Vill du vara med och bidra? Konferens 2022

Vill du vara med och lyfta fram kooperativt lärande i Sverige? Se hit!

Den 5 april 2022 är det dags för den andra nationella konferensen i kooperativt lärande – Kooperativt lärande i Sverige. För att så många som möjligt ska kunna delta blir den denna gång digital. Konferensen arrangeras av KOLIS och Studentlitteratur. Mer info kommer inom kort! Förutom föreläsning, workshops och panelsamtal kommer det under dagen ges möjlighet för erfarenhetsutbyte i form av Pecha Kucha. 

Pecha Kucha är ett presentationsformat med möjlighet att presentera erfarenheter och tankar på kort tid: 20 bilder visas i 20 sekunder per bild. Du väljer bilder från din verksamhet eller andra bilder som symboliserar det du vill berätta om. Total tid för varje presentation är 6 minuter och 40 s.

Vi vill lyfta det ni gör ute i skolorna, förskolorna och fritidshemmet runt om i Sverige! Är du intresserad av att dela med dig av någonting kooperativt från din vardag? Har du testat eller upplevt något spännande kring kooperativt lärande? Vill du ge oss en inblick i din verksamhet? Delta själv eller tillsammans med en kollega.  

Så här gör du för att anmäla ditt intresse för att bidra:

Fundera på vad du skulle vilja dela med dig om och fyll sedan i detta formulär så att vi får lite information av vad du kan dela med dig av. Anmäl intresse för att bidra senast 30 november. Vi kontaktar dig sedan med mer information om hur du skapar din Pecha Kucha. De som väljs ut kommer att få stöd inför konferensen och får dessutom delta på hela dagen gratis!  (detta är alltså INTE en anmälan till konferensen utan en intresseanmälan för att vara med och bidra under konferensen)

Tillsammans utvecklar vi skolsverige! Välkommen!

Hälsningar, Kolis (Kooperativt lärande i Sverige)

Jag möter eleverna bara vissa lektioner, kan jag jobba med kooperativt lärande?

Kooperativt lärande är ett förhållningssätt och en metodik som kan användas i alla åldrar, alla ämnen, olika verksamheter och på oerhört många olika sätt. Hur du gör beror på det sammanhang du befinner dig i och vad ditt syfte är. En fråga vi ibland får är om det går att använda kooperativt lärande om jag bara möter eleverna då och då. Kan jag arbeta kooperativt trots att eleverna möter andra lärare som kanske gör på andra sätt? Kan jag använda grupper trots att vi kanske inte hinner lägga massa tid på gruppidentitet då vi bara har 60 min i veckan? Kan jag använda samarbete även om jag möter elever i blandade grupper där de inte känner varandra?

Det korta svaret är: JA! Du kan använda kooperativt lärande oavsett hur ofta du träffar eleverna. Du kan till och med använda kooperativt lärande om du träffar personerna i fråga enbart en gång! Det som kan variera är hur du använder det och vad inom KL du väljer att använda. Målet är alltid att stärka elevernas lärande genom samarbete och få människor att bli viktiga för varandra. Elever ska känna att de bryr sig om varandras lärande och vilja att det går bra för varandra. Utifrån ditt ämne och ditt innehåll kan du fundera över: Hur och när kan eleverna få stötta varandra att förstå innehållet? På vilka sätt kan eleverna bli viktiga för varandra under stunden jag har dem? Här nedan följer några tips som kan hjälpa dig att hitta hur KL kan underlätta för dig och dina elever.

Läs mer

Kurser våren 2022

Nu ligger vårens kurser ute för bokning. Vi hoppas att många vill vara med och utveckla sin undervisning tillsammans med oss! I vår blir det nya steg 1-kurser i kooperativt lärande (varav en digital tvådelad) och en fortsättningskurs. Vi kommer ha ännu en kurs i Kooperativt ledarskap för skolledare. Höstens nyhet ”Att leda lärande för lärare” kör vi en ny omgång av. Vi har också en helt ny kurs om meningsfullt lärande baserad på vår nya bok Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan och lite nya fördjupningsworkshops på två timmar.

