Möjligheterna med EPA

EPA är nog den kooperativa struktur som spridit sig längst och som väldigt många lärare nu testat i sina klassrum. Ibland kan det fungera bra, ibland är det svårt att få eleverna att prata, ibland blir det rörigt. I detta inlägg finns dels tips på hur du kan få EPA att fungera, dels en hel massa olika varianter av EPA. Möjligheterna med EPA är nämligen större än bara tänk själv, prata med en kompis och dela med alla.
Grunden i EPA är att eleverna tänker kort enskilt, sedan viskar med en kompis och sist delar tankarna antingen i en grupp eller i helklass. För att detta ska fungera och bli ett tillfälle för fördjupat lärande och inte bara en grej man gör för att det är kul är det några saker man behöver tänka på.
- För det första behöver du fundera på när du ska använda EPA och varför. Vad är det du vill uppnå? Vad vill du skapa? Vad har du för syfte och mål? Vilket innehåll ska behandlas och varför görs det bäst i en EPA?
- Eleverna behöver få träna formen. Det är inte säkert att de kommer att samtala på det sätt som du vill första gången du använder EPA. De behöver få träna på att vända sig mot varandra, ha rätt ljudnivå och lyssna på varandra.
- De samarbetsfärdigheter som behövs för EPA måste synliggöras och tränas på.
- Börja använda strukturen med socialt innehåll, där eleverna får prata om ett ämne som ligger dem nära och där alla har något att säga.
- Börja också med korta frågor för att träna in formen och få alla att prata. (t.ex. Vad är din favoritmat? Vad gillar du att göra på rasten/fritiden?)
- Ha tydliga ramar och signaler till eleverna när vad ska göras. Låt dem inte själva bestämma när de ska börja viska med kompisen utan ge tydliga instruktioner och se till att alla följer det. Säg till när det är dags att börja tänka själva. Säg till när det är dags att börja viska med kompisen. Säg till när det är dags att börja skriva ner om det ska göras. Räkna till 3 om Multisvar ska användas. Ge en tydlig signal vid varje steg så att eleverna vet vad de ska göra och så att alla gör det samtidigt. Ta ett steg i taget.
- Det är läraren som initierar nästa steg. Släpp inte över till eleverna när de ska börja prata med varandra. Du leder strukturen framåt.
- Det är bra att variera sätten du använder EPA. Om du alltid gör på samma sätt kan det bli tråkigt och för förutsägbart för eleverna och det kan bli svårt för dem att se vad syftet är och vad det ger.
- Att variera EPA gör att du även funderar mer på syftet då du måste fundera på vilken typ av EPA som passar bäst för just den här uppgiften och det du vill uppnå. Fundera också kring vart det ska leda och hur du använder det som diskuterats efteråt. Se till att det blir meningsfullt och i ett sammanhang. Synliggör för eleverna det lärande som sker i samtalen och använd kunskapen efteråt.
Varianter:
Tanketid:
Hur lång tanketid du ger kan varieras. För vissa frågor räcker det med en kort stund medan vissa frågor kan kräva en minut eller mer.
Skriv själv:
Ibland är det bra att låta eleverna skriva ner sina tankar och idéer under den enskilda tanketiden, speciellt om det är en stor frågor med längre tanketid. De får då stöd i att komma ihåg sina tankar när de ska samtala i paret. EXEMPEL
Skriv själv och sen gemensamt:
När eleverna har skrivit själva kan de efter att de har pratat med kompisen få som uppgift att skriva ner en gemensam tanke. Det kan vara en bättre tanke/lösning de kommit på när de kombinerat sina idéer eller en mening/förklaring som innehåller delar från bådas tankar. Med detta steg måste eleverna inte bara prata och lyssna på varandra utan även utveckla sina tankar och nå konsensus kring ett gemensamt svar.
Skriv gemensamt:
En variant är att eleverna först tänker själva, sen får tid att prata med kompisen. När de pratat en stund tillsammans får de på lärarens signal skriva ner sina gemensamma tankar eller sitt gemensamma svar. EXEMPEL
Parjämförelse:
Innan svaren lyfts i helklass kan ett till moment läggas in. Två par som diskuterat en fråga går ihop med ett annat par. De berättar sina tankar för varandra och jämför svaren. Beroende på frågan och syftet kan detta räcka. De kan även skriva ner något de hade gemensamt, något som skiljde dem åt, eller komma fram till ett nytt, bättre, gemensamt svar i gruppen (variant av Mötas på mitten).
30-60-90:
Ha eleverna i grupper om fyra. Låt eleverna i 30 sekunder tänka själva. De får sedan på lärarens signal börja prata med axelkompisen om sina tankar. När 60 sekunder har gått bryter läraren och ber eleverna vända sig till ögonkompisen där de nu ska få diskutera det de sagt i det första paret i 90 sekunder.
Skriv, läs, kommentera:
Låt eleverna först tänka enskilt och skriva ner sina tankar. De byter sedan papper/miniwhiteboard med kompisen. De läser vad kompisen skrivit och skriver ner kommentarer och tankar kring kompisens tankar. På lärarens signal får de sedan diskutera vad de skrivit och sina kommentarer. Detta sätt passar bra med äldre elever och leder till djupare diskussioner.
Med Berättaren:
Börja med att köra berättaren kring frågan. Eleverna ska prata med minst 5 olika elever. De träffas sedan i sitt par och diskuterar vad de fått höra och sammanfattar tankar innan några tankar lyfts i helklass.
Med Multisvar:
Istället för att avsluta EPA:n med att enbart lyfta några svar i helklass kan den avslutas med Multisvar. Speciellt när eleverna funderat själva och sedan gemensamt skrivit ner svar och tankar är multisvar bra. Då får alla elever på en given signal hålla upp sina gemensamma miniwhiteboards och visa svaren de kommit överens om i paret. Läraren får då en överblick över svaren och kan välja ut några som får förklara hur de tänkt.
EPA går att slänga in spontant i en lektion, men vi har märkt i diskussioner med varandra att det blir djupare diskussioner och mer fördjupat lärande när det är planerat och strukturerat med stödstrukturer runt om.
Hur använder du EPA? Hur varierar du EPA? Vad är ditt syfte med att använda EPA? Hur fungerar EPA med din klass?
Pingback: Struktur: EPA – enskilt, par, alla | Kooperativt Lärande
Pingback: Terminstart – Teambuilding | Kooperativt Lärande
Pingback: Kooperativt Lärande
Pingback: Grundprinciperna: No Åk 1 | Kooperativt lärande