Konkreta exempel på användbara karuseller för äldre elever

En av mina absoluta favoriter bland de kooperativa strukturerna är Karusellen. Den funkar i så många olika sammanhang och till olika målgrupper. Jag har använt den på både mellanstadiet, högstadiet och med föräldrar på föräldramöte.

Hur gör jag och vad ger det?

När jag använder karusellen skriver respektive grupp alltid med en egen färg för att jag ska kunna följa deras tankegångar genom hela rundan. Jag skriver mina frågor på A3-papper som sprids ut på borden i salen. Oftast använder jag mig av sex frågor per karusell men ibland blir det bara fyra. (Jag har 24 elever i varje klass.) För att varje grupp ska lägga lika mycket tid på varje papper använder jag mig av classroomscreen för tidtagning. Eleverna kan då enkelt se hur lång tid de har kvar vid varje papper och det kommer ett tydligt pling när det är dags att byta ”station”.

När vi är klara tar jag bilder på deras papper och visar på storbild så att vi kan gå igenom och diskutera hur de har tänkt. Då är det också en fördel om jag vet vilken grupp som har skrivit med vilken färg. Att visa upp resultatet på storbild gör att hela klassen får ta del av allas tankar och varje grupp får dessutom möjlighet att förklara hur de har tänkt. Det bidrar också till känslan av att alla elever har tillfört något till lektionen.

Några konkreta exempel på användningsområden

Karusellen är användbar i många olika ämnen och sammanhang. Jag undervisar i svenska och SO vilket gör att mina exempel utgår ifrån mina ämnen. Just nu undervisar jag främst i årskurs 7 och 8 men några av mina exempel är hämtade från när jag har undervisat på mellanstadiet.

Dela med sig av sina kunskaper

IMG_6852Idag använde jag strukturen i årskurs 7 när vi arbetade med studieteknik. Eleverna sitter själva inne på många bra knep på vad som funkar för dem. Jag ville få dem att få upp ögonen för nya tips med hjälp av sina klasskompisar och samtidigt prata om att det som funkar för en elev kanske inte alls funkar för någon annan. Det skapade bra diskussioner i klassen och bidrog till att några av dem fick idéer kring hur de kan bygga upp en bättre studieteknik. Eleverna ställer sig fortfarande lite frågande till varför de ska upp och röra sig från bord till bord istället för att själva sitta kvar och låta mina A3-papper med frågor på skickas vidare istället men jag är övertygad om att deras lilla förflyttning ger ny energi och skapar större förutsättningar för att tänka när de kommer till nästa ”station” i klassrummet. Nästa steg för mig blir nu att skapa uppgifter där de får prova klasskompisarnas olika tips för att hitta de sätt som funkar bäst för dem.

 

 

Kolla av förkunskaper

fullsizeoutput_14d0Jag har använt samma struktur inför arbetsområden för att kolla av elevernas förkunskaper så att jag kan lägga min undervisning på rätt nivå. Senast gjorde jag det när mina 8:or skulle påbörja arbetet om kristendomen. Det kan du läsa mer om här. Eleverna började med känslan av att de inte kunde något och gick därifrån med känslan av att de hade bidragit till att ge en bild av vad klassen kunde och alla var förvånade över hur mycket de faktiskt kom ihåg från mellanstadiet.

Förbereda för analyserande uppgifter

IMG_2495I geografi för årskurs 7 har jag använt samma struktur när jag ville förbereda eleverna på analyserande frågor till en bedömningsuppgift de skulle genomföra vid ett senare tillfälle. Genom att få stöd av varandra först i en grupp och sedan genom att andra grupper kan bygga på och utveckla eller ge nya perspektiv vidgas även den enskilda elevens analysförmåga.

Kolla av vad som har fastnat

fullsizeoutput_e2dEn av mina kollegor har använt strukturen för att kolla av vad som hade fastnat hos eleverna när de jobbade med språkhistoria i årskurs 7. Eleverna hade haft vikarie under en del av arbetsområdet och karusellen kunde enkelt ge henne en uppfattning om vad hon behövde förklara mer ingående och vad eleverna redan hade förstått. På bilden har grupperna strukit det som sedan har tagits upp i helgrupp.

När man ska ta ställning

IMG_4426I årskurs 6 har jag använt strukturen till etiska dilemman. Då kopierade jag upp bilder på olika dilemman och spred ut dem i klassrummet. Den här gången lät jag eleverna gå runt en och en eller två och två istället för i grupp. Jag hade många dilemman att ta ställning till men det var inte meningen att alla elever skulle fundera utifrån alla bilder. Diskussionerna som uppstod efteråt när de fick höra andras åsikter kring samma dilemma var oslagbara!

Förstå medias påverkan på våra uppfattningar

I årskurs 7 arbetade vi med media och källkritik i ett ämnesövergripande arbetsområde (svenska och samhällskunskap). En av lektionerna använde vi Karusellen för att fundera över hur olika ordval kan påverka vår uppfattning om något. Eleverna fick bilder på företagsloggor och kända personer att utgå ifrån. På ena sidan av pappret hade jag gjort ett minustecken och på andra sidan ett plustecken för att de skulle kunna skriva positiva och negativa ord och uttryck kring det de såg på bilderna. När lektionen inleddes fick de inte veta varför de skulle göra detta utan det kom först när de hade skrivit på alla papper och vi tog upp deras tankar på storbild. Då landade diskussionen i hur media med hjälp av olika ordval kan få oss att bilda en positiv eller negativ uppfattning och hur stor skillnad det är om en hamburgare beskrivs som saftig eller fettdrypande beroende på vem som ligger bakom texten där ordvalet finns med.

Att samla information från historiskt källmaterial

fullsizeoutput_c14Vilken information kan man få från ett historisk källa? Vad kan man se i en kyrkbok? Vad kan ett gammalt mynt berätta? Vad kan jag få veta av en gammal Europakarta från 1942? Det är inte helt enkelt att fundera ut själv men med hjälp av andra kan varje elev komma lite längre och därmed lyckas lite bättre när de ska samla information från historiskt källmaterial på egen hand. Uppgiften på bilden har jag genomfört i årskurs 6 men den skulle fungera lika bra på högstadiet.

Beskriva olika texttyper t ex som repetition inför nationella prov

fullsizeoutput_bd9

I svenska jobbar vi med texttyp efter texttyp och målet är att eleven ska kunna välja texttyp efter ändamål och kunna använda respektive texttyps särdrag som hjälp i att föra fram det man vill förmedla med texten. När jag skulle repetera texttyperna med mina 6:or fick eleverna jobba med karusellen för att gräva i minnet. Eftersom vi till sist gick igenom deras anteckningar gemensamt kunde jag fylla på med det som de eventuellt hade missat att ta med. Upplägget hade lika gärna kunnat vara en repetition inför de nationella proven i svenska för årskurs 9.

Karusellen är en struktur som fungerar utmärkt med äldre elever precis som med yngre. I vilka sammanhang och med vilka frågor kan den vara ett stöd i din undervisning?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s