Läs mer

Instruerande texter / kooperativt på fritids

Alla pedagoger som någon gång varit ute på rast med eleverna har stött på konflikten då barnen är oense i en lek. Det kan till exempel bottna i oklarheter kring vilka regler som gäller. För att alla barn ska känna sig trygga i de lekar som leks så behöver reglerna klargöras för alla. Då kan denna sortering komma till användning. Den kan enkelt kopplas till LGR11 med som en förlängning av skoldagen då man arbetar med instruerande texter.

Läs mer

Välkommen på fördjupningsworkshop och introföreläsning

Nästa veckan har vi glädjen att genomföra en fördjupningsworkshop och en introföreläsning! Vi hoppas att många av er vill vara med! Mer info och bokningslänk finns här nedan. Välkomna!

Digital fördjupningsworkshop 27/10

Läsundervisning med kooperativt lärande

Jobbar du med kooperativt lärande och vill ha stöd att ta nästa steg? I dessa digitala fördjupningsseminarium gräver vi djupare kring någon aspekt av kooperativt lärande. Under två timmar får du ta del av nya verktyg och strategier. Du får också chans att diskutera, dela erfarenheter och ställa frågor. Den 27/10 är det dags för ett tema kring läsundervisning. Du får flera tips för att leda boksamtal, genomföra läsning av fack- och skönlitteratur och använda eleverna som en resurs för att utveckla förståelse för texter i undervisningen.

Målgrupp: Alla verksamma i skolan som vill utveckla sin läsundervisning

När: Onsdag 27/10 kl 15-17

Var: Digitalt via Zoom

Tema: Läsundervisning med kooperativt lärande

Pris: 395 kr per person

BOKA HÄR!

Digital föreläsning 28/10 – OBS! Flyttad till 19/1 2022

Introduktion till kooperativt lärande

Är du intresserad av kooperativt lärande och vill ha stöd att komma igång? Har du läst eller sett kollegor arbeta med KL och vill veta hur du kan börja? I denna digitala föreläsning får du stöd kring de första kooperativa stegen du kan ta med dina elever. Föreläsningen passar väl för skolor, arbetslag och lärare som är nyfikna på KL eller som är i början av en process att lära sig mer om hur KL fungerar.

Målgrupp: Alla verksamma i skolan som är intresserade av att komma igång med kooperativt lärande

När: Torsdag 28/10 kl 15-17 OBS! FLYTTAD TILL 19/1 2022

Var: Digitalt via Zoom

Tema: Introduktion till kooperativt lärande

Pris: 195 kr per person. Bokningslänk kommer längre fram.

Varför använda samarbete i skolan?

Varför ska vi använda samarbete mellan elever i skolan? Varför, när det nu är så svårt, ska inte eleverna alltid arbeta enskilt istället? Är gemenskap verkligen viktigt i skolan?

Forskare har länge studerat hur vi människor fungerar, hur vi utvecklas och växer. Vi vet idag att det finns få saker som är så farligt för en individ som att bli isolerade och att ha få sociala relationer. När vi är ensamma, utan att ha valt det, och känner oss isolerade från andra, mår vi sämre och känner mindre mening med våra liv. När du är ensam över tid börjar du även tappa känslan för vem du är. Människor är djupt sociala varelser. Detta är helt uppenbart av att titta på vårt sätt att leva. Bevisen för vårt behov av sociala relationer finns både i vår biologi och överallt i vårt samhälle. Se exempelvis på din egen hjärna. Det har visat sig att det finns en koppling mellan storleken på en primats hjärna och storleken på de samhällen den kan bilda: ju större hjärnan är, desto större är dess sociala värld. Vår biologiska utveckling är därmed tätt sammanknutet med vår kulturella och sociala utveckling. 

