Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par

Att börja arbeta med kooperativt lärande är inte alltid så lätt. Det krävs mer än att bara sätta ihop elever i grupper och be dem arbeta tillsammans. Det är så mycket mer än att säga ”Nu ska ni samarbeta”.

Att skapa en lärmiljö där elever lär sig av varandra tar tid, struktur, vilja, kunskap och envishet. Det är en sak att använda en kooperativ struktur då och då för att skapa elevaktivitet. Detta är bra och kan ge glädje och motivation. Det är dock en annan sak att konsekvent arbeta med samarbete och lyckas få eleverna att stötta varandra och verkligen lära sig mer genom samarbetet. Här delar vi med oss lite tankar kring några vanliga fallgropar vi märkt i vårt eget arbete och även sett och hört från lärare som börjat arbeta mer strukturerat med just samarbete i par.

Fallgrop #1 Klassrumsklimatet

När läraren säger ”Nu ska vi arbeta med samarbete” ropar en del elever nej och stönar och suckar. Läraren hamnar då i en försvarsställning och säger ”Jo, nu ska vi samarbeta och jobba tillsammans”. Läraren känner frustration över att eleverna inte vill samarbeta och känner att en del elever helt enkelt inte kan samarbeta. Eleverna känner frustration för att de inte förstår varför de ska samarbeta.

När eleverna från början visar tydliga negativa känslor inför samarbetet är risken stor att det inte kommer att fungera. Om ett eller två par har svårt att samarbeta är det relativt enkelt för läraren att stötta de paren så att resten av paren kan jobba på bra. Ju fler par som har samarbetssvårigheter desto svårare blir det för läraren att hålla ihop lektionen. Varför sker detta? Hur löser vi det?

Det finns olika anledningar till att elever är negativt inställda till samarbete. Elever som inte är vana vid att samarbeta kan ofta vara nervösa eller negativt inställda mot det då de inte ser vinsten i det. De tycker att det tar längre tid och är lättare att bara göra det själva. En del elever tycker kanske att det är jobbigt att behöva prata med andra. För att motverka detta och hindra den negativa känslan från att få fäste i gruppen behöver du visa eleverna att samarbeta är någonting positivt som dels kan få dem att lära sig mer men främst att samarbete är något som får dem att må bra och trivas i skolan. Du som lärare behöver därför ägna tid i början till att enbart göra roliga, positiva uppgifter i par så att alla elever får positiva upplevelser av samarbete. Börja alltså inte direkt med kunskapsinnehåll i strukturer och samarbetsuppgifter, utan avsätt först tid till att bygga upp ett positivt klassrumsklimat och en positiv inställning till att arbeta tillsammans med klasskamraterna.

EXEMPEL: Positivt bemötande, Gruppstärkande, Samarbetsfärdigheter, Runda bordet, Lekar, Lärparsintervju, Utmaningar, Uppmuntran

Fallgrop #2 Varsitt material

Läraren säger ”Nu ska vi samarbeta. Här har ni varsitt papper att skriva på. Glöm inte bort att samarbeta!” Eleverna sätter sig bredvid varandra och börjar arbeta. Några par hjälper varandra men de flesta sitter bara bredvid varandra och jobbar enskilt. Läraren känner frustration då hen känner att eleverna inte klarar av att samarbeta. Eleverna känner frustration för att de inte förstår hur de ska samarbeta.

Det räcker inte att säga till eleverna att de ska samarbeta och jobba tillsammans. Ger vi dem varsitt material utan att strukturera hur samarbetet ska gå till är det väldigt få par som på egen hand lyckas hitta ett bra samarbete. Att ge dem varsitt material utan att tydligt strukturera hur samarbetet ska se ut signalerar inte samarbete utan signalerar att de ska jobba enskilt. I en sådan situation blir det lätt arbete bredvid varandra istället för samarbete. Som lärare kan det verka läskigt att inte ge eleverna varsitt papper. Kanske kommer de börja bråka om vem som ska ha pappret? Vem som ska ha pennan? Precis! Du behöver därför strukturera hur de ska arbeta med ett gemensamt material. Nedan följer några förslag.

Ge eleverna ett gemensamt material och tydliga roller.

Med tydliga roller kan du undvika att eleverna bråkar om materialet och att de lär sig mer av att samarbeta mot att arbeta enskilt.

  • Se till att eleverna turas om. Instruera vilken elev som börjar att skriva samt hur ofta de ska byta. Om t.ex. paret gör en matematikstencil tillsammans kan de skriva svaret på varannat tal och förklara för kompisen hur de tänker. Kompisen kan ge uppmuntran och hjälp vid behov.
  • Låt en elev räkna ut svaret/svara på frågan och en elev skriva svaret på det gemensamma pappret (kloka pennan). Det kan till exempel vara att en elev svarar på en fråga och den andra skriver svaret, eller att en elev bygger talet med konkret material och den andra skriver svaret. De byter uppgift efter varje eller ett par uppgifter.

Ge enskilt material med strukturerade samarbetsstunder.

  • Låt eleverna arbeta enskilt i fem minuter. När klockan ringer vänder de sig till personen bredvid, hälsar på ett trevligt sätt och jämför sina svar med varandra. De svar som är lika får de turas om att förklara hur de tänkt. Om något svar är olika får de diskutera tillsammans och lösa talet gemensamt tills de är överens om ett svar. När de gjort detta får de arbeta enskilt i fem minuter igen. Växla sedan mellan att arbeta enskilt och att jämföra och förklara.
  • Ha en brytpunkt på stencilen/sidan, antingen efter en sida eller inskrivet som en uppgift om det är en egengjord stencil: Jämför dina svar med din axelkompis och förklara hur du tänker. Jag förklarade för ________. När de kommer dit ska de jämföra svaren med en kompis på samma sätt som i punkten ovan och föra en diskussion om hur de har löst uppgifterna.

