Teams Games Tournament – TGT – Turneringsspel

Robert E. Slavin utvecklade TGT utifrån strukturen Pussel (Aronson 1978) där han kombinerade denna med den forskning han bedrev på Kooperativt lärande och motivation (Slavin 1995). Metoden går ut på att läraren först väljer ett tematiskt innehåll och presentera detta för eleverna. Detta skulle exempelvis kunna vara “Det svenska statsskicket”. Läraren konstruerar digitalt eller via papper minst 30 upp till som mest 100 frågor och påståenden kopplat till temat som “Vilka partier sitter i riksdagen?” “Vad är ett majoritetsbeslut?”. Om läraren vill kan dessa ges olika antal poäng. Eleverna blir nu indelade i heterogena (nivåblandade) grupper om 4-5 elever utifrån sin förmåga i ämnet. Alla grupper måste vara lika stora. Alla elever i grupperna får en siffra, 1-2-3-4. Om läraren vill kan denna uppdelning vara lågpresterande (1), mellanpresterande (2) och (3), samt högpresterande (4) så att det kan ske en turnering senare i homogena grupper. Läraren klipper frågorna i pappersremsor en och en eller ser till att en fråga kan visas en i taget via en digital plattform (Kahoot, Socrative). Därefter påbörjas ett turneringsspel i tre faser där gruppfasen kan vara under allt från en lektion upp till flera veckor kring det material som ska läras ut.

Gruppfasen – Heterogena grupper

1. Läraren skapar heterogena grupper om 4 eller  5 elever.
2. Grupperna får uppgift att skapa en identitet, namn eller slogan för att förstärka den sociala sammanhållningen i gruppen.
3. Läraren presenterar det tematiska innehållet och turneringens frågor.
4. Grupperna börjar sortera frågorna i tre kategorier. De frågor de kan, de frågor de är osäkra på och de frågor de inte kan (enligt Sortering, Venn-diagram utifrån vad alla eleverna kan i gruppen eller VÖL-schema). Eleverna lär ut till varandra de frågor de kan inom gruppen på bästa möjliga sätt med stöd av läraren. Välj gärna olika kooperativa strukturer!.
5. Undervisningen, gärna med kooperativa strukturer och med stöd av grupperna fortsätter med det tematiska innehållet där eleverna hjälper varandra att lära sig innehållet. Läraren påminner om kommande turneringen och att eleverna behöver investera i lärandet av alla inom gruppen.
6. Läraren anser att grupperna är klara med lektionsmaterialet och undervisning av det tematiska innehållet och påminner om att turneringen närmar sig – grupperna börjar förbereda sig!
7. Grupperna får under en tidsbegränsad period lära ut de frågor de tidigare inte kunde till varandra igen genom att aktivera den kunskap de nu fått genom den vanliga undervisningen och använda läroböcker eller digitala verktyg som stöd. Gör gärna en sortering av frågorna inom grupperna. 
8. När tiden är slut placeras de i fyra nya grupper med alla 1:or, 2:or, 3:or osv vid ett runt bord eller gruppbord. Dessa får gärna vara homogena (nivåanpassade) så att eleverna upplever att de tävlar mot andra med liknande förmåga.

Turneringen – Homogena/Heterogena grupper

1. Läraren har placerat frågorna i en hög eller via ett digitalt verktyg i mitten av gruppbordet. En i varje grupp får uppgiften att ha koll på poäng i gruppen. Olika frågor kan, om läraren vill, ge olika antal poäng.
2. Eleverna i de nya grupperna drar en fråga var, en i taget, bordet runt och svarar på denna så att alla hör. Gruppen bedömer om svaret är rätt genom konsensusbeslut. Om de inte är eniga tar de hjälp av läraren.
3. Om eleven inte kan svaret säger  denne “pass” och då får en annan i gruppen svara genom att snabbt sträcka upp sin hand och med detta få extra poäng. Om ingen kan frågan läggs den undan för diskussion efter turneringen.
4. Grupperna fortsätter tills alla frågor är besvarade.

Utvärderingen – Heterogena grupper

De från den ursprungliga gruppen (med ett lagnamn) möts igen och räknar ihop sina poäng. De utvärderar sitt samarbete och ger feedup, feedback och feedforward till varandra genom att diskutera gruppfasen. Den grupp med flest poäng vinner turneringen och kan få en belöning. Om frågor vart obesvarade i grupperna diskuteras och besvaras de i den stora gruppen. En diskussion förs kring hur man bättre kan lära varandra inför nästa turnering. De heterogena grupperna kan behållas för fler turneringar och belöningar kan då ges för gruppens utveckling i turneringsspelet över tid.

Turneringsspelets design

Läraren aktiverar naturligt elevernas förkunskaper genom att de får veta och sortera de frågor som kommer komma på “provet” redan innan undervisningen har börjat. De vet med detta vad de vet och inte vet inom sin egen grupp innan detta ska läras ut. I TGT är det ömsesidiga beroendet kopplat till att direkt investera i lärandet av andra inom sin egna grupp. Eleverna blir motiverade då de har aktiverat sin förförståelse, får en stark social sammanhållning i en grupp samt stöd med att lära sig innehållet i gruppen. Eftersom frågorna diskuteras en gång till i turneringen befästs kunskapen en gång till via ett socialt forum. Läraren behöver tänka på att endast gruppbelöningar ges till grupperna och läraren behöver se till att individuella poäng inte är viktiga. Därav kan dessa hållas undan från eleverna och att den elev som är ansvarig att räkna dessa ger de direkt till läraren. Gruppens genomsnittliga resultat är det som räknas dvs deras förmåga att lära och stötta varandra.

Risker och möjligheter med strategin

Kooperativt lärande förutsätter att läraren strukturerar undervisningen så att tävling inte sker i den lärande situationen. Läraren behöver beskriva tydligt för helklassen att det inte får ske hånande kommentarer eller illvilja vid turneringen. Elever reagerar olika vid en tävlingssituation och läraren behöver strukturera situationen så att alla elever får en positiv upplevelse av både gruppfasen och turneringen. Robert Slavin hävdar, genom sin forskning, att störst utveckling sker om grupperna är med i flera turneringar med samma heterogena grupp så att de utvecklar en relationell kompetens att lära ut till varandra. Turneringsspel kan därför ses som ett alternativt sätt att förhöra elever och som en ersättning av traditionella prov. Läraren får även ett underlag för bedömning av både elevens arbete i grupp och den individuella insatsen för betygssättning/omdömmen för åk6 och upp.

Källa

Cooperative Learning: Theory Research and Practice 2nd Ed. av Robert E. Slavin (1995). Allyn and Bacon.