Skapa grupper

Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). Det är genom det sociala samspelet som eleverna skapar och utvecklar sin kunskap. Därför är det av största vikt att du som lärare skapar grupper för lärande. Grupperna du skapar kan se olika ut beroende på vad du vill uppnå med din undervisning. Många har skrivit om gruppens betydelse för inlärningen. Vi har hämtat inspiration från Wendy Jolliffe, Sahlberg & Leppilampi och Karin Forslund Frykedal. Målet är att skapa lärande grupper med ömsesidigt beroende där allas insats är lika viktig, där eleverna tar ansvar för sig själv och gruppen och kan utbyta erfarenheter och kunskaper utan att tävla mot varandra. För att skapa sådana grupper finns det ett flertal aspekter du som lärare behöver tänka på.

1. Vem väljer gruppen?

Slumpmässiga grupper: Ett sätt att välja grupper är att slumpa grupperna. Detta är bra speciellt i början av ett läsår när du inte känner eleverna så väl. Eleverna får då chans att lära känna varandra och du får chans att se hur eleverna fungerar med varandra. Att skapa slumpmässiga grupper fungerar också utmärkt vid tillfälliga grupper (se punkt 3).

Elevvalda grupper: Att låta eleverna välja grupper själva är oftast inte att rekommendera då det kan leda till att en del blir utanför eller att de väljer sina kompisar som de har svårt att koncentrera sig tillsammans med. Man kan dock träna på att välja grupper utifrån andra kriterier än vänskap, t.ex. genom att låta eleverna välja någon de inte brukar jobba med, någon de vet att de kan jobba bra med eller någon de har samma favoritfärg/intresse/tröjfärg som. Om man arbetar mycket med olika sorters grupper och eleverna blir vana vid att arbeta med olika personer, kommer de förhoppningsvis bli bättre på att välja personer de vet att de kan samarbeta med. Att låta eleverna välja själva (med lärarens överseende förstås) kan först användas enbart vid mer fria uppgifter där kraven på samarbete och kognitivt tänkande inte är lika stora.

Lärarvalda grupper: Att läraren väljer grupperna är det bästa sättet att se till att grupperna blir heterogena, vilket leder till störst utveckling inom kooperativt lärande (se punkt 4).

2. Gruppstorlek

Beroende på vad uppgiften är och vilken struktur du ska använda kan gruppstorleken variera mellan 2 och 4 elever. Inom kooperativt lärande rekommenderas ofta maxantalet 4, då det gör det enkelt att dela gruppen i par och rotera i grupperna. Om man kommer upp i 6 eller fler elever per grupp leder det ofta till att gruppen delar in sig i mindre grupper inom gruppen, vilket inte leder till den sortens samarbete vi eftersträvar. Ibland, på grund av antal elever i klassen, kan det vara svårt att skapa enbart 4-grupper, varpå en del grupper blir 3 eller 5. Då kan till exempel en elev som har svårt att prata av olika anledningar vara tillsammans med en kompis så att en grupp blir 1, 2, 3, 3, 4. Detta skapar då större trygghet för den eleven samtidigt som det löser det udda antalet elever i klassen. Man kan även låta en elev som ”blir över” vara dagens stjärna som får välja en grupp de vill hjälpa. Ett enkelt sätt att börja arbeta i grupper är att dela in eleverna i nyckelpar eller lärpar. Dessa par håller ihop under en till ett antal veckor (1-4 rekommenderas ofta). Ett nyckelpar kan då enkelt bilda en grupp med ett annat nyckelpar – först i kortare uppgifter för att sedan, i takt med att eleverna utvecklar sin förmåga att samarbeta, för längre uppgifter och perioder. Mer om lärpar kan du läsa HÄR.

3. Lärgrupper och tillfälliga grupper

Vissa grupper du formar är grupper som används under en längre period. Det kan vara par eller grupper om 4. Dessa kallas ofta för lär-par/nyckelpar och lärgrupper/basgrupper. I dessa grupper utvecklar eleverna sina förmågor att samarbeta med samma person/er under en längre period. Detta skapar trygghet då eleverna vet vem de kommer jobba med så att de inte känner oro över ”Vem ska jag jobba med idag?”. Det är viktigt att deltagarna i dessa lärgrupper känner sig bekväma med varandra. Därför är det bra att i början göra många gruppstärkande övningar där alla elever får chans att lära känna varandra, innan de delas in i fasta lärgrupper. Basgrupper/lärgrupper är en metodik där du under väldigt lång tid utvecklar samarbetsfärdigheter i en heterogen grupp. I de lägre åldrarna kan gruppen hålla ihop i några veckor. I de äldre åldrarna kan gruppen hålla i en termin, en kurs eller ett år. Gruppen används som arbetsgrupp med fokus på elevstöttning och kan ha vissa särskilda tider under varje vecka där de förhör varandra inför provtillfällen eller stöttar varandra att utveckla färdigheter och kunskaper. Basgruppen kan ges olika belöningar för exempelvis utveckling av snittbetyg/provresultat över tid för att förstärka det positiva ömsesidiga beroendet.

