När en elev av skolan upplevs ha skolsvårigheter och har behov av särskilt stöd finns det flera vägar för skolan att möta detta behov. Ett sätt är det som kallas gemenskapsorinterad inkludering där läraren söker hjälp hos elevgruppen och ser denna som en resurs i klassrummet för elever i behov av stöd. Ann Ahlberg (2015) beskriver olika perspektiv och teoretiska utgångspunkter för hur skolan ser på barn med skolsvårigheter. Dessa benämns som individperspektiv, organisations- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektiv och relationellt perspektiv. När blicken lyfts till att studera helheter i en elevs skolsvårigheter öppnas också möjligheter för kreativa lösningar på dessa problem. I detta inlägg ska jag beskriva ett exempel på hur du kan använda Kooperativt Lärande och gemenskapsorienterad inkludering för att möta olika elevers behov av stöd med ett kort exempel.

Det är endast i mötet med något annat och i samverkar med sin miljö som en svårighet kan observeras hos en elev. I mötet kan det ske lärande eller uppstå svårigheter beroende på omständigheter som är unika i varje möte. Gemenskapsorienterad inkludering kräver att du som lärare ser relationer som stärkande för elever och ser möjligheter i elevgruppen att arbeta stödjande i en gemenskap. Det kräver ett relationellt perspektiv på lärande som något situerat där elever har en vilja att delta i undervisningsgemenskaper med andra. Anneli Frelin skriver i boken Lyhörda lärare (2012) om precis detta.

När en elev upplevs ha skolsvårigheter och skolan genomför en analys av detta tas det ofta inte hänsyn till elevens behov av delaktighet, meningsfullhet och inkludering i klassrummet. Ofta görs det heller inte en analys av elevens relationella behov. Väldigt sällan görs det sedan analyser om en elevens skolsvårigheter beror på skolans organisation. När detta inte sker finns det en stor risk att skolan inte tar tillvara på den enorma kraft som finns i elevens egna klass – de andra eleverna!

Att ge särskilt stöd i en undervisningsgemenskap – Ett exempel

En elev i årskurs 2 upplevdes ha stora svårigheter med fonologisk medvetenhet, hen glömde bort ljud och kunde inte separera ord i fonem. Eleven mindes inte alla bokstäver och blandade bokstavsnamn och bokstavsljud. Eleven kunde därför inte läsa och hade stora avkodningssvårigheter. Eleven var heller inte motiverad att läsa texter eller träna läsning.

Vad eleven behöver…

• Träna på fonologisk medvetenhet
• Befästa bokstavsnamn och bokstavsbilder
• Träna ljudsyntes och ljudanalys
• Träna på att skriva sig till läsning

Plan A – Särskilt stöd

En av skolans vanligaste lösningar vore att ge särskilt stöd till eleven tillsammans med andra eller enskilt i en mindre grupp. Detta är ofta utmärkt och när resurser finns ger det ofta snabba resultat. Problemet var att eleven inte var motiverad att träna med en vuxen på något som var mycket svårt för eleven.

Att använda elevgruppen som en resurs – ett sätt att öka den tillgängliga lärmiljön

Plan B – Gemenskapsorienterad inkludering

• Eleven intervjuades och fick med egna ord sätta mål för sin läsnivå genom att bläddra bland olika böcker och bestämma på vilken nivå eleven ville kunna läsa innan jullovet.
• Läraren pratade sedan med hela klassen som eleven tillhör och visar var eleven är nu och de mål eleven själv har fått bestämma.
• Läraren frågade alla elever om de ville hjälpa eleven på sin kunskapsresa och stödja henom till att lyckas med sina mål. Svaret blev ett rungande Ja!
• Gruppen fick kort genomgång av Beta Pedagog-materialet Min sagoskatt där det finns en tydlig stegring av texters läsnivå med färdiga protokoll (vilket annat material som helst med stegring av fungerar, som Kiwi eller liknande).
• Läraren förklarade för klassen att för att eleven ska kunna nå sina mål måste hela klassen hjälpa till och att de varje fredag skulle gå igenom hur långt eleven nått på sin kunskapsresa. Stöd, uppmuntran och träning delas därmed av alla i klassen!
• Eleverna fick lära sig fyra olika sätt de i par skulle lästräna med eleven under skoldagen, de skulle sedan markera vilket sätt de arbetat på under sitt namn i protokollet. Dessa var att de skulle läsa…
  • första bokstaven i varje ord, sedan läser eleven hela ordet
  • körläsning där båda läser långsamt tillsammans
  • varannat ord i texten igenom hela boken
  • varannan mening i texten igenom hela texten
• Eleverna får sedan varje vecka se protokollet och applådera alla de elever som hjälpt eleven på sin kunskapsresa och tydligt se hur eleven förbättras för varje vecka som går. Allt tack vare klassens gemensamma ansträngningar där ansvaret och träningen delas i hela klassen.

Styrkan i en undervisningsgemenskap

Sammanfattningsvis behöver skolan vidga sitt perspektiv kring olika anledningar till elevers skolsvårigheter och de lösningar som ges eleverna för dessa och öka den tillgängliga lärmiljön. Skolan behöver ha flera verktyg att stödja elever att nå skolans mål och att använda elevgruppen som en resurs är en av dem. Om skolan endast har ett verktyg (särskilt stöd) för elever med skolsvårigheter påverkas inte bara eleven utan hela elevgruppen missar möjligheter att utvecklas. Både eleven med skolsvårigheter och gruppen missar chansen för olika unika möten och ett fördjupat lärande tillsammans. Tänk vad många förmågor som du som lärare tränar på genom detta exempel med dina elever! De får träna på att samtala, stödja, utveckla, ta ansvar och se sig själva som en resurs i klassrummet. Och vad händer med elevens motivation när hela klassen hjälper till? Helt plötsligt blir eleven motiverad och vill läsa då träningen blir ett socialt projekt. Läsning var heller inte längre något jobbigt och pinsamt. Eleven tog till och med egna initiativ till olika sätt hen kunde träna på med sina klasskamrater. Ta vara på styrkan i din elevgrupp och prova du med!

Källor och rekommenderade böcker!

• Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
• Frelin, A. (2012). Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber
• Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.
• Heimdahl Mattson, E. (2008). Mot en inkluderande skola – Elevers syn på specialpedagogiska insatser. Stockholm: SPSM.