Kurser och föreläsningar – våren 2020

Fler och fler lärare runt om i Sverige har hört talas om kooperativt lärande. Vi ser fler och fler som börjar använda KL i sina klassrum. Ni kanske läser här på bloggen, inspireras av böcker, samtalar med kollegor, ser exempel på sociala medier och går utbildningar. Du är kanske ensam på din skola med ditt intresse eller så kanske ni har ett utvecklingsprojekt kring KL på skolan? I vår erbjuder vi flera kurser och utbildningar med olika inriktningar. Utbildningarna riktar sig till lärare, förstelärare, förskollärare och skolledare. Kanske någon av dem passar dig, din kollega eller din rektor?

Tvådagarskurser

I vår har vi fem tvådagarskurser (steg 1). Under kursens två dagar får du lära dig grunderna i kooperativt lärande där du får verktyg för att komma igång direkt i ditt klassrum. Du får testa strukturer, strategier, lära dig om grundprinciperna, hur du skapar grupper, tips kring ledarskap och mycket mer. Kursen riktar sig till alla som jobbar med utbildning, i alla skolformer och alla ämnen. BOKA HÄR

Tvådagarskurser
Göteborg 4-5 februari FULLBOKAD
Luleå 13-14 februari
Malmö 5-6 mars
Västerås 10-11 mars
Stockholm 2-3 april
Göteborg 12-13 maj

Fortsättningskurs

Har du redan gått steg 1-kursen eller liknande? Har du kommit igång med kooperativt lärande och vill ta nästa steg? Vill du sprida KL till kollegor? Ska du kanske rentav leda ett utvecklingsprojekt kring kooperativt lärande på skolan? Då är steg 2-kursen för dig. I vår blir den av i Stockholm 7-8 maj. Dag 1 handlar om att ta nästa steg på din egen resa. Deltagarna får chans att dela erfarenheter, lösa problem och stötta varandra vidare. Dag 2 handlar om hur man kan tänka vid implementering av kooperativt lärande på en skola. BOKA HÄR

Förskola

Jobbar du i förskola eller förskoleklass och är nyfiken på hur kooperativt lärande kan se ut för barn mellan 2-7 år? I vår har vi tre föreläsningar för er – Göteborg 3 februari, Malmö 4 mars och Stockholm 9 mars. BOKA HÄR

Kooperativt ledarskap

Den 17 februari har vi premiär för utbildningen Kooperativt ledarskap. Den riktar sig till rektorer, skolchefer, förstelärare med skolutvecklingsuppdrag och utvecklingsledare som vill få fler verktyg för att leda en samarbetande skola. För mer information och bokning läs HÄR.

Uppdragsutbildningar

Om ni på er skola vill få stöd i ett implementeringsarbete kring kooperativt lärande kan vi tillsammans med er skräddarsy en plan där vi stöttar arbetet genom exempelvis workshops och uppdrag för lärare. För mer information om detta maila uppdragsutbildning@studentlitteratur.se eller läs mer HÄR.

Inspireras! Klassificering och geometri i förskoleklass

Vi har arbetat med geometriska former i vår förskoleklass. Vi har lärt oss både namnen på formerna och att beskriva dessa med hjälp av hörn och sida. När vi nu går vidare och ska arbeta med klassificering så ville jag inte lämna geometrin helt och hållet, utan jag valde att ta in detta i klassificeringen med. Först tränade vi på att klassificera oss i klassen efter färg på strumpor, första bokstaven i namnet och efter ögonfärg. Därefter samlades vi på mattan för att gå igenom nästa steg.

Läs mer

Lekgrupper i förskola, förskoleklass och fritids

Svensk forskning visar att barn i frivillig verksamhet ofta blir uteslutna utan att pedagoger ser eller uppmärksammar detta. Detta har visats särskilt i förskola (här och här) och på fritids. För att se till att barn inte blir uteslutna kan verksamheten arbeta med lekgrupper. Det finns många olika sätt att organisera lekgrupper, från intressestyrda där barn väljer aktivitet och sedan tilldelas grupp till förvalda grupper. I detta inlägg beskrivs hur pedagogvalda grupper kan användas. Genom att pedagoger bestämmer grupper och någon gång i veckan låter barnen leka tillsammans i en ny konstellation kan barnen hitta nya lekkamrater och skapa nya vänskapsband. Detta kan leda till att barnen vid mer fria aktiviteter utvecklar en bättre förmåga till att bjuda in och få tillgång till lek. Lekgrupperna kan vara slumpmässigt valda eller särskilt väljas ut för att bryta mönster av uteslutning och låsta hierarkier. Lekgrupperna bör vara två till som mest ca sex individer så att leken kan genomföras tillsammans där allas bidrag i leken blir viktigt.

