I år är jag (Jennie) förstelärare i kooperativt lärande. Målet är att implementera kooperativt lärande på lågstadiet fullt ut för nya såväl som erfarna lärare. Jag tänker under året delge en del av de saker vi gör. Mycket kommer att passa bra att använda i arbetslag och utvecklingsgrupper på er skola om ni är intresserade. På vår skola har vi en utvecklingsgrupp (kallad KL-grupp) bestående av mig och minst en från varje årsarbetslag. Vi träffas en gång ca varannan vecka i 1.5h. Mellan de träffarna har arbetslagen diskussioner och möten för sig utan mig och testar strukturer och strategier i sina klasser. Vi har även gemensamma workshops och observationer i mitt klassrum där alla lärarna ställer sig längs väggarna för att se olika exempel tillsammans. Jag kommer även att gå runt och observera lektioner hos andra lärare.

Under den första delen av höstterminen kommer vi att fokusera på fråga/svar-situationen i klassrummet. Hur ser den ut? Vad har vi för alternativ till vanlig handuppräckning? Hur kan vi förändra för att skapa större elevaktivitet och delaktighet? Hur kan vi göra för att skapa ett demokratiskt klassrum där alla röster blir hörda?

I detta inlägg redogörs för delar av vår första träff för terminen i KL-gruppen på vår skola.

Vi började med att göra en EPA där vi diskuterade följande fråga:

Hur ser en typisk fråga/svar-situation ut i ditt klassrum?

Vi använde sedan strukturen Rösta för att synliggöra praktiken i våra klassrum med frågan:

Hur ofta (ungefär) använder du vanlig handuppräckning, EPA och Multisvar? Fundera på hur ofta du använder de tre sätten, det kan vara idag, under veckan, eller överlag.

Alla fick tio markörer att placera ut på miniwhiteboards för att symbolisera fördelningen i klassrummet:

Vi pratade om denna fördelning, vad den berodde på och hur vi önskade att den såg ut. Det finns inget som är bättre än något annat, utan målet är att du ska veta vad du väljer och välja utifrån syfte och mål. I vissa fall är vanlig handuppräckning bäst (korta frågor där svar snabbt ska fram men samtal inte är i fokus), i vissa fall är EPA och andra korta parstrukturer bäst (frågor där förståelse, samtal, sammanfattning och delande av tankar är i fokus), i vissa fall passar Multisvar bäst (frågor där alla ska få svara samtidigt). Målet är att vi ska ha VARIATION i våra klassrum för att skapa elevaktivitet och delaktighet, och ge eleverna rika möjligheter att använda språk.

Jag visade sedan en utvärderingsmall som jag använt under veckan för att synliggöra min egen praktik.

Efter lektionen/dagen drog jag streck för de sätt jag använt, detta för att reflektera över hur jag gör, varför jag gör så och om ett annat sätt egentligen skulle passat bättre. Det ligger ingen bedömning i detta, utan är enbart för min egen reflektion. Vissa dagar är planeringen sådan att EPA och multisvar passar, vissa inte. Målet är att reflektera kring vad jag använder och varför jag använder det. Det var lärorikt och gav mig nya insikter i hur jag behandlar fråga/svar-situationen i klassrummet. Vissa gånger såg jag efteråt ställen där jag hade kunnat använda EPA och fått en djupare förståelse hos eleverna, vissa gånger kände jag att jag använde det som passade bäst. Denna mall kan användas för att skapa reflektion och diskussion kring praktiken när vi delar ut frågor i klassen.

För att lyfta goda exempel och ge tips kring svårigheter använde vi strukturen Rondellen med roller.

Vad har fungerat bra när ni har använt EPA och Multisvar? Vad har du sett för positiva effekter bland barnen och vad har du upptäckt för svårigheter?

Först funderade vi tyst för oss själva och skrev ner stödord i en plus-kolumn och en minus-kolumn. Sedan diskuterade vi vad vi skrivit. En person var ordfördelare och gav var och en ordet. En person var sekreterare och skrev ner vad vi pratade om. Vi andra var uppmuntrare och sa positiva saker till alla. Det var spännande att höra allas erfarenheter. Det mesta var positivt. Det vi märkte var att tid måste ges till att träna på samarbetet, t.ex. hur man pratar med varandra på ett bra sätt, hur man håller en bra ljudnivå och hur man lyssnar. Detta kan ofta inte eleverna av sig själva utan det behöver tränas. Ge därför inte upp om det är svårt de första gångerna, det krävs tid och träning för att få samarbetet att fungera effektivt.

Vi avslutade med strukturen Brainstorm med post-its.

Vid vilka slags frågor passar det att använda EPA?

Vid vilka slags frågor passar det att använda Multisvar?

Tips kring EPA: Använd öppna frågor för att locka till djupare diskussioner. Frågor kring böcker (t.ex. vad har hänt hittills, vad tror du kommer hända nu, berätta om huvudpersonen) är bättre lämpade för EPA då eleverna ofta vill berätta och på detta sätt får alla prata och fördjupa sin förståelse för berättelsen. Vilken ska bort? (Brasses lattjolajban-lådan från Fem myror är fler än fyra elefanter) med fyra bilder där en ska bort är väldigt bra för att introducera och vänja elever vid att prata i EPA, då det är kort och roligt.

Tips kring Multisvar: Det går att använda på flera olika sätt. Använd miniwhiteboards där eleverna i par eller enskilt skriver svar och håller upp (t.ex. måla en kvadrat, vad blir 100+23, skriv ett udda tal), använd tummen upp för utvärdering och snabba svar (hade du roligt på rasten, vet du vad en kvadrat är, känner du dig redo för provet) eller t.ex. klockor eller praktiskt material (ställ klockan på halv 4, visa 3+3 med klossar). Även när du använder Multisvar är det bra att alltid be några elever förklara sitt svar så att de tänker efter och för att kontrollera att de verkligen förstår, samt för att sprida kunskaper i klassen.

I dessa två inlägg finns fler tankar kring hur man konstruerar frågor som leder till diskussioner och aktivitet: Konsten att konstruera frågor 1, Konsten att konstruera frågor 2.