Grundprinciper för Kooperativt Lärande

Vad är Kooperativt Lärande?

Kooperativt Lärande (eng: Cooperative learning) är ett förhållningssätt till lärande och en instruktionell undervisningsmetodik. Grundtanken är ett lärande som använder samarbete mellan elever för att lära ut ämnesinnehåll och sociala förmågor – samtidigt. Som hjälp har läraren olika principer, strategier och strukturer. Lärarens uppgift är att organisera människor att lära sig i par och grupper där varje individs bidrag i olika övningar bidrar till att hela gruppen lär sig. Det är strukturer och principer för elevaktivt lärande där du som lärare styr grupper att lära sig kunskaper, uttrycka sig och samarbeta. Kooperativt lärande bidrar till ett sociokulturellt lärande på riktigt där grundsynen härstammar från ett socialkonstruktivistisk synsätt; att lärande sker i mötet mellan människor.

Grundprinciper för Kooperativt Lärande

Kooperativt Lärande är uppbyggd utifrån vissa förutsättningar och grundläggande principer. Vi kallar dessa de fem grundprinciperna för Kooperativt Lärande. På engelska kallas dessa; Positive interdependenceIndividual accountabilityPromotive face-to-face interactionCollaborative skills och Group processing (Johnson et al. 2008). Vi har tagit influenser från bröderna Johnson, James Nottingham och Dylan Williams med flera och skapat akronymet spelträff (SPEL3F) på svenska.

  • Samarbetsfärdigheter
  • Positivt ömsesidigt beroende
  • Eget ansvar
  • Lika delaktighet och samtidig stödjande interaktion
  • Feedback, Feedup och Feedforward (3F)

Samarbetsfärdigheter

Som lärare behöver du skapa modeller i din grupp för hur fungerande samarbete ser ut så att du och eleverna kan utvärdera dessa och bedöma sin egen och andras utveckling. Dessa färdigheter behöver sedan diskuteras i klassen och sättas i handling vid par- och grupparbeten. Arbetssättet att skapa konkreta modeller för gott samarbete leder till fungerande sociala färdigheter utifrån samma principer och teorier som kring scaffoldning (stöttningstrukturer). Läraren visar och förtydligar vilka samarbetsfärdigheter som eleverna ska jobba med. Eleverna får därefter använda dessa och utvärdera hur väl de utförde dem. Med detta arbetssätt utvecklar eleverna sociala förmågor så som att reagera vänligt på varandra, lyssna på varandra, låta alla vara med, ge feedback och många fler.

För konkreta tips, läs mer HÄR och HÄR.

Positivt ömsesidigt beroende

Positivt ömsesidigt beroende innebär att eleverna måste känna att de behöver varandra i uppgiften. Mitt bidrag är viktigt, och ditt bidrag är viktigt. I  boken Samarbetsinlärning beskrivs denna del under rubriken ”En för alla och alla för en”. Läraren skapar gemensamma mål för grupper så att det ända sättet att uppnå målet är att stödja varandra. Med gemensamma mål blir eleverna beroende av allas delaktighet för att övningen ska fungera. Om en elev misslyckas i ett par eller grupp kommer ingen i gruppen nå sitt mål. Det beskrivs mer tydligt i detta inlägg. Varje individs bidrag ska bidrar till gruppens lärande och tävlingsmomenten inom gruppen stävjas för att istället hylla kunskapsutveckling för alla. Det positiva ömsesidiga beroendet som skapas via stöd av dig som lärare är tillsammans med det egna ansvaret de två grundprinciper som är absolut viktigast inom kooperativt lärande. Du kan strukturera detta beroende på flera olika sätt, exempelvis genom att ha av gemensamma mål, roller, dela upp informationen, gemensam lärmiljö eller gruppidentitet. Läs mer HÄR och i Grundbok i kooperativt lärande.

