Struktur: EPA - enskilt, par, alla - Kooperativt lärande

Struktur: EPA – enskilt, par, alla

Publicerat den 2016-04-27 av Jennie 66 kommentarer

Det finns många strategier för att få eleverna delaktiga och kolla av att de hänger med under lektionen. Den vanligaste metoden lärare i Sverige använder är IRE (initiering – läraren ställer en fråga, respons – eleverna räcker upp handen och någon får svara, evaluering – läraren bedömer svaret), eller handuppräckning som det också kallas. IRE kan vara ett bra sätt att se till att eleverna hänger med. Dock blir det ofta så att samma elever räcker upp handen, några säger svaret rakt ut och några tycker det är jobbigt att svara inför hela klassen så de räcker aldrig upp handen. Ett sätt att enkelt variera handuppräckningssituationen och öka delaktigheten är att använda den kooperativa strukturen EPA. EPA kommer från början från en forskare i USA där det kallas listen-think-pair-share. Genom EPA får alla chans att fundera kring vad de tycker, säga sin tanke och få sin röst hörd i frågan. I paret vågar fler uttrycka sig och de får chans att pröva sina tankar med en kompis innan de delar dem i helgrupp. De kan då hjälpa varandra att förstå och utveckla sina tankar.

Läraren ställer en öppen fråga.
Eleverna får tid att fundera enskilt kring vad de tänker om frågan.
Eleverna vänder sig till sin samtalskompis och samtalar kring frågan.
Eleverna tackar varandra för samtalet.
Läraren väljer något sätt att lyfta tankar i helklass, t.ex. att några par får dela med sig av vad de pratade om, att de får berätta för ett annat par eller att läraren berättar några saker hen hört att eleverna pratat om.

Under samma tid en lärare i traditionell handuppräckning kan engagera ett par elever med frågor och svar, kan vi genom EPA aktivera ALLA elever. Elevernas tankar lyfts sedan i helgrupp där olika åsikter och lösningar får plats och eleverna kan bygga vidare på varandras idéer.

Att använda EPA ökar även elevernas metakognition och medvetenhet om sina kunskaper. I samtalen synliggörs eventuella missuppfattningar eleverna har och de får möjlighet att bearbeta dessa med hjälp av andra.

För att skapa ännu större aktivitet och större vilja att hjälpa varandra att förstå kan man använda sig av strategin slumpa fråga efter en EPA – att läraren slumpmässigt väljer ut ett par eller en person i ett par som får dela en tanke från parets samtal som andra sen kan bygga vidare på. Detta gör att eleverna får större motivation att se till att både de själva och kompisen verkligen förstår och har någonting att bidra med, vilket leder till verkligt samarbete.

EPA kan användas i alla åldrar, i alla ämnen och inom alla ämnesområden samt vid många typer av uppgifter. Det kan användas som introduktion till ett arbetsområde, i utvärdering, i klassråd, i problemlösning och mycket mer – i alla situationer där elevernas lärande kan gynnas av att få samtala och diskutera sin förståelse av någonting.

Exempel: Efter högläsning av ett kapitel i en bok frågar läraren: “Vad tror du kommer hända i nästa kapitel? Fundera själv en stund.” Eleverna funderar. “Vänd dig mot din samtalskompis, hälsa och berätta för varandra vad ni tror kommer hända. Se till att båda får chans att prata.” Eleverna vänder sig mot varandra, hälsar och börjar samtala. Läraren observerar och lyssnar på samtalen. Efter en stund ber läraren eleverna avsluta samtalen och tacka varandra. “Jag hörde att ni funderade kring om de skulle klara sig eller inte, ni hade flera spännande idéer. Adam, kan du berätta något som du och Stina pratade om?”. Några par får berätta vad de samtalat om. “Tack för era tankar. Imorgon läser vi vidare.”

När du känner att du och dina elever känner er bekväma med EPA och du vill ha omväxling kan du testa några varianter på EPA. HÄR finns tips och fler varianter. Jobbar du i förskola eller förskoleklass? HÄR kan du läsa hur du kan tänka kring EPA.