Vad är kooperativt lärande? Här följer en snabb sammanställning av vad kooperativt lärande innebär.

Snabba fakta

• KL är lärarstyrt och elevcentrerat.
• Läraren har en viktig roll som ledare i klassrummet.
• KL gör alla elever aktiva under lektionen.
• Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.
• Undervisningen är tydligt strukturerad för att stärka lärandet genom samarbete.

Kooperativt lärande är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. I det kooperativa lärandet har läraren en ytterst viktigt och styrande roll. KL kan ses utifrån två perspektiv: ett förhållningssätt och en metodik.

Med en mening kan KL sammanfattas som ett lärande som utgår från samarbete.

Som förhållningssätt

KL utgår från samarbete mellan elever. Lärarens uppgift är att strukturera samarbetet och skapa grupper för lärande. Eleverna stödjer och uppmuntrar varandra att lära sig och de har ett ansvar för varandras lärande genom att läraren gör dem positivt ömsesidigt beroende av varandra.

KL är ett sätt att få eleverna att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. Alla elever behövs för att kunna fullfölja uppgiften. Starka elever hjälper de som behöver stöd så att de kan lära sig mer och utvecklas, samtidigt utvecklas de starkare eleverna genom att sätta ord på sina egna kunskaper samt genom att få höra andras tankar och perspektiv. Eleverna utvecklar även viktiga sociala färdigheter som samarbetsförmågor och empati.

I centrum för pedagogiken hittar du ett relationellt förhållningssätt där kvalitén på relationer inom gruppen samt relationen lärare-elev ses som det centrala för att skapa lyckade skolresultat. Läraren använder och utvecklar elevens relationella kompetens med olika strategier. Relationerna mellan eleverna används som en bärare av kunskap mellan individer och gruppen. När elever lär sig uttrycka sig, dela kunskap och stödja varandras lärande i i ett ömsesidigt beroende kan lärande ske effektivt mellan elever och i gruppen. Förhållningssättet liknar eller har delar från den relationella pedagogik, KoRP och inkluderande undervisning som i Sverige förespråkas av exempelvis professor Jonas Aspelin, professor Ann Ahlberg och professor Claes Nilholm. Lärande ses utifrån ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv.

Som metodik

Läraren kan strukturera samarbete mellan elever i grupper antingen via grundprinciperna och med stöd av ett ömsesidigt beroende, eller ta hjälp av strukturer som bygger på grundprinciperna. Strukturerna kan ses som ett recept på en lärprocess och är ett slags ramverk som kan fyllas med vilket ämnesinnehåll som helst. Strukturerna i sig är inte förutbestämda till ett specifikt ämne, ålder eller innehåll, utan läraren kan anpassa innehållet efter det gruppen ska arbeta med. Den lärare som endast vill använda sig av KL som ett verktyg i sin vanliga undervisning kan enkelt välja en struktur och fylla den med vilket innehåll som helst och göra en lektion mer kooperativ.

Hur skiljer sig KL från traditionell undervisning

Traditionella normer	Kooperativa normer
Gör bara ditt eget arbete	Hjälp andra att nå framgång
Sköt bara ditt eget	Ta ansvar både för dig själv och för din grupp
Bry dig inte om vad andra gör	Ta ansvar för gruppens resultat, berätta för andra och lyssna
Ge inga råd åt andra	Fråga de andra vad de tycker
Be inte om hjälp av andra	Be andra om hjälp
Fäst bara uppmärksamhet vid det som pedagogen säger och gör	Diskutera och låt alla framföra vad de har att säga
Se alltid mot pedagogen i klassrummet	Delta i den gemensamma verksamheten, ha ögonkontakt med de andra.
Endast läraren hjälper eleverna	Eleverna hjälper varandra
Var tyst!	Var aktiv, tala!