Läs mer

NO på högstadiet

Här kommer ett gästinlägg från Rebecca Bergelin på Sjöfruskolan i Umeå. Hon beskriver hur hon använde strukturerna kooperativ fyrfältare och hör vi ihop i NO på högstadiet för att stötta förståelse och befästa kunskaper. Läs och inspireras!

***

Vi håller på att arbeta med att lära oss om vad som är skillnaden mellan en atom och en jon av ett visst grundämne samt hur olika joner förenas i jonföreningar.

FYRFÄLTARE
Elevgrupper med tre eller fyra elever i varje grupp får ett papper per grupp med ett grundämne som tema (ord i mitten av pappret, t ex ”Natrium”). Första fältet: ”Rita atomen”. Andra fältet: ”Hur många elektroner finns i atomens yttersta skal?”. Tredje fältet: ”Rita jonen”. Fjärde fältet: ”Vilken laddning har jonen?”.
Gruppen jobbar gemensamt med uppgifterna i de fyra fälten. De har periodiska systemet till hjälp.

Läs mer

Känslor i undervisningen

Människan är en tänkande och kännande varelse som söker efter mening i livets alla skeenden. Vi ser, hör, och känner hela tiden vilket leder till nya erfarenheter som får oss att växa. Vi upptäcker världen samtidigt som vi deltar i den och färgar sedan vår omgivning med våra tankar och känslor. John Dewey beskriver detta med orden Education is not preparation for life; education is life itself. Dewey menar att lärande inte bara är att utveckla kunskaper för framtida studier – utan ska snarare ses som en process att leva och växa. Att kunna skapa god undervisning som fångar elevers känslor, tankar och upplevelser i undervisningen kan därför vara en av de främsta egenskaper en pedagog kan ha.

We are not thinking machines that feel; rather, we are feeling machines that think.

Antonio Damasio
Läs mer

Elevens upplevelse av undervisningen

Många saker påverkar elevers upplevelse av skolan och undervisningen, till exempel val av innehåll, lärmiljö, lektionsupplägg, relationer och personliga förutsättningar. Det finns mycket att säga om alla dessa delar. Vi ska här skrapa lite på ytan och fundera kring en av dem, lektionsupplägg, och hur små förändringar kan skapa en helt annan upplevelse av undervisning för eleverna.

Såhär i terminsstart delas många bra stenciler att använda, kring exempelvis sommarminnen, förväntningar på terminen och klassrumsregler. Hur dessa – och annat material och läromedel – används kan påverka eleverna på olika sätt och skapa helt olika upplevelser av undervisningen. Tänk dig ett papper med frågor inför terminen – t.ex. Vad ser du fram emot den här terminen?, Vad är dina mål?, Hur vill du ha hjälp av läraren?. Bra frågor som är värda att fundera på. Föreställ dig sedan att detta händer:

Läraren har en kort genomgång där hen beskriver frågorna och pratar om varför de är viktiga. Läraren delar ut papprena. Eleverna funderar och skriver. Läraren går runt och stöttar och kommenterar. Eleverna lämnar in sina papper. Läraren lyfter några saker hen tänkt på kring frågorna och går sedan vidare till nästa uppgift.

Läs mer

Struktur: Lär klassen

Att kunna inta olika roller i undervisningen, som frågeställare, lyssnare, samtalsledare eller forskare gör oss mer medvetna om lärandeprocessen. En roll som elever sällan intar är den som lärare – dvs att organisera och strukturera lärprocesser för andra. Det är precis det eleverna får göra med Struktur: Lär klassen.

Det sägs att vi minns våra kunskaper bättre om vi lär andra det vi själv lärt oss. Genom att forma om en kunskap till ett lärande för andra behöver vi sätta ord på det vi kan och lära ut det som vi ser som viktigt inom ett ämne. Att inta rollen att lära andra börjar i att vi kan beskriva våra tankar om det vi lär oss för varandra, kanske i ett par. När vi sedan bemästrat något nytt kan vi reflektera kring det vi lärt oss och sätta ord på vad vi tycker är viktigt. Ett nästa steg är att lyfta ut vad vi ser som det centrala i en ny kunskap och kunna formulera det i information för andra. Ett vidare steg är att kunna skapa processer så att andra kan skapa något nytt kring det vi lär om samt kritisk undersöka och förstå var våra egna tankar kommer ifrån. I strukturen Lär varandra får en grupp som ansvar att lära en kamrat om ett avgränsat område. I strukturen Lär klassen är det istället gruppen som ska designa ett lärande för sin klass. I denna struktur ges fler möjligheter för grupper att lära andra och leda lärprocesser för sina klasskamrater.

