Vi har tidigare skrivit om att det främst finns två sätt att arbeta med kooperativt lärande: genom att använda grundprinciperna för att strukturera arbetet i grupper samt genom att använda strukturer. Vi har på flera sätt beskrivit hur man arbetar med strukturer i klassrummet för att använda samarbete som en kraft för lärandet. Här följer ett lektionsexempel där läraren endast använder sig av grundprinciperna. Detta sätt blir till viss del mer kreativt och utvecklande då du direkt jobbar med gemensamma sociala och kunskapsmässiga mål i grupperna. Målen blir en naturlig del av lektionen där istället strukturerna skulle kunna störa. Risken med strukturer är att det bara blir ett ”görande” av samarbete och inte ett förstärkt lärande. Med grundprinciperna tränar du eleverna att veta när de gör rätt och varför de gör som de gör och hur deras samarbete stöttar lärandet.

Lektionsexempel i matematik – “Klass 5a, Måndag, 10:40”

I klass 5a arbetar eleverna i fasta grupper om fyra elever. De har använt kooperativt lärande ett helt år och börjar vänja sig vid att arbeta utifrån gemensamma mål. Vi följer en lektion i matematik där klassen har fokus på strategier för problemlösning och hur man kan använda olika material för att visa sina kunskaper. Klassrummet är möblerat med gruppbord. Runt varje bord finns fyra numrerade stolar. Vid varje gruppbord finns det en flagga med gruppens namn samt ett laminerat gruppkontrakt med gruppens gemensamma regler som de skapade tillsammans i början av terminen.

Eleverna kommer in från rasten och sätter sig på sina platser. Efter en stund av rörelse i klassrummet inleder läraren lektionen. Läraren: “Kan varje kontaktansvarig se till att alla är här i sin grupp och att alla kom in från rasten? Kontaktansvarig gör tumme upp när ni är klara eller räck upp handen om gruppen har en fråga”. I klassens sex grupper visar fem kontaktansvariga tumme upp och i den sista gruppen räcker en elev upp handen. Läraren: “Ja, vad har er grupp för fråga?” Elev: “Jag behöver en penna!”. Läraren: “Vänd dig till din grupp, jag tror Isabell är materialansvarig denna vecka?”. Gruppen börjar diskutera och eleven drar ner sin hand. Elev: “Nej, vi har allt”.

Läraren: “Under den här lektionen ska vi arbeta med gemensam problemlösning. Varje grupp kommer att få olika material och ni kommer att diskutera lösningar med varandra. Målet är att alla i er grupp ska kunna förklara er gemensamma lösning för andra.” Läraren: “Kan alla som är materialansvariga komma fram och hämta er grupps material?”. Sex elever kommer fram och hämtar klossar, pengar, miniräknare, tallinjer och centikuber samt små whiteboards. Läraren: “Varje grupp har nu fått olika material som ni ska använda när ni löser problemet tillsammans. Medan jag skriver upp problemet vi ska arbeta med på tavlan vill jag att ni i två minuter diskuterar era gruppregler och hur ni ska använda dessa under lektionen i er grupp. Kontaktansvarig är ordfördelare och ser till att alla får ordet, varsågoda!” I grupperna börjar de diskutera sina regler som “Vi hjälper varandra” “Vi ser till att alla får vara med”. Efter två minuter avbryter läraren. Det första problemet står då på tavlan.

Läraren presenterar en problemlösningsuppgift för klassen: “Stina berättade för mig att hon fick 2000 kr på sin födelsedag. Hon skulle med dessa pengar köpa olika saker till sin utflykt med scouterna. Här är materiallistan och här är priser. Men vad ska Stina köpa och hur ska hon prioritera?” Läraren fortsätter: “Ni får 10 minuter att diskutera, använda ert material och lösa uppgiften tillsammans. Ert mål är att alla i er grupp kan förklara hur ni tänkt. Det egna ansvaret är denna gång att två av er kommer att få stanna kvar och förklara er grupps lösning för andra men ni vet inte vilka två. Ni kommer att få en stund på slutet att kontrollera att alla uppnådde målet.”

