Jag och mina elever i årskurs 8 har under en period arbetat intensivt med kristendomen. Vi startade upp arbetsområdet med att kolla av vilka kunskaper som fanns kvar i minnet från mellanstadiet för att jag skulle kunna utgå från det i min planering.

Karusellen – ett sätt att få överblick

Ett perfekt sätt att få en snabb överblick av klassens gemensamma kunskaper är att genomföra Karusellen utifrån några väl valda frågor. Med fyra elever i varje grupp gav sig klassen på mina sex frågor med stort engagemang. Varje grupp hade en egen färg på pennan för att jag skulle kunna se vad respektive grupp hade bidragit med när helheten var klar. Frågorna eleverna hade att utgå ifrån skrev jag på papper i A3-format för att grupperna säkert skulle få plats med sina tankar och kunskaper.

Mina frågor till eleverna var:

• Jesus – Vem var det? Vad gjorde han? Varför är han viktig?
• Gud – Hur tänker man sig Gud i kristendomen? Vem är det? Egenskaper?
• Vad gör man som troende? Riter/heliga handlingar? Vad firar man/högtider? Vad läser man/heliga texter? Heliga platser?
• Inriktningar – Vilka? Likheter? Skillnader?
• Viktiga begrepp – Vilka ord är viktiga för att kunna prata och läsa om kristendomen?
• Kristendomens historia – Hur gammal? Hur har den vuxit och spridits? Var i världen finns den idag? Hur många troende?

Klassen  inledde lektionen med uppfattningen ”Vi kommer ju inte ihåg något” och gick därifrån med känslan av att gemensamt fått gräva i minnet och upptäcka att det fanns mer där än de först trodde.

Mötas på mitten – att visa och lära på samma gång

Arbetsområdet fortsatte med föreläsningar, texter och övningar. Idag var det dags att se efter hur mycket som hade fastnat under de senaste veckorna. I mina elevers ögon är allt som kan liknas vid prov på blodigt allvar. Det var en nervös klass som mötte mig när lektionen började.

Vi inledde med några rena faktafrågor i kryssfrågevariant via ett Google formulär. Perfekt för mig som lärare då det går att göra självrättande. Nästa del i ”provet” genomfördes med en kooperativ struktur, nämligen Mötas på mitten. Frågan var den här gången av resonerande karaktär: Vem är Jesus enligt kristendomen? Eleverna fick ett A5 var att skriva på under ca 5 minuter. I grupper om fyra fick de sedan ett A4 för att komma fram till sitt gemensamma svar på. Allt lämnades sedan in till mig. För de flesta eleverna gick redan delen med det egna svaret bra men självklart fanns det också elever i klassen som inte fick ner så mycket egna tankar på pappret. Eftersom eleverna fick diskutera sina svar och komma fram till ett gemensamt svar lärde sig också de elever som inte på egen hand kunde besvara frågan något under lektionen. Plötsligt gick alltså ”provet” från att vara enbart en kontroll av kunskap till att bli ett lärtillfälle.  Kooperativt lärande bidrog alltså till ett mervärde för varje elev vid bedömningstillfället.

Den tredje och sista delen var en jämförande uppgift där eleverna enskilt jämförde katolsk kristendom med protestantisk kristendom i ett VENN-diagram.

De stressade eleverna som kom in i salen när bedömningstillfället skulle börja var som bortblåsta när lektionen 50 minuter senare var över och de hade fått visa sina kunskaper på många olika sätt. Att skapa situationer där alla elever kan utveckla sina kunskaper där de befinner sig är viktigt och genom de här strukturerna fick de som redan kunde mycket en chans att befästa sina kunskaper och ta ytterligare kliv i sin utveckling samtidigt som andra fick möjlighet att utveckla nya kunskaper på sin nivå. Det skapar mervärde för alla.