Ibland använder vi oss också av tillfälliga grupper. Detta är grupper som bildas enbart för stunden, för en uppgift eller en lektion. Förslag på hur man kan skapa grupper finns längre ner i inlägget.

Det kan vara bra att växla mellan lärgrupper och tillfälliga grupper under en vecka, samt växla mellan arbete i par eller 4-grupp, så att eleverna inte tröttnar på varandra utan får lite variation.

4. Heterogena grupper

Heterogena grupper har i forskning visats vara optimalt för att främja lärande – dessa blir verkligen grupper för lärande. Det skapar fler möjligheter att lära av varandra när eleverna har olika kunskaper och erfarenheter. Målet är att blanda utifrån sociala förmågor, kunskaper, kön och etnisk tillhörighet. I heterogena grupper kan eleverna hjälpa varandra, dela med sig av sina kunskaper och utbyta erfarenheter. Forskning visar att alla utvecklas av heterogena grupper, men det stärker främst de som har sämre förutsättningar för lärande. Heterogena grupper ger eleverna möjlighet att förklara för de som inte förstår, de förbättrar relationer mellan olika kön och bakgrunder samt gör att läraren inte behövs lika mycket då eleverna kan stötta varandra. För att kunna blanda eleverna efter kunskapsnivå och förmågor krävs att du som lärare känner dina elever.

5. Roller i gruppen

För att stärka gruppdynamiken och elevernas förmåga att samarbeta på ett effektivt sätt kan det vara bra att använda sig av roller – till exempel Uppmuntrare, Utvärderare, Tidshållare. Genom att använda roller får eleverna en klar bild av vad som förväntas av dem och de får chans att träna på en förmåga i taget. Målet är att dessa förmågor så småningom ska internaliseras av eleverna. Samarbete är inte något som man bara kan; det är något som måste läras ut och tränas på.

6. Design av lärutrymme

Hur vi möblerar vårt klassrum påverkar hur väl de lärande grupperna fungerar. En del saker kan vi själva inte påverka, men mycket kan ändå göras. Vi måste fundera på om vår möblering främjar samarbete eller hindrar det. Finns möjlighet att vända sig till kompisen? Finns möjlighet att höra alla i gruppen eller är de för långt ifrån varandra? Finns plats att vandra omkring och prata med varandra? Hur är ljudisoleringen? Istället för att alla elever har ett eget bord, kan fyra stolar stå runt ett bord? Hur vi hanterar vårt lärutrymme beror mycket på just vilka förutsättningar vi har. Oavsett hur din situation ser ut är det en viktig punkt att fundera på.


Tips för att skapa grupper:

Nyckelpar/Lärpar: grundpar som mellan 1-4 veckor kan bilda lärande grupper med ett annat par. Ger trygghet då eleverna vet vem de ska jobba med, men många möjligheter till nya konstellationer då olika par kan samarbeta. Bra grund för EPA och många andra strukturer.

Namnkort på krokar: Skriv elevernas namn på laminerade lappar. Häng nyckelparen på en nyckelring. Du kan sedan enkelt ta två nyckelpar och hänga på en krok för att bilda en 4-grupp. När eleverna kommer är det enkelt för dem att se vem de ska arbeta med och enkelt för dig som lärare att snabbt skapa nya 4-grupper.

Heterogena grupper: Ha alla elevers namn på kort. Dela upp dem i 3 grupper efter förmåga i ämnet ni ska arbeta med och förmåga att samarbeta i grupp.  Grupp 1: elever som behöver extra stöd kunskapsmässigt eller socialt. Grupp 3: starka elever som kan stötta och hjälpa andra. Resten lägger du i grupp 2. Ta sedan ett kort från grupp 1, två kort från grupp 2 och ett kort från grupp 3. Du har nu en heterogen grupp. Dessa lärgrupper kan användas under några veckor så att de hinner bli vana vid varandra och utveckla ett gott samarbete.