Läs mer

Sant eller falskt: Vatten

Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola

Innan ett arbetsområde avslutas tycker jag att strukturen Sant eller falskt är ett bra sätt att kolla av eleverna kunskaper. Barnen måste förklara hur de tänker, bevisa att de kan veta att det är sant eller falskt samt ibland argumentera för sin åsikt vilket gör att de behöver använda kunskaperna de har om ämnet, i detta fall vatten.

Läs mer

Del 1: Vart tog demokratin vägen?

Ända sedan 1946 års skolkommision har svenska skolan haft två tydliga huvuduppdrag: att utveckla elevers kunskaper och fostra elever i en demokratisk anda. Enligt Skolverket handlar undervisning i demokrati om två aspekter. Den första är att elever behöver utveckla en förståelse för vad demokrati är. Den andra om att undervisningen ska bedrivas utifrån demokratiska principer och kunna visa eleverna vad demokrati är i praktiken. Uppdraget finns tydligt beskrivet i Skollagen och i läroplanen.

”Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.” Skollagen 2010:800

Samhällsdiskussionen om skolan har dock varit mycket enkelspårig det senaste decenniet. Ut med pedagogerna och släng lärarutbildningen i papperskorgen säger en, mer fakta och ut med postmodernismen säger en annan, inkludering har gått för långt säger en tredje. Flera problem lyfts fram, men vad är lösningen som presenteras? Mindre inkludering, mer fakta och mindre pedagogik. Vad finns det för stöd för dessa lösningar? Vad får det för konsekvenser för skolans dubbla uppdrag? Och vad är egentligen skolans syfte och mål? Frågan jag ställer mig är: Vad är det för typ av skola vi vill ha egentligen?

Läs mer

Julhälsning

Ett år är snart till ända och för de flesta av oss väntar nu lite välförtjänt julledighet och vila. Fantastiskt jobbat alla kollegor och tack för att ni läst bloggen och interagerat med oss på sociala medier! Det är så spännande att följa hur ni bygger undervisningsgemenskaper runt om i landet. Vi vill önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Kurser, föreläsningar och uppdrag

Under året har drygt 500 förskollärare, lärare, specialpedagoger, fritidspedagoger och rektorer gått vår tvådagarskurs i kooperativt lärande. Ca 70 deltagare har även gått steg 2-kursen och fått fler verktyg för att sprida KL på sin skola. Vi hade våra första föreläsningar inriktade mot förskola och förskoleklass vilket var väldigt spännande och givande. Mer info om vårens kurser finns HÄR. Skolor över hela landet har startat upp implementeringsarbeten med workshops, uppdrag och kollegiala träffar. Mer info om detta finns HÄR.

Läs mer

Sant eller falskt: Matematik

Gästinlägg av Emmelie Todd

I årskurs 4 använder jag och mina elever med jämna mellanrum strukturen Sant eller falskt. Jag har bland annat använt den i matematik när jag ville se om eleverna förstått metoden uppställning i både addition och subtraktion. I Sant eller falskt får eleverna använda sina kunskaper om ett ämne för att motivera och diskutera.

Alla lärpar fick ett papper med olika uppställningar. De klippte ut dessa och skulle sedan sortera uppställningarna utifrån om de var korrekta eller inte. De uppställningar som var rätt uträknade placerade eleverna under rubriken sant och uppställningarna med fel uträkningar placerade eleverna under rubriken falskt. Vi avslutade lektionen med att gå igenom alla uppgifterna för att samtala om vad som blivit fel i en del av
uträkningarna.

Läs mer

Vi växer så det knakar!