Om du har funderat kring receptet för ett bra samarbete är det att undervisningen är strukturerat kring grundprinciperna. Det som därmed verkligen skapar ett fungerande samarbete är, oavsett om du ger dem varsitt eller gemensamt material, att du behöver se till att skapa ett positivt ömsesidigt beroende genom att ge eleverna ett gemensamt mål och eget ansvar i sina grupper.

Gemensamt mål

Ni ska båda kunna använda strategin. Ni ska båda kunna förklara hur ni har tänkt. Ni ska båda kunna berätta tre saker om X.

Eget ansvar

Du kommer att få en enskild uppgift senare. Du kommer att få berätta för en annan grupp hur ni har tänkt. Du kommer att få förklara inför klassen hur ni har tänkt. Kan du förklara för mig hur ni har tänkt hittills?

EXEMPEL: Turas om: Vokaler, Matematik 1, Matematik 2

Fallgrop #3 Förberedelse och förförståelse

Nu är det dags att samarbeta. Sätt er två och två och börja!

Eleverna förbereds inte mentalt utan slängs rakt in i samarbetet. Det tar en viss tid att ställa in sig på att arbeta tillsammans med andra. Eleverna behöver inleda en dialog och skapa ramar kring sig själva som en grupp. De behöver uppleva att de har ett gemensamt mål som de båda ska sträva mot.

Gör något som gör att de riktar sig mot varandra först, t.ex. en kort EPA om förförståelse, Berättaren, eller en lärparshälsning. Du kan även göra en EPA om hur paret ska arbeta tillsammans och beskriva inför klassen hur ett lyckat samarbete ser ut. Du kan även skapa ett T-kort kring vad som förväntas under lektionen och vilka kriterier som finns för framgång i samarbetet.

Fallgrop #4 Tanketid och samtalstid

Situation 1: Läraren stänger boken och tittar på eleverna. Läraren: Nu kan ni prata med varandra om vad ni tycker om boken. Varsågoda!

Läraren ger inte tid för enskilt tänkande inför ett parsamtal. Vissa elever är snabbtänkta och hinner formulera en åsikt medan andra inte ens är orienterade nog för att veta vad de tycker. Samtalen blir sporadiska och ger väldigt lite till lärandet. Tänk på att ge minst 20-40s att tänka på frågor där de ska formulera hur de tänker eller upplever något. De som är snabba kan anteckna korta punkter på en whiteboard. Med detta får alla elever en möjlighet att bidra i samtalen.

Situation 2: Läraren stänger boken och tittar på eleverna. Läraren: Nu kan ni skriva ner tillsammans vad ni tycker om boken i skrivboken. Varsågoda!

Läraren ger här inte tid för paren att prata först, utan de skriver på en gång utan att först samtala. De börjar då ofta bråka om vad som ska stå och hur de ska formulera texten. Be dem först prata, skriva ner några punkter och enas om dem innan de ska skapa en gemensam text. Formulera även ett gemensamt mål kring detta och bestäm hur de ska redovisa sin gemensamma text, t.ex. inför klassen/annan grupp eller att lägga ut på borden och cirkulera i klassrummet och läsa varandras. Möjligheterna är oändliga!

Fallgrop #5 Reflektion och uppmuntran

Uppgiften är klar och eleverna skyndar sig att vända sig bort från gruppen eller rör sig snabbt tillbaka till sina enskilda platser.

Ibland kan det verka som att eleverna bara väntar på att samarbetsuppgiften ska vara slut så att de får gå tillbaka till att jobba själva. Så fort uppgiften är klar lämnar de gruppen, vilket kan förstärka känslan av att samarbetet är onödigt och bara ett hinder på vägen. För att motverka detta och istället skapa en positiv känsla efter ett samarbete kan läraren initiera ett par olika saker.

  • Träna eleverna att tacka varandra efter ett samarbete (både långa och korta).
  • Träna eleverna i att uppmuntra varandra och säga vad de andra gjorde bra.
  • Utvärdera samarbetet på något sätt. Du kan till exempel be eleverna fundera enskilt kring vad som har fungerat bra i samarbetet, sedan diskutera detta och skriva ner två saker de har gjort bra och en sak de kan förbättra till nästa gång.
  • Utvärdera utifrån de samarbetsfärdigheter som var i fokus för uppgiften.

Att avsluta samarbetsmomentet på ett positivt sätt och med reflektion kring både vad som gått bra och vad som kan förbättras hjälper samarbetet att komma till nästa nivå.

Fallgrop #6 Endast strukturer

Vi kör strukturer på varje lektion men eleverna samarbetar inte!

I kooperativt lärande finns hundratals strukturer. Dessa är ramverk för lärprocesser. Att enbart arbeta med dessa strukturer innebär dock inte att du arbetar kooperativt. När läraren uteslutande använder strukturer i undervisningen innebär det inte per automatik att eleverna lär sig att samarbeta och att mer lärande sker. Strukturerna behöver omgärdas och förstärkas av grundprinciperna. Vissa av dessa är inbyggda i en del strukturer, men det är lärarens uppgift är att se till att grundprinciperna finns med. Det är viktigt att läraren inte fastnar i att använda strukturer utan att tänka på samarbetsfärdigheter, gemensamma mål, eget ansvar och utvärdering. När detta blir en naturlig del av undervisning utifrån samarbete är chansen att lyckas mycket större och eleverna kan lära sig mer av att samarbeta med varandra.

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s