lärgrupper noga med att fråga varandra om alla förstod. För att förstärka detta och visa övriga elever det goda exemplet stannade jag arbetet för att visa hur just denna grupp arbetade.

Både jag och eleverna tycker att strukturen fungerar bra för problemlösning och jag kommer att använda mig av den igen.

« Äldre poster