Kooperativt Lärande – en sammanställning

Vi har med glädje sett att många nya läsare hittat till vår blogg och tänkte därför ta tillfället i akt att hälsa er alla välkomna!

Något som vi upptäckt är att det ibland uppstår missuppfattningar kring Kooperativt Lärande, så låt oss räta ut de frågetecken som vi uppmärksammat.

Snabba fakta

  • KL är lärarstyrt och elevcentrerat.
  • Läraren har en viktig roll som ledare i klassrummet.
  • KL gör alla elever aktiva under lektionen.
  • Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.
  • Undervisningen är tydligt strukturerad för att främja samarbete

KL är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. I det Kooperativa Lärandet har Läraren en ytterst viktigt och styrande roll. KL kan ses utifrån två perspektiv; ett förhållningssätt och en metodik.

Med en mening kan KL sammanfattas: Ett lärande som utgår från samarbete

Som förhållningssätt

KL utgår från samarbete mellan elever. Lärarens uppgift är att strukturera samarbetet och skapa grupper för lärande. Eleverna stödjer och uppmuntrar varandra att lära sig och de har ett ansvar för varandras lärande genom att läraren gör dem positivt ömsesidigt beroende av varandra.

KL är ett sätt att få eleverna att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. Alla elever behövs för att kunna fullfölja uppgiften. Starka elever hjälper de svagare så de kan lära sig mer och utvecklas, samtidigt utvecklas de starkare eleverna genom att sätta ord på sina egna kunskaper. De utvecklar även de andra viktiga sociala färdigheter som samarbetsförmågor och empati.

I centrum för pedagogiken hittar du ett relationellt förhållningssätt där kvalitén på relationer inom gruppen samt relationen lärare-elev ses som det centrala för att skapa lyckade skolresultat. Läraren använder och utvecklar elevens relationella kompetens med olika strategier. Relationerna mellan eleverna används som en bärare av kunskap mellan individer och gruppen. När elever lär sig uttrycka sig, dela kunskap och stödja varandras lärande i i ett ömsesidigt beroende kan lärande ske effektivt mellan elever och i gruppen. Förhållningssättet liknar eller har delar från den relationella pedagogikKoRP och inkluderande undervisning som i Sverige förespråkas av exempelvis professor Jonas Aspelin, professor Ann Ahlberg och professor Claes Nilholm och lärande ses utifrån ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv.

Som metodik

Läraren kan strukturera samarbete mellan elever i grupper antingen via grundprinciperna och med stöd av ett ömsesidigt beroende, eller ta hjälp av strukturer som bygger på dessa. Strukturerna kan ses som ett recept på en lärprocess och är ett slags ramverk som kan fyllas med vilket ämnesinnehåll som helst. Strukturerna i sig är inte förutbestämda till ett specifikt ämne, ålder eller innehåll, utan läraren kan anpassa innehållet efter det gruppen behöver träna på. Den lärare som endast vill använda sig av KL som ett verktyg i sin vanliga undervisning kan enkelt välja en struktur och fylla den med vilket innehåll som helst och göra en lektion mer kooperativ.

Hur skiljer sig KL från traditionell undervisning

Traditionella normer Kooperativa normer
Gör bara ditt eget arbete Hjälp andra att nå framgång
Sköt bara ditt eget Ta ansvar både för dig själv och för din grupp
Bry dig inte om vad andra gör Ta ansvar för gruppens resultat, berätta för andra och lyssna
Ge inga råd åt andra Fråga de andra vad de tycker
Be inte om hjälp av andra Be andra om hjälp
Fäst bara uppmärksamhet vid det som pedagogen säger och gör Diskutera och låt alla framföra vad de har att säga
Se alltid mot pedagogen i klassrummet Delta i den gemensamma verksamheten, ha ögonkontakt med de andra.
Endast läraren hjälper eleverna Eleverna hjälper varandra
Var tyst! Var aktiv, tala!

