Om ett par veckor ska jag lämna ifrån mig min 3:a som jag följt sedan åk 1. Det är den första klassen jag haft. Det har varit en otrolig resa och jag hoppas att jag förberett dem ordentligt inför fyran. Mycket kommer bli annorlunda för dem i höst. Det blir nya klasser, flera olika lärare och mer eget ansvar. Flera ska dessutom byta skola i närområdet, andra ska flytta. Detta medför att det är mycket känslor, rädslor och tankar som just nu upptar elevernas tid. Även jag funderar på vad jag behöver förmedla till de nya lärarna. Kommer de förstå eleverna som jag gör? Kommer de låta elev A ta paus när hen behöver? Kommer de stötta elev B i skrivandet så som hen behöver? Kommer de ge elev C en kram och ett lyssnande öra när hen har haft det tufft hemma? Kommer elev D försvinna i mängden om ingen är där och ser till att hen blir hörd?

För att lyfta några av dessa tankar använde vi oss av en struktur som heter Par på tid. Par på tid ser till att alla elever blir hörda och får en chans att dela med sig av sina tankar. Jag delade in eleverna i par med en kompis som jag visste att de var bekväma att samtala med. Det viktigaste här var inte att de skulle kunna samarbeta med vem som helst utan att de skulle våga samtala om personliga saker som vad de är rädda och nervösa för.

Jag delade ut en penna, ett sudd och två papper. Jag bad den elev i varje par som var äldst ta pennan (Elev A). Den andra eleven (Elev B) var den som skulle börja prata. Jag gav första frågan: Vad tror du kommer bli roligt i fyran? Vad ser du fram emot i fyran? och startade timern på en minut. Elev B berättade och elev A skrev ner stödord. När tiden var slut bytte de roller och jag startade timern igen. Nu var det elev A som pratade och elev B som skrev. När tiden var slut frågade jag om det var något par som ville dela med sig av vad de pratat om. Alla som ville fick chans att berätta, och flera kände igen sig i vad de andra sa. Några saker som kom upp var: träslöjd, nya klasskompisar, spännande med nya lärare, ny byggnad och skolgård, egen iPad.

Nu var det dags för fråga 2: Vad är du nervös för inför fyran? Elev B började prata igen. Efter en minut bytte eleverna roller. Vi lyfte sedan tankar i helklass. Alla som ville fick möjlighet att prata. Även här kom många spännande tankar upp. Flera var nervösa inför hur deras nya lärare skulle vara. Några var nervösa att det skulle bli svårare på lektionerna. Andra var rädda att de inte skulle ha lika många kompisar. Det var skönt för oss allihop att få höra av varandra att vi inte var ensamma i vår oro, och att det är helt normalt att känna oro och nervositet inför något nytt. Jag var noga med att lyssna på och bekräfta deras känslor.

Fråga 3 var Hur skulle du vilja arbeta på lektionerna i fyran?. Innan eleverna fick börja prata om denna fråga gick vi igenom några sätt vi arbetat på i klassen på lågstadiet. Sedan fick de varsin minut igen. Många hade olika tankar, men en del var det många som höll med om. Till exempel vill de fortsätta med Grej of the day. De vill gärna diskutera mycket för det tycker de väldigt mycket om och de lär sig mycket av det. De vill också jobba mycket praktiskt och tillsammans i par och grupper. Några par hade också pratat om hur de ville att deras nya lärare skulle vara, så vi körde en snabb EPA kring den frågan. De hade fantastiska tips till sina blivande lärare:

• skäll inte på oss, utan prata lugnt med oss istället
• ta ut eleven ur klassrummet och prata utanför istället för att skälla inför klassen
• lyssna på våra förklaringar innan du blir arg
• var sträng men inte för sträng
• var rolig och skoja med oss
• var snäll
• förstå oss genom att lyssna på oss och respektera våra tankar och åsikter

Som ni kan se är en stor oro bland eleverna att de inte ska bli lyssnade på och förstådda. Jag lovade att föra detta vidare till deras nya lärare. Som avslutning fick de var för sig skriva ett litet brev till sina nya lärare, om det var något speciellt om dem själva som de ville att de skulle veta om.

Det blev en fantastiskt givande lektion där var och en av eleverna kände sig hörda och bekräftade. Jag är glad att jag valde att använda en kooperativ struktur istället för att bara ha en vanlig diskussion i helklass eller bara låta dem tänka och skriva själva. Nästa vecka tänkte jag göra något liknande men kring vad de har för tips till mig när jag ska få en ny årskurs 1. Vad har jag gjort bra och vad kan jag göra bättre? De bästa tipsen kommer ofta från eleverna själva.