Eget ansvar

Vid allt grupparbete är det viktigt att upprätthålla ett eget ansvar. Det är ett dubbelt ansvar: ett ansvar för att jag själv lär mig och ett ansvar för att gruppmedlemmarna lär sig. Det egna ansvaret kan stärkas på flera olika sätt, exempelvis genom att ha individuella uppgifter efter att eleverna har tränat i par/grupp eller att den kunskap de lär sig tillsammans ska redovisas individuellt. När läraren skapar uppgifter för grupperna finns ett krav att varje individ delar med sig av sina kunskaper och visar sitt eget lärande förutsättningslöst för gruppen för att sträva mot det gemensamma målet. Flertalet av strukturerna inom kooperativt lärande kräver att elever behöver berätta, visa, presentera och dramatisera sin egen förståelse och sina egna tankeprocesser kopplat till kunskapsstoffet. Eleven måste med detta ta ett eget ansvar för både gruppen och sin egen del för att sträva mot de gemensamma lärandemålen. För konkreta tips, läs mer HÄR och HÄR.

Lika delaktighet och samtidig stödjande interaktion

För att KL ska fungera effektivt så ska alla elever vara delaktiga i olika dialoger och samtal samtidigt där allas röster får bli hörda. Lärarens ska alltså sträva efter att skapa många lärtillfällen mellan elever och se till att kunskaper sprids mellan elever och grupper i klassrummet. Eleverna ska även träna på att mediera sina kunskaper till klasskamrater. Med detta menas att de sätter ord på sin egen förståelse men även stödjer andra elever att förstå och tolka kunskaper tillsammans. Här är även en av de största styrkorna med KL: i en helklass med 24 elever där du använder handuppräckning är 1/24 aktiva i samtal. I paruppgifter är alla aktiva i samtal samtidigt. Med hjälp av KL ökar du hela klassens delaktighet och samtidigt utvecklar och stärker du elevernas språkliga förmåga. Effekter av detta märks speciellt på elever som har svenska som andraspråk! För att öka delaktigheten och möjligheterna till stödjande interkation kan läraren även se över hur lärmiljön är utformad och hur materialet finns tillgängligt. Underlättar miljön för samarbete eller hindrar den? Läs mer HÄR.

Feedback, Feedup och Feedforward

En viktig del inom KL är att läraren frekvent skapar processer där gruppen reflekterar kring sin egen grupprocess och tittar på vad de åstadkommit tillsammans (feedback), att de på ett konstruktivt sätt berättar varför samarbetet fungerat och vad de lärt sig (feedup) samt att även fokus läggs på framtiden och hur nästa samarbete ska se ut (feedforward). Gruppen ska utvärdera sitt lärande (taskwork) och hur väl de samarbetade (teamwork). Eeleverna behöver enskilt och tillsammans reflektera kring hur samarbetet och lärandet går. Läraren behöver också ge återkoppling till eleverna, lyfta goda exempel, uppmuntra och peka ut en riktning framåt. Lär mer HÄR och HÄR.

  • Feedback: Hur gick vårt samarbete? Vad gjorde vi? Hur klarade vi av uppgiften?
  • Feedup: Vad gjorde vi bra? Vad lärde vi oss? Hur stöttade vi varandra? Vad var roligt?
  • Feedforward: Vad vill vi göra ännu bättre nästa gång? Vad vill vi fortsätta med? Vad kan vi förbättra till nästa samarbete? Hur kan vi stötta varanda ännu bättre nästa gång?

Källor:

  • Samarbetsinlärning av Pasi Sahlberg och Asko Leppilampi (1998)
  • Cooperative learning in the Classroom av Wendy Jolliffe (2007)
  • Cooperative Learning: Integrating Theory and Practice av Robyn M. Gillies (2007)
  • Cooperation in the Classroom Revised edition av Johnson, Johnson, & Holubec (2008)
  • Kagan Cooperative Learning av Dr. Spencer Kagan & Miguel Kagan (2008)
  • Cooperative learning: Theory research and Practice av Robert E. Slavin (1995)

38 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s