Mina erfarenheter som utbildare för Kooperativt lärande

Härmed vill jag gärna inspirera er till att börja OCH fortsätta arbetet med Kooperativt Lärande. Detta gör jag med hjälp av egna erfarenheter, citat som jag har fått av deltagande lärare och en rapport av Bengt Selghed, Kristianstads Högskola, där han följde 2 skolor, där jag var utbildare/handledare, under deras 3-åriga implementering av KL. Sist hittar du lite mer om mig själv.

Under mina år när jag har hjälpt skolorna/lärarna att implementera Kooperativt Lärande har det kommit fram liknande problem för lärarna men också en stor entusiasm när de har kommit längre in i teorin och praktiken. Framför allt att få aktiva elever! Kan du tänka dig att elever på Byggprogrammet tycker det är roligt, intressant och givande att arbeta med en loop medan de visar att de har lärt sig sin engelskläxa. Nu är loop inte direkt en struktur men den faller under ”att aktivera elever”. Det var mycket givande att se dessa elever bli så aktiva, de fick röra på sig eftersom de skulle komma med sitt svar till katedern, svaret skulle dock godkännas av de andra i teamet först. Kommentaren av läraren efteråt var att hen aldrig hade sett eleverna så ”närvarande”. Naturligtvis spelar nyhetens behag också in och därför är det så givande att det finns många strategier och strukturer inom KL att ta till sig. ”Först nu när jag jobbar med strukturerna ser jag att alla elever är aktiva, tidigare satt alltid några av tiden, eller härmade någon annan utan eftertanke. Nu är aktiviteten och engagemanget på en mycket högra nivå!”

Jag vill inte beröva er modet att börja arbeta med KL men jag tycker att ni bör vara medvetna om och beredda att acceptera att det tar ca 1–2 år för att ställa om sig från sitt ”vanliga” arbetssätt tills man inte mer tänker på att man faktiskt håller på att arbeta Kooperativt.

”Svårigheten att implementera ett nytt arbetssätt som KL är att det tar ett tag innan vinsterna syns och ger utdelning. Det gäller att inte tröttna innan dess. De sociala strukturerna tar tid att både arbeta igenom men också för eleverna att utveckla, vilket gör att det kan upplevas rörigt initialt. Bara detta faktum tror jag skrämmer iväg många stressade och tidspressade lärare. Vinsterna kommer!”

Att träna samarbete kan vara svårt men genom KL gör man det på ett lustfyllt sätt. Dessutom blir eleverna duktiga på att förklara och berätta för varandra samt coacha sina kompisar. Man får ”lärare” till i klassen och under tiden hinner man själv se och uppmärksamma ev. svårigheter och framsteg.

”Jag ser att mina starka elever gör stora vinster med detta arbetssätt. De tvingas sätta ord på, välja sina ord mer, förklara mer, söka ytterligare kunskap för att vara delaktig i teamet. De kan inte längre köra sitt eget race och (inte) växa i sin egen bubbla. De svaga barnen är också stora vinnare då de i teamen får en mindre arena att prova sina tankar, lyssna in andra, få tips och idéer av sina teammedlemmar och de vågar också vara mer aktiva.”

Många lärare blir glada och överraskade att Kooperativt Lärande med hjälp av samarbetsfärdigheterna och strukturerna passar till all sorts undervisning, till alla ämnen och för alla elever. Om detta skrev Bengt Selghed, Kristianstads Högskola, i en rapport där han följde 2 skolor under deras 3-åriga implementering av KL:

”Det samlade intrycket från utsagorna i intervjustudierna är dock, att Cooperative learning inte strider mot pedagogernas uppfattningar. Istället besannas pedagogernas uppfattningar i många fall genom att flera pedagoger i olika delar fått stöd och bekräftelse för sin egen ”pedagogiska ledstjärna” genom införandet av Cooperative learning.

Jag tror jag är bra på att jobba med barns sociala och emotionella utveckling. Det ligger mig varmt om hjärtat. / … / Så jag kände igen jättemycket av dom här övningarna som dom har tagit fram, inte ordagrant, men att man jobbat på det här sättet.  

Mycket av arbetssättet känns bekant för mig, men man tänker på ett annorlunda vis, det här att man ska hjälpas åt och det behöver inte vara enskilt, som man har gjort förr. Där tror jag att jag ändrat mig. Det går ju väldigt mycket ut på samarbete.

Naturligtvis är det svårt, speciellt som erfaren pedagog, att med hull och hår anamma ett nytt arbetssätt, men det pedagogiska intresset är i många fall helt i linje med Cooperative learning, vilket också uttrycks tydligt:

Jag är väldigt pedagogiskt intresserad av CL. Det låg i linje med mitt sätt att se på det, så jag accepterade det här direkt. Tyckte det verkade jättebra! Det började ju med att vi fick göra strukturer och sånt själva och jag är mycket en ”göra” människa så jag tyckte det var ett bra sätt att lära.

Inom KL är positivt ömsesidigt beroende, framför allt eleverna emellan, den viktigaste delen. Där har du som lärare uppdraget att ta ett steg tillbaka men du får som lärare möjlighet att uppleva elevernas gemensamma utveckling.

