I Sverige råder det en viss begreppsförvirring kring vad man ska kalla det internationella begreppet Cooperative Learning. I flera böcker såsom Mikael Jensens – Kommunikation i klassrummet (2012), Anders Gustavsson – Delaktighetens språk (2004), Christer Stensmo – Ledarskap i klassrummet (2008) används begreppet Kooperativt Lärande. I andra böcker används begrepp såsom Samarbetsinlärning, Samarbetsinriktat lärande, Samarbetsorienterat lärande, Samlärande, Kollektivt lärande mm. Dylan Wiliam som är pedagogikprofessor med fokus på formativ bedömning använder i sin svenska översättning av sina böcker begreppet Kollaborativt Lärande. Detta begrepp associeras även till James Nottinghams undervisningsfilosofi ”The learning pit”. Både James och Dylan har under senaste 5 åren blivit omåttligt populära i Sverige och de båda har haft flertalet föreläsningar på olika ställen. Är då dessa undervisningsfilosofier som beskrivs av Dylan Wiliam och James Nottingham även de versioner av Kooperativt Lärande?

Vi vill hävda att James undervisningsmetod inte är det då denna inte har med merparten av de grundläggande principer som Kooperativt Lärande är baserat på och skulle därmed kallas Kollaborativt Lärande på svenska. Dylan Wiliam har i boken Embedded formative assessment (2011) sv: Att följa lärande (2013) beskrivit olika faktorer för grupparbete. I originalspråk används begreppet Cooperative Learning som i svenska utgåvan översätts till Kollaborativt Lärande. Detta gör att den pedagogik Dylan förespråkar för effektivt grupparbete är lika med: Kooperativt Lärande. Förvirringen blir än mer total när Dylan Wiliam i originalspråk på engelska i artiklar och böcker växlar till att beskriva Collaborative Learning – vad blir då detta på svenska när översättaren redan använt begreppet för att beskriva Cooperative Learning?

I David Mitchells bok Inkludering i skolan (2015) används begreppet Samarbetsinriktad gruppundervisning (eng: Cooperative group learning) och begreppsförvirringen fortsätter! Tyvärr används inte ett tydligt och stringent fackspråk på samma sätt som inom andra verksamheter när det kommer till pedagogiken. Denna begreppsförvirring där olika ord använts om vartannat som har olika betydelse beroende på kontext bidrar till att vi inte får ett gemensamt språk som lärare kring vad vi menar!

Kollaborativt – Kooperativt, vad är vad?

En som studerat just skillnaden mellan Kooperativt och Kollaborativt Lärande är professor Neil Davidsson vid universitetet i Maryland. Han beskriver i artikeln Boundary crossings: Cooperative learning, collaborative learning, and problem-based learning hur dessa särskiljer sig och har utvecklats frånskilt varandra sedan sent 1960-tal och fram. De är därmed syskon med gemensamma föräldrar såsom Vygotskij och Dewey men skiljer sig alltjämt i sin didaktik och design.

Venn-diagram föreställande likheter och skillnader mellan Kollaborativt och Kooperativt Lärande © Niclas Fohlin

Både Kollaborativt och Kooperativt Lärande har evidens kring effekt på undervisningen samt har sin plats och sitt syfte inom skolans ram. Kooperativt Lärande har däremot ett större utbud av effektstudier och evidens vad gäller smågruppslärande och med det fler studier som bevisat effekten av metoden. Detta beror främst på att KL har ett tydligare ramverk kring dess design och att den därmed är lättare att forska på. De båda kan användas unisont i en kombination eller var för sig i undervisningssituationer.

Inom denna blogg har vi tagit inspiration från flertalet kända pedagogforskare och professorer och listan skulle bli lång (Dylan William, James Nottingham, Carol Dweck, Johnson & Johnson, Spencer Kagan, Schlomo & Yoel Sharan, Wendy Jollife, Elisabeth Cohen, Niel Davidsson, John Hattie, David Mitchells, Jonas Aspelin, Ann Ahlberg, Viljo Kohonen, Karin Forslund Frykedal, Kent Larsson och många fler!) kring de källor vi använder oss av för att definiera vad Kooperativt Lärande är och vilka begrepp vi använder på svenska.

Hur vet vi att det vi förmedlar via denna blogg är Kooperativt Lärande och varför har vi valt det begreppet? I grunden ser vi vissa skillnader mellan dessa två metoder där det inom KL återfinns krav på ett positivt ömsesidigt beroende, lika delaktighet och samtidig stödjande interaktioner (samtidig mellanmänsklig växelverkan) och där fokus är på social färdighetsträning och samarbetsfärdigheter. Undervisningens mål inom Kooperativt Lärande är därmed ett effektivare och bättre samarbete där eleverna lär sig mediera kunskaper inom gruppen. Inom det Kooperativa Lärandet finns det ett övergripande fokus på att förbättra grupp-processer över tid där samarbetet utvärderas tillsammans och individuellt steg för steg i en didaktisk process där eleverna är medförfattare till sin egen berättelse och utveckling. Dessa centrala delar återfinns inte i Kollaborativt Lärande på samma sätt.

För att förtydliga denna skillnad och inte bidra till den begreppsförvirring som skett i Sverige gör vi en direktöversättning av det internationella begreppet Cooperative Learning till Kooperativt Lärande.

Vid mer frågor om detta hör av er i vår FB-grupp!

Källor

Anneke Moerkerken – http://www.kooperativtlarande.se/

Davidson, N., & Major, C. H. (2014). Boundary crossings: Cooperative learning, collaborative learning, and problem-based learning. Journal on Excellence in College Teaching, 25(3&4), 7-55. Länk