Inkludering och kooperativt lärande

På denna blogg har vi skrivit om kopplingen mellan inkludering och kooperativt lärande. Vi har skrivit hur man genom att använda samarbete mellan elever skapar inkluderande lärmiljöer och hur man kan använda gemenskapsorienterad inkludering. Men vad menas egentligen med inkludering… i praktiken? Här är en sammanfattning över mina tankar!

Definition av inkludering

En av Sveriges ledande experter på inkludering, Claes Nilholm, brukar skriva om gemenskapen som drivkraft för inkludering. Han som flera andra beskriver begreppet som brett och diffust. Olika författare har olika definitioner. För att förenkla vill jag använda Peder Haugs (2003) definition:

Inkludering ska bidra till att…

  • öka gemenskapen. Alla barn bör vara medlemmar av en skolklass och vara del i det sociala livet i skolan.
  • öka delaktigheten. Sann delaktighet, till skillnad mot att bara titta på, handlar om två processer: aktiviteter som ger möjligheter för alla att bli socialt delaktiga samt uppmuntran från omgivningen att aktivt bidra.
  • öka demokratiska processer. Allas röster ska höras. Alla elever ska ha möjligheten att kommentera och kunna påverka sin egen undervisning med sitt deltagande.
  • öka lärandet. Alla elever bör ha en undervisning som gör det möjligt att bidra och lära av och med varandra.

För att en undervisning ska ses som inkluderande ska den därmed öka gemenskapen, bidra till större delaktighet, ha demokratiska processer och stimulera lärandet för alla elever. Det är alltså inte ett absolut tillstånd utan ett förhållningssätt som kräver medvetna strategier och arbetsmetoder för att lyckas. Men för mig har begreppet en vidare tolkning än så och få begrepp är så missuppfattade i skolan som inkludering. Därav vill jag ta upp begreppen; assimilering, integrering och inkludering och jämföra dem.

Inkludering

Assimilation är när en elev som upplevs avvikande från en grupp ska stöpas om och bli en del av gruppen. Denne assimileras, och inom gruppen sker få förändringar av undervisningen i stort. Att eleven blir en del av gruppen påverkar inte lärandet för någon individ. Exempel: En elev med skolproblematik och beteendesvårigheter får ett belöningssystem med glada gubbar för varje lektion denne inte avviker från gruppnormen. Eleven assimileras in i gruppnormen över tid.

Relaterad bild

Bild på assimilering

Integration är när en elev som upplevs avvikande får plats inom gruppen, behåller sin unika egenskaper men där gruppens dynamik och lärande fortfarande är kvar från innan eleven integrerades. Att eleven är med i gruppen påverkar varken lärandet eller gruppdynamiken (mer än negativt?). Eleven upplevs fortfarande vara avvikande från gruppnormen och kan bli isolerad inom gruppen. Exempel: En elev med synnedsättning får elevassistent och tekniska hjälpmedel och arbetar för sig själv i gruppen med stöd av läraren och elevassistenten.

Relaterad bild

Bild på integrering

Inkludering är där både gruppen och den nya eleven möts och att mötet i sig gör att gruppen förändrar sin dynamik. Det evetuellt avvikande hos eleven bidrar till att hela gruppens lärande ökar och förändrar gruppen för alltid. Gruppen har blivit starkare av att bli mer unik och det som tidigare var avvikande blir en del av gruppens norm. Exempel: En elev med grav språkstörning möter gruppen och läraren bestämmer sig för att hela gruppen ska fokusera på icke-språklig kommunikation och träna samtalets regler. Alla i gruppen stärks av den nya undervisningen och lär sig att kommunicera bättre med människor med funktionsvariationer. Nya kommunikationsmöjligheter upptäcks och lärandet stärks för alla.

TEAM UNITY AND COOPERATION

Bild på inkludering

Jag tror, via erfarenheter av att samtala med flera lärare, att begreppen assimilation och integration har missuppfattats för att betyda inkludering. Ofta hör jag lärare säga ”Hur ska jag inkludera alla elever i undervisningen?”. Det är en fråga som snarare pekar mot att läraren tänker på begreppet integrering. Frågan borde istället vara: ”Hur ökar jag graden av inkludering med min undervisning?”