”Tidigare var det en och annan som pratade, med mig eller med gruppen som helhet. Då förstod jag inte vilket slöseri med tid och lärande som det var för alla andra som bara satt och lyssnade (eller inte lyssnade), idag är mer än en fjärdedel av klassen aktiva samtidigt. Jag märker också att kunskapsutvecklingen går brantare uppför. Fler barn lär sig mer” 

Bengt Selgheds sammanställning av intervjuer: ”Som framgår av ovanstående utsagor framstår de citerade pedagogerna som både reflekterande, prövande och granskande, vilket är ett positivt tecken. Frågan om hur undervisningen ska bedrivas är alltid sekundär enligt min uppfattning (= Bengt Selghed). Innehållet, det vill säga vad eleven ska lära sig är alltid överordnat. Trots det finns det pedagoger som uppfattar Cooperative learning som ett sammanhängande system, en fullbordad helhet. För att lyckas införa arbetssättet krävs i så fall att man omfattar och tillämpar all delarna inte bara väljer det som kan tyckas passa.

När jag tänker tillbaka så har jag ju gjort som de flesta andra klasslärare gör att man fortbildar sig hela tiden, snappat upp och plockat ihop och gjort nån egen variant av det. Och det är väl egentligen den första metoden jag har stött på, där jag känner att det kan jag inte göra fullt ut, jobbar jag med detta så måste jag göra det i alla dess delar. Så det är en skillnad! Tidigare har man alltid hittat nån del som känts lämpad eller perfekt så. Så erfarenheten har gjort att man har haft en mängd referenspunkter som man jobbat med som bas. Men gör man det här, har man introducerat ett tysthetstecken så måste man ju använda sig av det på det sätt man själv har introducerat det osv. Så det är inte att plocka en liten del för då blir det inte CL. Man skulle kunna göra det, men då kan man inte säga att man jobbar med det.”

En fördel med handledning, som jag själv har haft förmånen att kunna ge flera lärare, har gett kommentarer som denna:

Tack för igår… det var som vanligt givande och utvecklande för mig. Jag har redan idag börjar mer med att låta allt gå igenom två huvuden… och lugna tempot lite 🙂

”Fortbildning, kompetensutveckling uppfattas som ett viktigt inslag för att utveckla både sin undervisning och sig själv.

Jag har aldrig fastnat för nån pedagogisk ledstjärna. Jag har mer inspirerats av olika. CL var något som inte kolliderade med min tidigare uppfattning, tvärtom stärkte mig, jag har alltid varit lite fyrkantig, det här passade bra för mig. Det tyckte jag ju inte från början.  

Lite grann ligger det i linje med vad jag tycker. Nej, det har inte stött på patrull. Min utbildning var ju mycket att man skulle handleda. Det är ju det att man inte känner sig fullt hemma hur man ska få ihop strukturerna kunskapsmässigt. Men det är nog min egen utbildning det handlar om.” (Bengt Selgheds rapport)

När ni gör klassrumsbesök hos varandra, så blir det kollegialt lärandet där ni tillsammans tillägnar er Kooperativt Lärande och samtidigt får igång pedagogiska diskussioner om utvecklingen av undervisningen.  KL underlättar mycket med att man som lärare har ett gemensamt språk på en skola. Att alla barn och lärare känner till röstlägen. Att vi alla använder ett gemensamt språk för olika strukturer. Inför ett arbete behöver man som lärare inte förklara hur eleverna ska arbeta utan man använder namnet på strukturen och de vet hur man gör. Effektiviteten ökar och man hinner med mer, dessutom är det lustfyllt.”

I sammanfattningen i rapporten: ”Avslutningsvis vill jag lyfta fram att mitt helhetsintryck av implementeringen är att den varit lyckosam. Personalen har, enligt min uppfattning, överlag varit engagerad och entusiastisk. Det är naturligtvis inte realistiskt att alla pedagoger helhjärtat engagerar sig i ett nytt arbetssätt. Dessutom bör framhållas att arbetet i förskola, fritidshem och grundskola idag är ett betungande arbete och kräver stort engagemang av pedagogerna om det ska bli framgångsrikt. Under sådana förhållanden kan införandet av ett nytt arbetssätt lätt uppfattas som att ytterligare en arbetsuppgift adderas till redan befintliga uppgifter. Projektledningen /…/ har, trots de problem och svårigheter som alltid uppstår vid införandet av något nytt, lyckats få med och entusiasmera en klar majoritet av pedagogerna på skolenheterna i projektet under hela ”resan”. Detta vittnar om ett berömvärt och engagerat arbete av majoriteten av alla som varit involverade i implementeringen av Cooperative learning.”

Hoppas att följande ur rapporten efter tre års trägen arbete av lärarna ger er mod att försöka och pröva ut KL i ditt klassrum: ”I slutet av implementeringstiden kan vi se vad som hänt. Det visar sig att oavsett vilken av ovan nämnda aspekter som studerats, finns det en tydlig uppfattning om att arbetssättet fortfarande upplevs som positivt vid projekttidens slut.”

Lycka till med arbete med KL. Anneke

Om mig själv: Under arbetet som specialpedagog med inriktning skolutveckling centralt i en kommun vidareutvecklade jag intresset och arbetet för att hjälpa enskilda barn i behov av särskilt stöd. Jag utbildar idag lärare i metoder som stöttar eleverna i klassrummet där inkludering är huvudfokus. Sedan 2004 har jag gått flera kurser i Kooperativt Lärande i Nederländerna. Jag utbildar och handleder sedan 2008 flera skolor och enskilda lärare i Södra Sverige i Kooperativ Lärande. Utöver detta har jag givit flera informationsworkshops för lärare på såväl grundskolor som lärarutbildning.

Anneke Moerkerken MA
www.kooperativtlarande.se
Pedagogisk rådgivning & handledning
Kooperativt Lärande
Marte Meo Colleague Trainer
mobil: 070 52 75 626
e-post: aboleren@telia.com

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s