Läs mer

Material för det kooperativa klassrummet

Vill du arbeta mer med kooperativt lärande och funderar på om det är något särskilt material du behöver? I de kurser vi bedriver säger vi ofta att det främst är kunskap om hur man strukturerar samarbete som gör att man lyckas med KL. Det stämmer! Om du vill arbeta konsekvent med kooperativt lärande finns det dock material som kan göra det lättare att lyckas skapa ett aktivt och lärande klassrum. Här finns några förslag.

Läs mer

3F – feedback, feedup, feedforward

En av de kooperativa grundprinciperna är 3F – feedback, feedup, feedforward. Grundprinciperna hjälper oss att få till effektiva samarbeten där elever lär mer av att lära tillsammans. När vi jobbar med kooperativt lärande över tid kan vi ta stöd av grundprinciperna. I detta inlägg bryter vi ner 3F lite mer och ger tips kring hur denna kan se ut i praktiken.

Grundprincipen 3F handlar om att se till att skapa tid för reflektion och återkoppling kring det som sker i klassrummet. Genom reflektionen kan vi ta lärandet och samarbetet till nästa nivå, och utveckla eleverna över tid. Reflektionen hjälper eleverna att få syn på sitt och andras agerande och pekar ut riktningen framåt.

Beroende på syfte och uppgift kan reflektionen ske innan ett samarbete, mitt under ett samarbete och efter ett samarbete.

Läs mer

Kooperativ läsning

Det finns få saker kooperativt lärande passar så bra till som att läsa och förstå texter. Genom att läsa och diskutera våra tankar kan vi tillsammans förstå innehåll och ställa frågor till varandra om texter och dess budskap. I boken Meningsfullt lärande ägnar jag och Jennie ett helt kapitel åt hur du på olika sätt kan få elever att läsa och förstå texter tillsammans. Här nedan finns några idéer som kan inspirera och få dig att pröva nya sätt att använda eleverna som en resurs för att förstå och tolka budskap i texter. Grundtanken är att se eleverna som en lärresurs för varandra och att utnyttja det kunskapsgap som finns mellan människor när de läser texter. Så fort en elev får en unik tanke andra inte har vill elever dela dessa och lyssna på andras tankar. Samma gäller om elever läser olika delar av en text som de sedan kan lära ut eller sammanfatta inför varandra. På det sättet blir de närmsta kamraterna en mottagare av elevens tankar och frågor. De olika sätt som presenteras nedan kan anpassas för olika former av texter och inspireras av, göras om eller utökas beroende på syfte och mål med en läsaktivitet.

Läs mer

Nyhet! Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap

Nu har vi glädjen att presentera vår nya bok: Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap.

Efter att vår första praktiska bok – Kooperativt lärande i praktiken: handbok för lärare i grundskolan – fått många att komma igång med KL i sina klassrum, kände vi att det fanns ett behov av en fortsättning med nytt innehåll och material. Beställ här: StudentlitteraturAdlibrisBokus

Läs mer

Från envägskommunikation till dialog

Att arbeta med samarbete är ett långsiktigt arbete. Elever behöver få mölighet att möta varandra och träna på att kommunicera tillsammans. I början kan det handla om att kunna vända sig mot varandra och mötas på ett positivt sätt, där de delar en tanke med varandra. Sedan behöver vi stöjda eleverna att gå längre än så, där de inte enbart säger saker till varandra utan lyssnar in, kommer överens, utmanar, ifrågasätter, utvecklar och fördjupar lärandet genom dialog. Läraren kan möjliggöra detta genom sitt ledarskap. I detta inlägg beskriver vi några saker läraren kan göra för att stödja eleverna att ta nästa steg i sina samtal. För fler tips kring elevsamtal läs HÄR och HÄR.

