Strategi: Roller

I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998). Genom att läraren lägger över några av de uppgifterna som traditionellt varit lärarens på eleverna visar vi på ett tydligt och pedagogiskt sätt att det är just eleverna som är i fokus och att det är deras insats som är viktig.
Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Fokus kan ligga på en roll i taget eller så kan flera roller användas samtidigt. En del roller är mer kognitivt krävande än andra. Rollerna medvetandegör för eleverna att arbete kräver olika förmågor. I början kan det vara svårt för eleverna att hantera flera sammansatta förmågor. Därför är det bra att explicit prata om vilka dessa förmågor är och träna på en i taget. Som lärare gör man då en gradvis överlämning av ansvar enligt modellen kring scaffolding (stöttning) där läraren först modellar en roll och eleverna sedan får prova (Gibbons, 2002). Eleverna får då en struktur kring vad som behövs för ett fungerande gruppsamarbete.
Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Det är bra att introducera rollerna en i taget så att eleverna blir vana vid att använda en roll innan nästa tillkommer. Till vissa strukturer räcker det med en roll medan det i andra lämpar sig att använda flera roller. Ju äldre eleverna är desto fler roller kan användas samtidigt.
Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Så småningom är målet att dessa roller ska internaliseras hos eleverna (Pasi & Leppilampi, 1998). Rollerna är till för att stötta grupprocessen och föra lärandet framåt.
Uppgiftsroller:
Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation.
Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet.
Materialförvaltare – ser till att gruppen har det material den behöver för att kunna genomföra uppgiften.
Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips.
Tidshållare – ser till att gruppen håller tidsschemat och sporrar gruppen att bli klar i tid.
Fokushållare – ser till att gruppen håller sig till arbetsuppgiften/målet med övningen och håller fokus.
Sammanfattare – sammanfattar det som sagts i gruppen, upprepar vad andra sagt, under arbetets gång eller som redovisning för andra grupper.
Observatör – observerar grupp-processen och skriver ner tankar under arbetets gång för senare utvärdering.
Kontrollant – kontrollerar att alla har förstått uppgiften och vet vad som ska göras. Kontrollerar att uppgiften är korrekt utförd.
Sociala roller:
Uppmuntrare – uppmuntrar gruppen. Berättar det som gruppen gör bra och kommer med beröm.
Ordfördelare – ser till att alla i gruppen får ordet och är delaktiga så att alla kan lära av varandra.
Utvärderare – utvärderar hur samarbetet går, ofta med hjälp av observatören. Berättar vad som gått bra och kommer med tips på hur samarbetet kan förbättras till nästa uppgift.
Utskriftsmallar:
Alla Roller i A3-format eller A4-format.
Bilder till alla roller av Martin Silfvast!
Förslagsvis kan man skriva ut dem, laminera och sätta fast dem i ett halsband för elever mellan åk F-6. För äldre elever kan man dela ut dem som uppdragskort i olika gruppaktiviteter med något mer specificerade beskrivningar. Tänk på att stärka de interpersonella färdigheterna som finns i rollerna så att det blir en social roll och inte bara en uppgift!
Rollkort med beskrivning på baksidan finns att skriva ut i det digitala materialet till boken Kooperativt lärande i praktiken.
Källor:
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket – Stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Sahlberg, Pasi & Leppilampi, Asko (1998). Samarbetsinlärning. Stockholm: Runa förlag.
Roller av Martin Silfvast är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell licens.
Pingback: Sommar, sommar, sommar…. – Kooperativt Lärande
Pingback: Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande
Pingback: Orientera dig på bloggen! – Kooperativt Lärande
Pingback: Struktur: Kloka pennan – Kooperativt Lärande
Pingback: Lär-par: en metod som utvecklar – Kooperativt Lärande
Pingback: Ömsesidigt beroende i grupper – Kooperativt Lärande
Pingback: Struktur: Se och lär – Kooperativt Lärande
Pingback: Skapa grupper – Kooperativt Lärande
Pingback: Pussel med helklass: Faktatexter – Kooperativt Lärande
Pingback: Pussel: Räknesaga – Kooperativt Lärande
Pingback: Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande
Pingback: Rondellen med roller: Vatten – Kooperativt Lärande
Pingback: Kooperativ trefältare: Sverige – Kooperativt Lärande
Hej!
Jag har har en liten fråga
Om man t.ex är materialförvaltare eller observatör är man inte med i diskussionerna då utan blir det först när man får ett annat kort?
Jag har använt mig av flera av era övningar och tycker de fungerat bra.
Det beror på uppgiftens karaktär. Oftast är alla med i diskussionerna. Observatören har jag haft utanför gruppen med ett schema att fylla i eller frekvenstabell (dra streck) när individer i en grupp använder en samarbetsfärdighet de fått innan de börjar (ex. frågar vad någon tycker… nämna varandra vid namn). Därefter utvärderar de tillsammans med hjälp av det observatören sett.
Sedan beror det också på mognad och ålder. För äldre elever kan rollerna mer vara förtydliganden av ansvar. För yngre elever en tydlig uppgift i gruppen under korta stunder.
Ex. är materialförvaltaren den som hämtar gruppmaterialet till sin grupp (skapar sammanhållning) och ser till att alla pennor är vässade och att allt är på plats.
Pingback: Struktur: Visa! – Kooperativt Lärande
Pingback: Skriv ut dina egna post it och notislappar | Gränslöst digitalt lärande
Pingback: Utvärdering i årskurs 1 – Kooperativt Lärande
Pingback: Sommarlov! – Kooperativt Lärande
Pingback: Kooperativa lekar | Kooperativt Lärande
Pingback: Talkort: Klassregler (Klassens plan) | Kooperativt Lärande
Pingback: Hör vi ihop?: Sommarmeningar | Kooperativt Lärande
Pingback: Skolutveckling: Fråga/svar-situationen | Kooperativt Lärande
Pingback: Vikten av uppmuntran | Kooperativt Lärande
Pingback: Vikten av uppmuntran | Kooperativt Lärande
Pingback: Fabler i grupp | Kooperativt Lärande
Pingback: Struktur: Pussel | Kooperativt Lärande
Pingback: Struktur: Karusellen | Kooperativt Lärande
Pingback: Struktur: Bygga en triangel | Kooperativt Lärande
Pingback: Lärarens roll i kooperativt lärande | Kooperativt Lärande
Pingback: Karusellen: Kroppen | Kooperativt Lärande
Pingback: Struktur: Stationssamtal | Kooperativt Lärande
Pingback: Pussel, roller, expertgrupper och Bingo – Bronsåldern | Kooperativt Lärande
Pingback: Global Education med kooperativt lärande | Kooperativt Lärande
Pingback: Strategi Roller: Reportern & Spionen | Kooperativt Lärande
Pingback: Nya roller: Spionen och reportern | Kooperativt Lärande
Pingback: Kooperativ fyrfältare: Träd | Kooperativt Lärande
Pingback: Hur börjar jag med Kooperativt lärande? | Kooperativt Lärande
Pingback: Material för det kooperativa klassrummet | Kooperativt Lärande
Pingback: Roller och Karusellen: Valet | Kooperativt lärande
Pingback: Kloka pennan – Kooperativt lärande | Lisa Minolf