Facebookgruppen ”Kooperativt lärande” växer så det knakar med nu en bra bit över 20.000 medlemmar! Ju mer vi växer ju större behov finns det av att samtala och diskutera med pedagoger från liknande verksamheter. Vi har därför tillsammans med verksammma kollegor startat två officiella intressegrupper för kooperativt lärande. En för gymnasie och vuxenutbildning och en för förskola och förskoleklass. Facebookgruppen ”Kooperativt lärande” kommer fortfarande vara huvudgrupp för nyheter och tips kring KL. Syftet med de nya grupperna är att lättare hitta tips och diskutera tankar kopplat till olika verksamheter.

Om någon av er läsare är aktiv i sociala medier, tillhör gym/vux eller förskola/förskoleklass och kan tänka dig vara moderator/diskussionsstartare i dessa grupper hör av dig med ett PM till Niclas Fohlin med info om dig själv och varför du skulle vara en bra moderator för gruppen. Kom gärna in och ställ frågor, visa exempel och lär av varandra. Ses vi?!

KL i förskola & förskoleklass
https://www.facebook.com/groups/571904196969370/

KL i gymnasie & vux
https://www.facebook.com/groups/925885694478729

Huvudgrupp kooperativt lärande
https://www.facebook.com/groups/281353392197259

Mötas på mitten i förskola

Strukturen Mötas på mitten är en bra struktur för att dela kunskap och skapa en syntes kring något innehåll. Barnen får dela sina tankar med varandra, lyssna in varandras idéer och skapa något gemensamt utifrån det. Strukturen kan göras i en fyrgrupp eller i par, och kan ha fokus på antingen ord, bildspråk eller både och.

  1. Barnen får egen tid att måla en bild kring en fråga eller upplevelse.
  2. Barnen visar sina bilder för varandra i par eller grupp.
  3. Barnen målar en gemensam bild där de tar med idéer och detaljer från varje barns bild.
Läs mer

Sant eller falskt: Bokcirkel

Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola

Under hösten har vi ett tema kring andra världskriget där vi jobbar i åldersblandade grupper åk 4-5-6. I dessa grupper bearbetar vi skönlitteratur kring temat genom att ha bokcirklar. Lärgrupperna fick sina namn utifrån läsfixarna och de hittade på en gemensam rörelse. Det var så härligt att se hur snabbt en vi-känsla skapades, glada leenden, huvuden ihop, nyfikna ögon och öron som lyssnade.

Ett sätt att bearbeta vår bok ”En ö i havet” på, var med strukturen Sant eller falskt där eleverna tränade på att framföra sina åsikter, motivera sina inlägg och ställa frågor som leder samtalet vidare. Denna struktur gör att eleverna måste motivera varför de tycker på ett visst sätt. Detta utvecklar deras sätt att uttrycka sig på vilket var anledningen till att denna struktur var lämplig. Alla i gruppen tog gemensamt ansvar för att se till att alla var delaktiga i samtalet genom att turas om att tala och bjuda in mer tystlåtna kamrater till samtalet.

Läs mer

Studieresa till Haag, 7-8/5

I Anneke Moerkerkens regi fick vi, Jacqueline Andrae, Pernilla Lundh Sandgren och Jessika Svahn – lärare på Bälinge skola i Uppsala kommun, möjlighet att åka på en studieresa till Den Haag i Nederländerna för att se hur skolor arbetar med KL.

Vi är tre lärare från Bälinge skola som har i uppdrag av vår skola och rektor att implementera kooperativt lärande (KL) på Bälinge skola. Vår fråga var: Hur gör man det på bästa sätt?

Tack vare Anneke Moerkerken såg vi en möjlighet att ta del av andra skolors försök att i kollegiet utveckla KL:s arbetssätt. Det som var intressant var att ta del av erfarenheter av detta från ett annat land med en annan skolkultur. Vi besökte två olika skolor; på en högstadie- och gymnasieskola och en låg- och mellanstadieskola. De båda skolorna var i uppbyggnadsfasen när det gällde att inför KL på sina skolenheter och deras skolledning var mycket drivande i processen.