Jag upplever att lärare visar en frustration att de arbetssätt de använder inte fungerar, eller fungerar för alla förutom en eller några få elever. Jag upplever också att strategier för assimilering och integrering är de som använts mest i skolan, och, att lärare också upplever att de misslyckas med dessa strategier. Inkludering är något helt annat och större. Inkludering ska förändra gruppens undervisning, skolans arbetsmetoder och elevernas förhållningssätt till varandra. Inkludering behöver så mycket mer än vad assimilation och integration behöver för att lyckas. I våra styrdokument beskriver vi stolt hur vi alla arbetar med inkludering, men hur många gör det verkligen i sina klassrum och skolor? När ska svenska skolan, på riktigt, arbeta med inkludering i praktiken?

Men påverkar dessa synsätt något egentligen i praktiken? Jag tror det! Alla skolor vill säga att de arbetar med inkludering. Det är ett axiom att detta ska vara bra. Men utan kunskap om begreppet leder det till en tro att så fort alla elever med svårigheter integreras i en klass så är skolan inkluderande, man bockar av ”nu är vi en inkluderande verksamhet!”. Detta kan skapa en enorm stress för både elever och lärare som inte får de verktyg de behöver. Mer kunskap gör att skolan förstår att inkludering snarare är ett utvecklingsprojekt som aldrig tar slut, verksamheten tänker hela tiden ”Hur ska vi öka graden av inkludering i vår verksamhet? Vilka strategier behöver vi?”. Detta synsätt ger skolan ett uppdrag att utveckla arbetsmetoder för att lyckas med inkludering. Det är inte alls klart när eleven med skolproblematik sitter i en vanlig skolklass utan det är då det riktiga arbetet börjar. Fundera på bilden under!

Två synsätt

För att skolan och undervisningen ska vara inkluderande ska den alltså ge något till lärandet vid varje möte mellan eleverna. Elevgruppen ska nya kunskaper och färdigheter de inte skulle fått innan möjligheten att arbeta tillsammans. En lärare som arbetar utifrån ett inkluderande arbetssätt ska kunna ge hela gruppen ett förstärkt lärande samtidigt som läraren inser att undervisningen för alltid är förändrad i och med det nya. I sig kräver ett inkluderande arbetssätt en flexibel lärare som kan se unika fördelar av att arbeta med elever som utmanar och samtidigt acceptera att undervisningen i sig aldrig kommer vara sig lik med detta bidrag. Det kräver ett lösningsfokuserat arbetssätt där man ser möjligheter att utveckla sig själv och gruppen. När läraren får en elev som utmanar ska denne alltså kunna förstå hur eleven och elevgruppen ska kunna mötas och att det i det mötet ska ske ett förstärkt lärande för alla. Lättare sagt än gjort!

Inkludering och kooperativt lärande

När man arbetar utifrån samarbete mellan elever skapar man unika möjligheter att utveckla alla dessa viktiga punkter som definierar ett inkluderande arbetssätt. Du skapar kommunikationsvägar mellan elever där deras olikheter och unika egenart stärker lärandet för hela gruppen. Genom att träna eleverna att utveckla ett ansvar för varandra och aktivt uppmuntra varandras delaktighet uppfyller du alla punkterna; gemenskap, delaktighet, demokrati och ett ökat lärande för hela gruppen.

4982161

Arbetsmetoderna i skolan skapar inkluderande processer

Har du en elev med nedsatt kognitiva förmågor? Grattis! Det blir oändligt många möjligheter för andra elever att utveckla sin förmåga att förstå och lära ut abstrakta begrepp. Genom att arbeta med lär-par och lär-grupper kommer eleven och alla andra i gruppen lära sig mer i varje möte med det som är svårt. Har du en elev med autism? Grattis! Du ger dina elever mängder med möjligheter att förstå samtalets regler och struktur. De får möjlighet att arbeta med en elev som kräver tydlighet och rak kommunikation som utvecklar hela gruppens förståelse för det svåra i att samarbeta med andra. Har du en elev med grav hörselnedsättning? Grattis! Du ger dina elever möjligheter att utveckla deras sätt att förklara via icke-språklig kommunikation och visuella hjälpmedel och med stöd av det skrivna ordet förstå vikten av alternativa kommunikationsvägar.

Genom att belysa hur det unika i oss alla stärker lärandet och ger gruppen unika tillfällen att utvecklas tillsammans bidrar du till demokratiseringsprocessen och förståelsen för att vi alla behövs i ett samhälle där avvikande snarare är normen. Är vi inte alla unika i både våra svårigheter och styrkor?

Avslutande fråga: Hur ser ni på dessa begrepp i er skola? Vad är inkludering för dig? Hur arbetar ni med inkludering på din arbetsplats?

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s