Grundprinciper för Kooperativt Lärande

Vad är Kooperativt Lärande?

Kooperativt Lärande (eng: Cooperative learning) är ett förhållningssätt till lärande och en instruktionell undervisningsmetodik. Grundtanken är ett lärande som använder samarbete mellan elever för att lära ut ämnesinnehåll och sociala förmågor – samtidigt. Som hjälp har läraren olika principer, strategier och strukturer. Lärarens uppgift är att organiserar människor att lära sig i par och grupper där varje individs bidrag i olika övningar bidrar till att hela gruppen lär sig. Det är strukturer och principer för elevaktivt lärande där du som lärare styr grupper att lära sig sprida kunskaper, uttrycka sig och samarbeta. Kooperativt lärande bidrar till ett sociokulturellt lärande på riktigt där grundsynen härstammar från ett socialkonstruktivistisk synsätt; att lärande sker i mötet mellan människor.

Grundprinciper för Kooperativt Lärande

Kooperativt Lärande är uppbyggd utifrån vissa förutsättningar och grundläggande principer. Vi kallar dessa de fem grundprinciperna för Kooperativt Lärande. På engelska kallas dessa; Positive interdependenceIndividual accountabilityPromotive face-to-face interactionCollaborative skills och Group processing (Johnson et al. 2008). Vi har tagit influenser från Bröderna Johnson, James Nottingham och Dylan Williams med flera och skapat akronymet spelträff (SPEL3F) på svenska.

  • Samarbetsfärdigheter
  • Positivt ömsesidigt beroende
  • Eget ansvar
  • Lika delaktighet och samtidig stödjande interaktion
  • Feedback, Feedup och Feedforward (3F)

Samarbetsfärdigheter

Som lärare behöver du skapa modeller i din grupp för hur fungerande samarbete ser ut så att du och eleverna kan utvärdera dessa och bedöma sin egen och andras utveckling. Dessa färdigheter behöver sedan diskuteras i klassen och sättas i handling vid par- och grupparbeten. Arbetssättet att skapa konkreta modeller för gott samarbete leder till fungerande sociala färdigheter utifrån samma principer och teorier som kring Scaffoldning (stöttningstrukturer). Läraren visar och förtydligar vilka samarbetsfärdigheter som eleverna ska jobba med. Eleverna får därefter använda dessa och utvärdera hur väl de utförde dem. Med detta arbetssätt utvecklar eleverna sociala förmågor så som att reagera vänligt på varandra, ta hänsyn för varandra, låta alla vara med, ge ärlig feedback och mycket fler. Allt detta genom att använda sig av strukturerad gemensam problemlösning i grupper med sociala mål och genom positiva och stödjande interaktioner inom och mellan grupper.

Positivt ömsesidigt beroende

I  boken Samarbetsinlärning beskrivs denna del under rubriken ”En för alla och alla för en”. Läraren skapar gemensamma mål för grupper så att det ända sättet att uppnå målet är att stödja varandra.  Med gemensamma mål i lärtillfällen för grupperna blir eleverna beroende av allas aktiva delaktighet för att övningen ska fungera. Om en elev misslyckas i ett par eller grupp kommer ingen i gruppen nå sitt mål. Det beskrivs mer tydligt i detta inlägg. Varje individs bidrag ska bidrar till gruppens lärande och tävlingsmomenten inom gruppen stävjas för att istället hylla kunskapsutveckling för alla. Det positiva ömsesidiga beroendet som skapas via stöd av dig som lärare är tillsammans med det egna ansvaret de två grundprinciper som är absolut viktigast inom Kooperativt Lärande.

Eget ansvar

Vid all grupparbete är det viktigt att upprätthålla ett eget ansvar. Detta kan göras genom att ha individuella prov på det eleverna lär sig i grupperna eller att den kunskap de lär sig tillsammans ska redovisas individuellt. När läraren skapar uppgifter för grupperna finns ett krav att varje individ delar med sig av sina kunskaper och visar sitt eget lärande förutsättningslöst för gruppen för att sträva mot det gemensamma målet. Flertalet av strukturerna inom Kooperativt Lärande kräver att elever behöver berätta, visa, presentera och dramatisera sin egen förståelse och tankeprocesser kopplat till kunskapsstoffet. Detta kräver även ett personligt och individuellt ansvar att dela med sig inom gruppen och klassen. Eleven måste med detta ta ett eget ansvar för både gruppen och sin egen del för att sträva mot de gemensamma lärandemålen.

Lika delaktighet och samtidig stödjande interaktion

För att KL ska fungera effektivt så ska alla elever vara delaktiga i olika dialoger och samtal samtidigt där allas röster får bli hörda. Lärarens ska alltså sträva efter att skapa så många lärtillfällen mellan elever som möjligt och se till att kunskaper sprids mellan elever och runt i klassrummet. Eleverna ska även träna på att mediera sina kunskaper till klasskamrater. Med detta menas att de sätter ord på sin egen förståelse men även stödjer elever att förstå och tolka kunskaper tillsammans. Här är även en av de största styrkorna med KL: i en helklass med 24 elever där du använder handuppräckning är 1/24 aktiva i samtal. I paruppgifter är 12/24 aktiva i samtal. Med hjälp av KL ökar du hela klassens delaktighet och samtidigt utvecklar och stärker du elevernas språkliga förmåga. Effekter av detta märks speciellt på elever som har svenska som andraspråk!

Feedback, Feedup och Feedforward

En viktig del inom KL är att läraren frekvent skapar processer där gruppen ger feedback på sin egen grupprocess och tittar på vad de åstadkommit tillammans, att de på ett konstruktivt sätt berättar varför sammarbetet fungerat; feedup samt att även fokus läggs på framtiden och hur nästa samarbete ska se ut; feedforward. Gruppen ska utvärdera gruppens arbetsinsats (taskwork)  och hur väl de samarbetade (teamwork). 

Exempel på frågor att fokusera kring när det gäller utvärdering:

  1. Vad som fungerat bra med samarbetet (Feedback).
  2. Vad som varit roligt med samarbetet (Feedup).
  3. Hur eleverna önskar att nästa samarbete ska se ut (Feedforward).

Källor:

  • Samarbetsinlärning av Pasi Sahlberg och Asko Leppilampi (1998)
  • Cooperative learning in the Classroom av Wendy Jolliffe (2007)
  • Cooperative Learning: Integrating Theory and Practice av Robyn M. Gillies (2007)
  • Cooperation in the Classroom Revised edition av Johnson, Johnson, & Holubec (2008)
  • Kagan Cooperative Learning av Dr. Spencer Kagan & Miguel Kagan (2008)
  • Cooperative learning: Theory research and Practice av Robert E. Slavin (1995)

    26 kommentarer

    Kommentera

    Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

    WordPress.com Logo

    Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

    Twitter-bild

    Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

    Facebook-foto

    Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

    Google+ photo

    Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

    Ansluter till %s