I inlägget om grundprinciper för Kooperativt Lärande beskriver vi de olika sätt du kan arbeta kooperativt i en grupp. I inlägget om varför KL fungerar diskuterar vi vad det är som gör att individuella mål kan kombineras med gemensamma mål och hur detta leder till att gruppmedlemmar investerar i lärandet av andra inom sin grupp. I detta inlägg beskriver vi mer om hur teorin om ömsesidigt beroende skapar förutsättningar för en social sammanhållning inom en lärande grupp så att alla gruppmedlemmar investerar sina resurser mot att nå gruppens mål. Mer om detta kan läsas i kapitel 10 i Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet.

Olika sätt att nå ett ömsesidigt beroende i grupper

Inom Kooperativt Lärande (KL) finns det två huvudteser och teorier om varför KL fungerar i lärande situationer. En handlar om upplevelsen av att nå egna mål genom att kombinera dessa med gemensamma mål för en grupp och med detta få belöningar tillsammans (Slavin 2014) som kommer i ett senare inlägg. Den andra handlar om den sociala sammanhållningen i en grupp och kallas teorin om ömsesidigt beroende (Johnson & Johnson 2008). Utifrån denna teori har det identifierats nio olika sätt att strukturera ett ömsesidigt beroende inom grupper för att uppnå en social sammanhållning. Dessa olika sätt att investera i lärandet av andra bidrar till att både individuella och gemensamma lärandemål kan uppnås samtidigt.

Ömsesidigt beroende kan nås genom att ha…

Gemensamma mål: Gruppmedlemmarna upplever att de kan uppnå sina mål om och endast om alla medlemmar i gruppen också uppnår sina mål. Alla i gruppen förstår att de har ett gemensamt mål som de alla strävar mot att uppnå tillsammans. Enbart när alla i gruppen kan det som ska kunnas har gruppen nått sitt mål. Exempel på gemensamma mål: Båda i paret ska kunna förklara er lösning. Ni är klara när alla i gruppen kan berätta om era tre svar.

Gemensamma belöningar / framgångar: Gruppen ges gemensamma belöningar för framgångsrikt grupparbete och alla i gruppen upplever att det beror på den individuella strävan mot gruppmålen.

Gemensamma resurser: Varje gruppmedlem har endast en del av informationen, resurserna, eller materialet som behövs för att klara av uppgiften och allas olika resurser måste kombineras för att uppnå gruppens mål. Se ex. Kommunikatören.

Gemensam utomstående fiende/konkurrens:Grupperna får exempelvis höra om en annan klass som gjort samma uppgifter eller tävla mot lärarens tidigare elever. Grupper kan även placeras i konkurrens mot varandra för att uppnå en social sammanhållning. Gruppmedlemmar känner ett beroende av varandra eftersom de strävar efter att nå högre än andra grupper. Tid kan också vara en utomstående fiende, att gruppen ska klara av en uppgift på en viss tid.

Gemensam gruppidentitet: Gruppen etablerar en gemensam identitet genom ett namn, gruppbild, flagga, motto, eller låt och med det ökar den sociala sammanhållningen och viljan att sträva mot gemensamma mål.

Gemensam lärmiljö: Gruppens medlemmar binds samman av den fysiska miljön på något sätt. Ett exempel är att sätta människor i ett rum eller plats som behövs för att nå gruppens mål. Platsen skapar då en social sammanhållning inom gruppen.

Gemensam påhittad situation/fantasi: En uppgift ges som kräver att medlemmarna föreställer sig att de är i en farlig situation eller en situation där de måste samverka för att klara sig: Ex. i en luftballong som inte går att kontrollera eller tillsammans på en öde ö.

Fördelning av roller: Varje medlem tilldelas kompletterande och sammanlänkade roller som anger ett tydligt ansvar. De olika rollerna behövs för att gruppen ska kunna nå sitt mål och för att slutföra en gemensam uppgift. Se inlägg om roller.

Fördelning av uppgifter: En uppdelning av uppgifter görs så att gruppen endast kan fortsätta om en gruppmedlem är klar med sin uppgift så att nästa kan fortsätta eller bygga vidare. Används i strukturer som ex. Pussel.

Dessa skapar ett ramverk kring hur du som lärare kan skapa förutsättningar för grupper att upprätthålla en stark social sammanhållning. Med en kombination av gemensamma belöningar till grupper för hur väl samarbetet fungerade utifrån grupp- och lärandemål med en eller flera av de sätt du kan strukturera ömsesidigt beroende på finns alla förutsättningar för lärande i grupp.

När grupper över tid lär sig arbeta kooperativt, utvecklar samarbetsförmågor samt tränar på att mediera kunskaper har du som lärare skapat ett tydligt ramverk för samverkan och positiva upplevelser av grupplärande. Grupparbete i lärande situationer kräver ofta tydligare lärandemål och ramverk kring hur elevinteraktioner struktureras inom gruppen för att fungera väl.

Källor

The Nuts and Bolts of Cooperative Learning av David & Roger Johnson & Edythe Holubec (2008)

Cooperative Learning in Elementary Schools av Robert E. Slavin (2014) Johns Hopkins University & University of York, revised February 2014