Handuppräckning inom Kooperativt Lärande

På denna blogg har vi skrivit om flertalet strukturer och strategier inom kooperativt lärande som fungerar som alternativ och ersättning för traditionell handuppräckning. Det finns flertalet anledningar till varför vi är kritiska till den traditionella metoden att räcka upp handen inom förmedlingspedagogiken. Vi kommer att beskriva varför vi ställer oss frågande till detta som grundläggande undervisningsmetod mer i detalj framöver vad gäller både praktik och forskning. Här samlar vi de strukturer ni kan prova som alternativ till handuppräckning!

I situationer i klassrummet när du spontant kommer på nya frågor kan det vara bra att direkt använda sig av strukturen EPA, PPT eller Fråga, pausa, nedslag och studs när dessa är intränade hos eleverna. Vänj också eleverna vid att vända sig mot klassen för att svara och inte mot dig som lärare. Det är eleverna som är mottagare av den kunskap som sprids i en grupp och inte du som lärare! Vid användandet av olika strukturer är det ofta bra att numrera eleverna i 4-grupper från 1-4 för att enkelt kunna få till en EPA eller PPT med siffror i en grupp (t.ex. 1-2 bildar par, 3-4 bildar par) eller använda dig av axelkompis (de som sitter bredvid varandra) och ögonkompis (de som sitter mittemot varandra). Om du även använder dig av multisvar i kombination med slumpmässigt utgivna frågor till grupper skapar du en struktur i klassrummet där lärandet alltid är i centrum. Eleverna skolas in i ett demokratiskt förhållningssätt och samtidigt gör det alla elever aktiva när ni ser filmer, har genomgångar eller behandlar ett material tillsammans.

För att undvika att skapa stress hos eleverna är det viktigt att vänja dem vid att slumpa vem som får svara med enkla frågor som alla klarar av att svara på. Se till att de alltid får chans att prata i par eller grupp innan någon slumpas, så att alla är förberedda att svara. Lär också barnen att de kan svara ”pass” eller be en kompis om hjälp om de inte vill eller kan svara själva.

Vi gillar även tanken bakom att låta eleverna vara delaktiga i att bedöma ett svar eller att läraren ställer en motfråga som ”Håller ni med” 👍 ”Håller ni inte med?✋  ”Är ni osäkra?” 👋 i Struktur: Multisvar om frågan inte studsar eller behandlas mer. Detta gör eleverna aktiva även när kamrater svarat på en fråga!

[display-posts tag=”fragasvar-struktur” image_size=”thumbnail” wrapper=”div” order=”ASC” orderby=”post_date” include_excerpt=”true” posts_per_page=”-1″]

Varför använda alternativ till handuppräckning?

I helklassundervisning skapar handuppräckning en struktur där elever tävlar om att få ordet först och snabbast. Elever som behöver mer tid till att tänka hinner inte bilda sig egna uppfattningar om frågan och blir med detta passiva medan andra elever är drömmande och tittar ut genom klassrumsfönstret. Vid paruppgifter som EPA får alla tid att tänka och engagera sig i frågan och ALLA elever får chans att svara på frågan muntligt. Bröderna David och Roger Johnson beskriver det med orden “No one gets left out of a pair.” vilket enkelt summerar metodiken vid fråga/svara -strukturer.

På samma tid som en lärare som arbetar traditionellt kan dela ut ca 2-3 frågor med vanlig handuppräckning kan en lärare som använder Kooperativt Lärande ge alla elever chans att svara och lyssna på svaret till frågan. Med vanlig handuppräckning skulle det ta en hel lektion att få varje elev i klassen att dela sina idéer för det som bara kräver en minut med Kooperativt Lärande! För varje gång du använder någon av fråga/svara -strukturerna ovan i två minuter ger det en minut samtalstid för varje elev. Det är lika mycket muntlig produktion som enligt forskning traditionell undervisning ger per elev i en hel timme!

hands-220163_960_720

Referenser

  • The Nuts and Bolts of Cooperative Learning av David & Roger Johnson (1994)

10 kommentarer

Kommentera