Läs mer

Kooperativt lärande i Sverige (Kolis)

Den här veckan hade Kooperativt lärande i Sverige (Kolis) styrelsemöte i Stockholm. Kolis är ett nätverk av lärare och fortbildare inom kooperativt lärande som träffas och diskuterar hur vi kan stötta utvecklingen av kooperativt lärande i Sverige. I måndags och tisdags hade vi besök av Adam Roubitchek från Chicago, USA. Adam jobbar med implementering av Cooperative learning och har länge jobbat tillsammans med Roger och David Johnson vars forskning och böcker format cooperative learning internationellt. Adam delade erfarenheter och lärdomar kring hur man stöttar lärare att anamma ett kooperativt förhållningssätt.

Vad undrar jag?: Låna en forskare

Gästinlägg av Sofia Wahlström

Vi i åk 2 på Tamburinens skola i Norrköping har haft turen att komma med i Linköpings universitets projekt ”Låna en forskare”. Projektet går helt enkelt ut på att en forskare vid ett tillfälle kommer ut till klassen och berättar om sitt yrke. I vår klass bestämde vi oss för att ta tillfället i akt och passa på att förbereda oss väl och fundera noga över vad vi ville få svar på under forskarbesöket. I korta drag gjorde vi på följande sätt:

  1. Förberedelse inför forskarbesöket genom att gemensamt bygga upp och repetera aktuella kunskaper om yrket och vad vi redan vet om forskningsområdet.
  2. Varje elev fick fundera ut en fråga om yrket forskare.
  3. Strukturen EPA. Eleverna fick i sina jobbarkompispar (axelkompisar) berätta vad de kommit på att de vill få svar gällande att jobba som forskare.
  4. Alla frågor skrevs upp på klassrummets tavla.
  5. Upprepade proceduren med EPA men nu utifrån vad man ville veta om forskningsområdet som vi förenklat/breddat till vad vad man kan göra med skräp, avloppsslam eller vattenrening.
  6. Frågorna delades sedan ut till eleverna så att de på små lappar skulle skriva av en eller flera frågor med läslig handstil.
  7. De renskrivna frågorna samlades in.
  8. Strax innan själva forskarbesöket delades frågorna ut så att alla eleverna fick en alt två frågor var.
  9. Eleverna tränade på att läsa frågan enskilt och sedan övningsläste de frågorna i sina jobbarkompispar.
  10. Under själva besöket av forskaren turades eleverna om att ställa frågorna till forskaren Linus. Vi hade gjort en låtsasmikrofon som användes med stort allvar av både eleverna och inte minst av Linus.
Läs mer

Vad undrar jag?: Etiskt dilemma

Gästinlägg av Emma Holmqvist

Emma och hennes klass arbetar mycket med värdegrundsarbete. I det arbetet använder de ibland filmer som utgångspunkt för att diskutera olika frågor som berör eleverna. När de skulle titta på en film om skuld och ansvar (Om du var jag – om ansvar på UR skola) tänkte hon testa att lyfta elevernas frågor istället för att hon som lärare gav dem frågor att diskutera. På så sätt blir frågorna mer angelägna för eleverna. Hon valde att testa strukturen Vad undrar jag? för att få fram elevernas frågor och funderingar. Här nedan beskriver hon hur den lektionen gick.

Läs mer

Mina bilder, dina bilder: Evolution

Gästinlägg av Sophia Berglin

I åk 4 lär vi oss om evolution och dess betydelse för vår jords utveckling. I detta moment skulle vi lära oss om hur djuren förändrades över tid, och kom upp på land från vattnet. För att stötta elevernas förståelse av detta fenomen läste jag en faktatext och använder mig av strukturen Mina bilder, dina bilder, där de får chans att rita sina egna tankar kring fenomenet och sedan ta del av andras tankar.

Lektion 1

Jag började med att förklara vad vi skulle lära oss om. Nästa steg var att beskriva hur vi skulle arbeta. Jag förklarad hur fyrfältaren skulle användas då detta var nytt för eleverna. För att se till att alla förstod gjorde jag ett exempel kring en orelaterad text. Jag förklarade att fokus i övningen var på att berätta sina tankar om texten och utveckla varandras förståelse om innehållet, inte en tävling i ritkunskap. Jag svarade på några frågor om upplägget och ställda några kontrollfrågor och lät några elever återberätta hur de upplevde att vi skulle arbeta. Sen satte vi igång med lektionen.