Heterogena grupper om ett specifikt ämne: Om du vill skapa heterogena grupper baserade på vad eleverna tänker/tycker kring ett visst ämne kan du göra på följande sätt. Ge eleverna en fråga att tänka på. Låt dem t.ex. placera sig från 1-10 på en linje utifrån vad de tycker, där 1 är ”håller inte med alls” och 10 är ”håller med helt”. Välj sedan en elev från vardera ände av ledet och två från mitten. Du kan också låta dem placera sig i olika hörn (Hörnsamtal) med olika svarsalternativ. Ta sedan en elev från varje hörn och bilda så en heterogen grupp.

Strukturen Hör vi ihop?: Denna struktur går att använda för att skapa grupper. Använd dina Hör vi ihop?-kort. Dela ut korten och låt eleverna hitta sina gruppmedlemmar. Med små variationer kan du på nya och roliga sätt skapa nya – slumpmässiga eller inte – grupperingar av önskad storlek. Ett roligt och lärorikt sätt att skapa lärande grupper på!

Variant av Hör vi ihop?: Dela ut kort med t.ex. känslor, ljud eller sånger till eleverna. De går runt och visar känslan, gör ljudet eller sjunger sången och hittar de som gör likadant. Till exempel kanske de ska låta som olika djur, eller sjunga olika julsånger. Även med denna går det att göra både förbestämda och slumpmässiga grupper.

Färger och formerMed hjälp av färger och former kan du skapa nyckelpar och olika 4-grupper på ett enkelt och roligt sätt. Använd kort med former i olika färger. Det finns bara två stycken som är exakt lika, t.ex. två röda kvadrater. Dessa två utgör nyckelparet. Sedan finns det två röda trianglar och två blå kvadrater, två gula trianglar och två blå cirklar osv. Om läraren säger ”bilda färggrupper” går de fyra personer som har samma färger ihop. Om läraren säger ”bilda formgrupper” går de fyra personer som har samma geometriska form ihop. Du kan så på ett enkelt och snabbt sätt bilda par och flera olika sorters grupper. Efter några veckor kan du byta vem som har de olika lapparna så att det blir nya nyckelpar och då också nya 4-grupper. Om det är ojämnt antal elever i klassen får du bilda en 3-grupp eller en 5-grupp också. Detta sätt att skapa grupper kan användas både för att skapa förbestämda grupper (du väljer vem som ska få vilket kort) och slumpmässiga grupper (du bara delar ut korten).

Pusselgrupper:  Klipp isär en bild i fyra delar. Dela ut dessa till eleverna. De ska sedan hitta de kompisar som har de bilder som passar med sin så att bilden blir hel. Även med denna går det att göra både förbestämda och slumpmässiga grupper.

Karaktärer: Dela ut bilder eller namn på fyra karaktärer från en bok/film/spel som dina elever tycker om. Eleverna ska sedan hitta dem som har bilder från samma bok/film/spel. Det går även att ha t.ex. karaktären på en bild, miljön på en bild och två föremål från boken/filmen/spelet på de andra två bilderna. Också med denna går det att göra både förbestämda och slumpmässiga grupper.

Mobilkompisar: Låt eleverna skapa mobiler där de kan skriva in kompisars namn på speed-dail. De går runt i klassrummet med hjälp av strukturen Berättaren. När de gör high five med en kompis skriver de sedan varandra namn på nr 1 i sin telefon. De går sedan runt igen och skriver nästa kompis namn på nr 2. Fortsätt tills alla nummer är fyllda. När du sedan vill bilda par säger du: Alla hittar sin nr 1! Då går eleverna till den kompis som står som nr 1 i sin telefon. Kan förslagsvis göras i halvklasser så att det inte blir för många namn i telefonen. HÄR kan du läsa mer.

Kompishjulet: Här har du som lärare en stor chans att skapa heterogena grupper genom att dela din grupp i 2. Hälften av namnen skriver du i en inre cirkel och den andra halvan skriver du i en yttre cirkel. Snurra bara på det inre hjulet för att skapa ett par. Se hur du bygger ett kompishjul HÄR.


Källor:

Forslund Frykedal, Karin. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete – om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer. Linköping: Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande.

Jolliffe, Wendy. (2007). Cooperative learning in the classroom: Putting it into practice. Sage Publications.

Sahlberg, Pasi & Leppilampi, Asko (1998). Samarbetsinlärning. Stockholm: Runa förlag.

 

12 thoughts on “Skapa grupper

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s