Eleverna börjar arbeta med problemuppgiften och diskuterar med varandra. Läraren rör sig mellan grupperna och lyssnar samt skriver ner några anteckningar för den gemensamma avslutande diskussionen. En grupp verkar ha samarbetssvårigheter och läraren lyssnar på om de kan lösa denna självmant. Efter några minuter går läraren dit och lägger en “Stoppskylt” i mitten av bordet. Läraren: “Diskutera i 1 minut hur ni ska samarbeta med varandra. Hur ska ni arbeta tillsammans?” Gruppen diskuterar och kommer fram till att en i gruppen skriver på whiteboard och två använder materialet och den sista kontrollerar uträkningen med miniräknare. Gruppen fortsätter efter minuten gått ut att arbeta tillsammans. Läraren: “Det har nu gått 10 minuter och nu får kontaktansvarig gå ett varv runt och kontrollera om alla i gruppen kan förklara hur ni tänkt och gjort. Se till att alla förstår hur ni löst uppgiften.” Grupperna kontrollerar nu att alla förstår. I en grupp är det en elev som skakar på huvudet och gruppen börjar nu förklara för denne vad de gjort en gång till. Kontaktansvariga ger tumme upp till läraren. Läraren: “Två slumpmässiga i varje grupp kommer att stanna kvar och förklara hur de löste problemet för andra som kommer till deras bord. Dessa är nr 1 och nr 3. Ni får nu en minut extra i gruppen att se till att ni vet hur ni ska förklara för andra.”

Efter en minut säger läraren: “Nr 2 och nr 4 i varje grupp roterar till nästa bord. Där lyssnar ni på den andra gruppens lösning, ställer frågor och jämför med er egen lösning. Efter tre minuter roterar ni till nästa grupp så att ni till slut fått höra alla gruppers förklaringar.” Nu bildas nya grupper och två i varje grupp förklarar sin grupps lösning, de som besöker ställer frågor och jämför med hur de själva löste problemet. Efter tre minuter roterar paret som besöker varje grupp tills de kommer tillbaka till sin egen grupp.

Läraren: “Jag vill nu att nr 3 i varje grupp läser erat gruppkontrakt. Diskutera sedan vilken färdighet ni var bäst på idag. När varje grupp har bestämt en så visar kontaktansvarig tumme upp.” Eleverna lyssnar nu när gruppkontraktet läses upp. Grupperna bestämmer sig för en färdighet de var extra bra på idag i sin grupp. Läraren: “Kan nr 2 i gruppen Vargens stjärnor ställa sig upp och berätta vad ni var extra bra på under lektionen?”. Läraren ber två andra grupper beskriva vad de var bra på. Som avslutning beskriver läraren det hen sett under lektionen. Vad grupperna gjort bra och om de uppnådde det gemensamma målet. Läraren avslutar: “Gör en ‘high five’ och tacka varandra för ett bra samarbete. Nu är lektionen slut. Kontaktansvarig i gruppen Stjärnfallet tar med sig sin grupp ut och tar på sig kläderna och går till matsalen. Sedan är det gruppen Superhjältarnas tur…”

Hur syns grundprinciperna under lektionen?

Positivt ömsesidigt beroende:

• Gemensamt mål: Alla i gruppen ska veta hur de löste uppgiften.
• Gemensam gruppidentitet: Alla grupper har ett namn samt en flagga vid sitt bord. Vid varje bord finns ett gruppkontrakt.
• Roller: Varje grupp har en kontaktansvarig och materialansvarig. Nya roller bestäms om det behövs.

Samarbetsfärdigheter:

• Grupperna hade tidigare skrivit ner olika färdigheter de använder sig av i sin grupp. Inför arbetet läste de igenom gruppens lista av färdigheter. Dessa har tidigare modellerats och tränats på och börjar nu sätta sig i grupperna.

Eget ansvar:

• Två slumpmässiga elever fick “stanna kvar” och beskriva hur deras grupp löst problemet.
• En slumpmässig representant fick beskriva vilken färdighet som gruppen var extra bra på inför klassen.

Lika delaktighet och samtidig stödjande interaktion:

• Grupperna satt nära varandra. Läraren uppmuntrade till samarbete. Grupperna använde rollen ordfördelare och kontrollerade efter utfört arbete att all förstått hur de löst uppgiften.
• De firade framgången inom gruppen vid avslutningen.

3F:

• Grupperna fick diskutera med varandra om de uppnått det gemensamma målet. De fick diskutera vilka regler i gruppkontraktet de utförde väl.
• Läraren gav feedback på vad denne sett och hur väl grupperna uppnått kunskapsmålet och hur samarbetet gick för grupperna och klassen.