Ur Samarbetsinlärning av Asko Leppilampi och Pasi Sahlberg (1998)

Fördelar

• Mindre arbetsbörda för läraren, mer tid till eleverna!
• Elever samarbetar och stödjer varandra
• En undervisningsgemenskap bildas
• Högre måluppfyllelse – elever arbetar i par och grupper och använder sina samarbetsfärdigheter för att nå skolans mål
• Social och kognitiv utveckling
• Hög acceptans och värdering av olikheter – genom att skapa situationer där ett bra samarbete belönas
• Delaktiga elever som gör sina röster hörda
• Väntetiden minskar, vilket betyder att lärtiden ökar!
• Glädje hos elever och lärare

Fallgropar

• Samarbetet behöver struktureras, läraren behöver kunskap om vad grupper behöver för att lära sig att samarbeta.
• Effektiv konfliktlösning behöver läras ut.
• Tydliga mål för allt arbete i grupp behövs.
• Elever undervisas sällan i att samarbeta. Vi tar som lärarkår ofta för givet att alla bör kunna samarbeta. Är vi medvetna om vad som behövs för detta, hur det skall tränas och hur vi kan utveckla det?
• Färdigheter som är samarbetsrelaterade (interpersonella färdigheter) kan vara komplexa att undervisa i.

Tips och tankar

För mer information om vad KL grundar sig på läs dessa inlägg: Ambitionen med KL, Är KL evidensbaserat? och Varför fungerar det?

Under rubriken Strukturer i menyn hittar du alltid en beskrivning av själva grundformen av strukturerna. Vill du läsa mer om hur du kan börja använda KL? Läs detta inlägg.

Utöver grundstrukturerna finns även konkreta exempel där vi använt en struktur till ett visst arbetsområde. Du kan i menyn under Klassexempel söka på ämne eller åldersgrupp för att hitta exempel på hur lärare har använt kooperativt lärande med sina elever. Att arbeta relationellt och kooperativt kräver att eleverna utvecklar samarbetsfärdigheter över tid. Du hittar hur vi arbetar med detta här! HÄR och HÄR kan du läsa kring de första stegen du kan ta och tre områden där samarbete ofta stärker lärandet.

Förutom att du via bloggen hittar de olika strukturerna och exempel på hur dessa kan användas, finns där även den forskning vi stödjer oss på. När vi använder de grundprinciper KL bygger på tillsammans över tid ser vi resultat. Här, här , här och här kan du läsa mer om detta.

Du behöver inte arbeta kooperativt hela tiden för att få de positiva effekter forskning visar på. Eleverna behöver också få jobba enskilt och du behöver hålla genomgångar. KL är inte ännu en metod att hinna med, utan nya verktyg du som lärare kan använda i din undervisning för att öka elevaktivitet och delaktighet. Istället för att tänka att du ska göra stora kooperativa planeringar, försök lägga in någon liten kooperativ del i varje lektion.

Vill du veta mer om KL finns följande böcker: Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet (2017). Kooperativt lärande i praktiken (2018). Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år (2020).

Avslutande tankar

Vi rekommenderar alltid att välja undervisningsmetod efter syfte och var denna passar bäst. Ibland är ensamarbete bra och ibland är instruerande och klassiska genomgångar det bästa för eleverna. Det vi vill införa är det mellanmänskliga mötet i undervisningen. Helt enkelt ett praktiskt sätt att se på det sociokulturella lärandet som faktiskt fungerar. Att lära sig samarbeta och utveckla en kompetens att lära sig själv och andra sker inte utan träning och stöd!

Om du som lärare ofta använder dig av en instruerande och förmedlande pedagogik med mycket egenarbete och växlar över till att arbeta mer kooperativt kommer du (när gruppen vant sig) se vissa skillnader snabbt. Elevernas relationella kompetens, förmåga till samverkan samt anknytning till skolan förbättras. Forskning stödjer till och med att eleverna psykiska hälsa blir bättre!

Slutligen vill vi säga att Kooperativt Lärande utgår från ett lärarstyrt didaktiskt förhållningssätt men med ett arbetssätt och en metodik som är elevcentrerad. Eleverna lämnas inte ensamma i eget arbete eller i grupparbete utan stöd. Kooperativt lärande förutsätter ett mycket tydligt relationellt ledarskap och en lärare som stöttar grupper och par till att utveckla förmågor och kunskaper tillsammans. I ett kooperativt klassrum har du som lärare en enormt viktig roll.