Konsten att konstruera frågor – 2

I ett tidigare inlägg om frågor beskriver vi hur du med enkla knep kan konstruera spännande frågor som leder till diskussioner, undersökningar eller handlingar. Här kommer vi diskutera hur du kan fortsätta efter du väckt nyfikenheten hos dina elever för att än mer utveckla elevernas förmåga att förstå andras perspektiv med användandet av strategier för metakognition och sokratiska samtal.
Att ställa tankeväckande frågor som leder till nya kunskaper är ett av de verktyg som kan vara det absolut viktigaste en lärare har i sin verktygslåda. Sokrates använde sig effektivt av frågor om hur tankar uppstod och hur dessa relaterade till ens erfarenheter för att utveckla sina adepter. När en lärare som är skicklig på att utmana sina elever med nya och spännande frågor kan dessa visa vägen till helt nya kunskaper och förståelse. Vid frågor där du som lärare fokuserar på metakognition (tankar om tankeprocesser) kan du få dina elever att förstå varifrån deras egna och andras känslor och motiv kommer ifrån.
Vid användandet av sådana mer djupgående frågor är det viktigt att du som lärare inte låter påhopp eller trakasserier passera om dessa sker. Dessa frågor kräver nämligen ett förtroende mellan alla i gruppen för att de ska ge effekt. Ett personangrepp eller ett skratt vid fel tillfälle raserar alla förutsättningar för ett fungerande samtal i gruppen.
Använd gärna olika typer av strukturer för samtal i kombination med frågorna under så som EPA, Turas om eller Par På Tid. Du inleder med en fråga som leder till en diskussion och tar därefter till dig av en frågekonstellation under. Du kan även med fördel gå igenom reglerna för sokratiska samtal med din grupp.
Regler vid sokratiska samtal
- Samtalet är ett gemensamt utforskande genom eftertänksam dialog. Samtalet är allas ansvar, ett ”grupptänk” där man hjälps åt att hitta bättre och bättre lösningar. Det är inte en debatt där någon vinner, och någon annan förlorar.
- Du måste lyssna.
- Det finns många möjliga svar. Det finns många tänkbara lösningar och idéer som kan visa sig hållbara. Men det är inte så, att det inte finns rätt eller fel. En relativistisk inställning där alla svar accepteras, leder inte till att tänkandet fördjupas. I analysen kan det visa sig, att vissa svar är mer hållbara än andra som därför förkastas.
- Var beredd att ompröva och kanske ändra din ståndpunkt.
Olika typer av Sokratiska frågor
Förståelsefrågor
- Vad menar du med…?
- När hände det?
- Var var ni?
- Vem var du tillsammans med?
Frågor om dina tankar
- Vad tänkte du när du var i situationen?
- Vad är det som får dig att tänka på det sättet?
Konsekvensfrågor
- Vad betyder det för ditt liv?
- På vilket sätt påverkar det dig?
- Vad är du rädd ska hända?
- Vad är det värsta som kan hända?
- Vad tror du folk skulle tänka?
- Vad får det för betydelse för dig hur andra tänker?
Alternativa lösningar
- Hur kunde du gjort i stället?
- Kan man se detta på något annat sätt?
- Vad talar för? Vad talar emot?
Slutledningsfrågor
- Vad innebär detta för dig?
- Vad säger dig detta om…?
Källor
Pihlgren, Ann S (2010) – Sokratiska samtal i undervisningen Lund: Studentlitteratur
Nordström, Daniel (2011) – Sokratisk samtal, sokratisk metod Stockholms Universitet
Nilsson, Gunilla 2016-09-07 http://conviva.se/
Pingback: Skolutveckling: Fråga/svar-situationen | Kooperativt Lärande