Läs mer

Vad undrar jag?: Kollegialt lärande

Gästinlägg av Agneta Persson

Område Väster i Ystad kommun håller på att implementera kooperativt lärande på sina tre enheter. Detta gör vi genom gemensamma workshops och arbete i KUG (Kollegiala utvecklingsgrupper). Inför träffarna har pedagogerna läst texter och genomfört uppdrag i klasserna. Sina reflektioner delar de i en gemensam padlet. Under workshopen brukar vi i grupperna diskutera olika förutbestämda frågor men denna gången valde jag att använda mig av strukturen ”Vad undrar jag?”. Alla fick utifrån det de läst skriva en lapp med något de undrade eller tyckte var intressant. Lapparna lades i mitten. De drog en fråga i taget och diskuterade den i gruppen. Eftersom tiden var knapp då grupperna även ska planera nya uppdrag så avbröt vi innan alla frågor var diskuterade. Frågorna kommer att delas med alla i ett gemensamt dokument så att alla kan ge tips och kommentera.

Precis som med eleverna dök det upp andra frågor än de som var tänkta att reflektera över och diskutera. Jag tycker att ”Vad undrar jag?” är en fantastisk struktur för att få reda på vad gruppen, elever eller kollegor, faktiskt undrar vilket i sin tur ger mig som ställer frågorna väldigt många nya tips, idéer och tankar inför vårt fortsätta arbete.

Mina bilder, dina bilder: Att leva i världen

Gästinlägg av Helena Sjöberg och Anna Hammarberg

Vi har testat strukturen Mina bilder, dina bilder i vår klass med 44 elever i årskurs 2. Klassen är uppdelad i två grupper, röd och grön. Vi har använt strukturen i två olika uppgifter och båda grupperna har genomfört båda men i olika ordning.

Uppgift 1

Område: Att leva i världen
Mål: Eleverna ska ha kunskap om några mänskliga rättigheter och barns rättigheter.
Elevernas förförståelse: Eleverna har på tidigare lektioner arbetat med olika värdegrundsfrågor som t.ex. trygghet, vänskap och ansvar.
Genomförande:
Utgångspunkten för denna lektion var frågeställningen ”Vad behöver barn för att må bra i skolan?”. Eleverna skulle med hjälp av strukturen Mina bilder, dina bilder presentera sina tankar för varandra.
Jag berättade för eleverna hur de skulle arbeta med strukturen. På tavlan fanns bilder och text som förstärkte det som jag beskrev.

Läs mer

Återkoppling och reflektion

En grundprincip för kooperativt lärande är att det ska ske återkoppling och reflektion kring grupp-processen när elever samarbetar. Det betyder att man reflekterar och får feedback på hur både kunskapsinlärning och samarbete har fungerat. Eleverna ska ge och få tips för sina nutida och framtida samarbeten. I denna process är det viktigt att läraren ger bra återkoppling kring det som sker så att eleverna kan effektivisera sina samarbeten. Lärare vi observerat som givit snabb och god återkoppling till sina elever har ofta lyckats bättre med samarbete i sina klasser. I de klasserna har lärarna även beskrivit ökade kunskaper och förbättrat socialt klimat mellan eleverna. Vad är då bra feedback? Hur kan man göra det i praktiken? Det ska detta inlägg lägga en grund för. I inlägget om lärarens roll i kooperativt lärande beskriver vi mer i detalj hur läraren kan arbeta i klassrummet.

Läs mer

Vad undrar jag?: Kooperativt arbete med gemensam bok

Gästinlägg av Josefin Spira

I svenska och SVA arbetar vi i årskurs fem just nu med gemensam läsning av boken Den osynliga flickan av Deborah Ellis. Boken handlar om Parvana som är elva år och bor med sin familj i huvudstaden Kabul i Afghanistan. Under den hårda talibanregimen blir livet alltmer ohållbart för Parvana och hennes familj. När pappan blir fängslad beslutar sig Parvana för att göra det enda möjliga: att klä ut sig till pojke och ta arbete på marknaden. Detta är en bok som berör och det finns mycket att diskutera tillsammans med elever, vilket gör att den passar extra bra i ett kooperativt arbete. 

Läs mer
« Äldre poster