Kooperativt Lärande i cirkelmodellen
Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. I fas 1 utgår läraren från elevernas förkunskaper och bygger från dem upp ny kunskap. I fas 2 studeras modelltexter för att skapa en förståelse för hur texten ska byggas upp. I fas 3 skrivs en gemensam text utifrån det de lärt sig i fas 2 och med den kunskapen de inhämtat i fas 1. I fas 4 har eleverna tillräckligt med kunskaper om både innehåll och form för att kunna skapa en text själva.
Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Här nedan finns några förslag på strukturer som kan passa i de olika faserna.
Fas 1
För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. Eleverna får då chans att tänka till om ett ämne, samtala med en kompis, höra andras tankar och inspireras. De kanske Brainstormar om saker de vet om rymden på post-its, miniwhiteboard eller i ett VÖL-schema, eller med berättaren berätta någon fakta de vet om ett djur eller en person. Sorteringsövningar är också bra för att synliggöra kunskap, antingen i början eller i mitten av ett arbetsområde (klassexempel).
För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. I expertgrupper samlar de fakta som de sedan delar med sig av i hemgrupperna.
Fas 2
När eleverna studerar modelltexter och försöker identifiera de olika delarna kan man använda t.ex. EPA, Par på tid, Turas om, Runda bordet eller Mötas på mitten. Då blir alla delaktiga och får chans att studera och fundera kring texten. Här finns ett klassexempel på EPA med berättande texter.
Fas 3
För att skriva gemensamma texter kan EPA, Mötas i mitten, Runda bordet, Karusellen och Kunskapsbanken fungera bra. Med EPA kan eleverna t.ex. först fundera själva på en rubrik, en inledande mening, underrubriker, bildtext, meningsbyggnad eller annat, och sedan dela med sig till kompisen för att sedan komma med förslag till den gemensamma texten. Med Mötas i mitten får alla i gruppen ge ett förslag på t.ex. en rubrik. Sedan enas de om det bästa förslaget som presenteras för klassen. Med Runda bordet kan eleverna skriva en mening var om ämnet och sedan skicka vidare till nästa elev som bygger vidare på texten. Med Karusellen eller Kunskapsbanken kan klassen skriva en gemensam text där de bygger på olika delar lite i taget. (klassexempel 1). Grupperna kan också skriva om samma ämne och sedan kombinera dessa till en gemensam text. (klassexempel 2)
Fas 4
I skrivandet av egna texter passar det bra att ge feedback och inspireras av varandra genom t.ex. inspiratören. I feedbacken kan eleverna använda sig av de identifierade dragen från fas 2 och kolla att kompisen har med alla i sin text. Det är bra att träna på att ge feedback tillsammans innan eleverna gör det själva. Klassexempel
Fas 1 |
|
Fas 2 |
|
Fas 3 |
|
Fas 4 |
Källor:
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket – Stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Pingback: Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande