Struktur: Mötas på mitten

Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Den är enkel att modifierat för att anpassa den till just din klass och innehållet ni arbetar med, vilket är ett bra knep att lära sig när man arbetar med kooperativt lärande. I grundstrukturen presenterar alla elever tankar och förslag på ett och samma papper med fyra fält för att sedan föra ihop sina enskilda tankar till en gemensam lösning i mitten. Eleverna får chans att bearbeta innehållet genom att lyssna på varandras tankar och hitta gemensamma punkter. Med Mötas på mitten kan eleverna tillsammans komma fram till ett bättre svar och en mer utvecklad förklaring genom att slå ihop sina enskilda svar. Strukturen kan också användas för att skapa en syntes kring någonting.

  1. Läraren delar ut ett papper indelat i fem rutor (fyra runt och en i mitten) alternativt whiteboards till varje elev där en whiteboard läggs i mitten av bordet.
  2. En fråga av öppen karaktär ställs, exempelvis: ”Ibland ser månen helt rund ut och ibland ser den liten ut och ibland smal. Varför tror du att det är så?” ”Hur är en bra kompis?” ”Hur skulle du lösa det här matteproblemet?” ”Vad tycker du var intressant i filmen vi just såg?”
  3. Eleverna får först själva fundera på detta och skriva ned sina svar på sin egen whiteboard eller i sin egen ruta.
  4. Efter en bestämd tid bryter läraren och eleverna får nu i tur och ordning dela sina tankar med varandra i gruppen.
  5. Eleverna väljer sedan ut sina bästa gemensamma argument eller sammanfattar de tankar och idéer de kom överens om på gruppens gemensamma whiteboard eller i rutan i mitten. Eventuellt kan en sekreterarroll delas ut till en elev.
  6. Lösningarna diskuteras sedan i helklass eller mellan grupper.

Mötas på mitten går också att göra i par, se exempel HÄR.

22459706722_1c36a979c0_z

Bildkälla: matas_pa_mitten by lottech Creative Commons BY-NC-ND

Exempel: Efter att ha tittat på en faktafilm om däggdjur får eleverna enskilt fundera på vad de tyckte var viktigt i filmen. Vad lärde de sig om däggdjur? De skriver i sin egen ruta. Läraren: ”Nu ska ni får berätta för varandra vad ni har skrivit. Lyssna på varandra för att se om det är några saker ni har gemensamt, eller om det är något en kompis skrivit som du också tycker var viktigt men inte skrev.” I sina grupper berättar eleverna vad de skrivit för varandra, en i taget. De får sedan ytterligare en instruktion: ”Fundera på hur ni som grupp vill sammansfatta filmen och er diskussion. Vad har ni pratat om? Vad har ni lärt er för viktiga saker om däggdjur? Vilka frågor har dykt upp? Försök sammanfatta detta i mitten. Cirkeln i varje grupp är sekreterare. Varsågoda!” Eleverna funderar och skriver. Varje grupp får redovisa vad de skrivit och läraren tar med några av frågorna och funderingarna till framtida lektioner.

Exempel: För att lära känna varandra och bygga ihop gruppen får eleverna snabbt rita sitt favoritdjur på en whiteboard. De får sedan för sin grupp berätta om djuret de ritat. Utifrån de fyra djuren de enskilt ritat skapar de ett fantasidjur där något från allas djur finns med. De funderar, ritar, målar, väljer ett namn och skriver en liten beskrivning. De presenterar sitt fantasidjur för klassen och alla hängs upp på väggarna.


Klassexempel

29 kommentarer

Lämna ett svar