Läs mer

Dags för HT 2021

Nu är det dags för en ny termin och ett nytt läsår. Vi hoppas att ni haft en skön sommar med mycket återhämtning och är taggade för att komma igång igen! I detta inlägg finns tips och inspiration för att se till att KL blir en del av terminsstarten, samt information om nya och gamla böcker och höstens kurser.

Läs mer

Att arbeta gruppstärkande: bygga en undervisningsgemenskap

En stor del i att vara lärare handlar om att bygga en undervisningsgemenskap där eleverna känner sig trygga. När människor är trygga och vågar säga vad de tycker främjas lärandet. Att arbeta gruppstärkande handlar inte enbart om att då och då göra gruppstärkande övningar, utan att verka för goda relationer samtidigt som vi undervisar kring det innehåll eleverna ska lära sig. Det handlar om att möjliggöra för social utveckling och kunskapsutveckling samtidigt, och är en process som pågår under hela elevernas skolgång. Det blir inte ”klart” efter en uppstartsvecka med fokus på värdegrunden. Läraren måste hela tiden verka för att undervisningsgemenskapen stärks och utvecklas. I detta inlägg delar vi lite tankar kring detta och länkar till fler inlägg som beskriver konkreta övningar.

Läs mer

Sommarhälsning och sommarläsning

Glad sommar! Vilket läsår vi har bakom oss. Fantastiskt bra kämpat ute på skolorna! För Jennie och Niclas har läsåret inneburit mycket digitala kurser och workshops – vilket har varit både lärorikt och spännande. Det är fantastiskt hur mycket vi ändå kan göra digitalt, och vilka nya möjligheter det öppnar upp för. Vi har också skrivit på två böcker och har lite nya projekt på gång. Men först lite semester! Vi hoppas att ni får en härlig semester med mycket vila. Om någon gillar att läsa på sin lediga tid kommer här lite lästips!

Läs mer

Att enas i kollegiet på ett kooperativt sätt

”Kom överens om…” Lättare sagt än gjort. När elever ska komma överens om något hjälper vi dem ofta på traven genom att vara samtalsledare och ger dem strukturer och strategier för hur man kommer överens. Sen blir det personalmöte och plötsligt är våra kloka tankar om hur man gör för att enas, på ett demokratiskt sätt där alla får möjlighet att komma till tals, som bortblåsta. Hur kan vi konkret ta hjälp av det kooperativa lärandets strukturer när vi ska enas i arbetslaget, i ledningsgruppen eller i hela kollegiet?

Läs mer

Kooperativt lärande i musik

Musikundervisning handlar mycket om kultur, känslor, upplevelser och skapande. Musik är ett kommunikationsmedel som eleverna behöver få bekanta sig med, uttrycka sig genom och uppleva. I orkestrar, körer och band är deltagarna beroende av varandra och alla behöver jobba tillsammans mot samma mål. Varje instrument och röst behövs för att skapa musiken. Samma tanke finns inom kooperativt lärande när man upplever och lär sig. Kursplanen skriver även att ”Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter”. För att kunna uppnå detta behöver elever få mötas kring musikundervisningen. De behöver få sätta ord på egna tankar och höra andras, reflektera kring olika perspektiv och resonera tillsammans med andra. Här kan olika kooperativa verktyg underlätta för läraren, som ofta har ett stort antal elever och klasser att hålla koll på. Genom att skapa möten mellan elever kring undervisningens innehåll kan vi aktivera dem som lärresurser för varandra och skapa stödstrukturer i klassrummet. Eleverna får möjlighet att bilda en undervisningsgemenskap där de tillsammans tar sig an och upplever innehållet.

Läs mer
« Äldre inlägg