Ur Samarbetsinlärning av Asko Leppilampi och Pasi Sahlberg (1998)

Fördelar

  • Mindre arbetsbörda för läraren, mer tid till eleverna!
  • Elever samarbetar och stödjer varandra
  • En undervisningsgemenskap bildas
  • Högre måluppfyllelse – elever arbetar i par och grupper och använder sina samarbetsfärdigheter för att nå skolans mål
  • Social och kognitiv utveckling
  • Hög acceptans och värdering av olikheter – genom att skapa situationer där ett bra samarbete belönas
  • Delaktiga elever som gör sina röster hörda
  • Väntetiden minskar, vilket betyder att lärtiden ökar!
  • Glädje hos elever och lärare

Fallgropar

  • Samarbetet behöver struktureras, läraren behöver kunskap om vad grupper behöver för att lära sig att samarbeta.
  • Effektiv konfliktlösning behöver läras ut.
  • Tydliga mål för allt arbete i grupp behövs.
  • Elever undervisas sällan i att samarbeta. Vi tar som lärarkår ofta för givet att alla bör kunna samarbeta. Är vi medvetna om vad som behövs för detta, hur det skall tränas och hur vi kan utveckla det?
  • Färdigheter som är samarbetsrelaterade (interpersonella färdigheter) kan vara komplexa att undervisa i.

Tips och tankar

På kooperativt.com hittar du alltid en beskrivning av själva grundformen av strukturerna. De hittar du i detta inlägg. Vill du läsa mer om hur du kan börja använda KL? Läs detta inlägg.

Utöver grundstrukturerna finns även konkreta exempel där vi använt en struktur till ett visst arbetsområde. Här kan du till exempel läsa om hur du kan arbeta med problemlösning med hjälp av strukturen Inspiratören. Och här ser du hur du kan arbeta med ordförståelse med hjälp av en Kooperativ fyrfältare. I detta inlägg kan du läsa om hur du kan träna engelska prepositioner med hjälp av strukturen Kommunikatören. Arbetar du med argumenterande texter hittar du en hel lektionsserie här där flera olika strukturer används. Att arbeta relationellt och kooperativt kräver att eleverna utvecklar samarbetsfärdigheter över tid. Du hittar hur vi arbetar med detta här!

Förutom att du via bloggen hittar de olika strukturerna och exempel på hur dessa kan användas, finns där även den forskning vi stödjer oss på. När vi använder de grundprinciper KL bygger på tillsammans över tid ser vi resultat. Här, här här och här kan du läsa mer om detta.

Avslutande tankar

Vi rekommenderar alltid att välja undervisningsmetod efter syfte och var denna passar bäst. Ibland är ensamarbete bra och ibland är instruerande och klassiska genomgångar det bästa för eleverna. Det vi vill införa är det mellanmänskliga mötet i undervisningen. Helt enkelt ett praktiskt sätt att se på det sociokulturella lärandet som faktiskt fungerar. Att lära sig samarbeta och utveckla en kompetens att lära sig själv och andra sker inte utan träning och stöd!

Det vi önskar på denna blogg är att lärare öppnar sina ögon för ett annat sätt att undervisa på mot vad de själva fick uppleva när de gick i skolan. Om du som lärare ofta använder dig av en instruerande och förmedlande pedagogik med mycket egenarbete och växlar över till att arbeta mer kooperativt kommer du (när gruppen vant sig) se vissa skillnader snabbt. Elevernas relationella kompetens, förmåga till samverkan samt anknytning till skolan förbättras. Forskning stödjer till och med att eleverna psykiska hälsa blir bättre!

Slutligen vill vi säga att Kooperativt Lärande utgår från ett lärarstyrt didaktiskt förhållningssätt men med ett arbetssätt och en metodik som är elevcentrerad. Eleverna lämnas inte ensamma i eget arbete eller i grupparbete utan stöd. Kooperativt Lärande förutsätter ett mycket tydligt relationellt ledarskap och en lärare som stöttar grupper och par till att utveckla förmågor och kunskaper tillsammans. I ett Kooperativt Lärande klassrum har du som lärare en enormt viktig roll. Välkommen hit! DU behövs!

One thought on “Kooperativt Lärande – en sammanställning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s