Denna struktur passar bra att använda för att få grupper att diskutera, motivera och värdera olika saker. Det kan vara att de ska värdera vad man tycker är viktigast att ta med sig på en öde ö, att värdera vad man tycker är den viktigaste samhällsfunktionen, att värdera vad som är viktigast i problemlösning eller värdera vilka samarbetsfärdigheter som är viktigast för gruppen just nu. Målet i denna struktur är inte att nå konsensus eller vara helt överens, utan att lyssna in varandra och kunna förklara varför man tycker som man tycker. Innehållet behöver därför vara sådant där det inte finns ett rätt svar utan där man kan tänka på många olika sätt. Eleverna behöver också ha tillräckligt med kunskap om ämnet så att de kan diskutera och motivera. Se till att strukturen är en del av helheten och att eleverna får ut något av samarbetet. Vad ska de lära sig? Vad är målet?

Du som lärare (eller tillsammans med eleverna) förbereder en hög med kort till varje par/grupp. På dessa kort skriver du ned sakerna du vill att eleverna ska värdera, ett ord/mening/bild på varje kort. Modellera hur strukturen fungerar för eleverna. Poängtera att det inte finns ett rätt eller fel svar, utan att det viktigaste är att de diskuterar och kommer överens om vad de som grupp tycker. Du kan skriva upp exempelfraser som ”Jag tänker… därför att…” och ”Vad tänker du?” som eleverna kan använda som stöd i samtalet. Berätta att de ska titta på korten och prata om vilket av dessa de tycker är allra viktigast. De ska placera detta kort högst upp i triangeln. Därefter ska de placera de som är näst viktigast på en plats under det första kortet och därefter fortsätter de till korten är slut eller tills läraren bryter. Om du vill kan du förstärka strukturen med rollkort (exempelvis ordfördelare och kontrollant). När alla kort är utlagda är det viktigt att de kontrollerar att alla i gruppen vet varför korten är placerade just i den ordningen de valt – hur de tänkt är viktigare än exakt hur de har lagt eller att de är klara.

1. Dela in eleverna i par eller grupper.
2. Dela ut mellan 6 och 15 kort till varje par/grupp (färre kort i yngre åldrar eller om eleverna inte är vana vid att samarbeta)
3. Grupperna/paren får titta på korten och funderar enskilt en stund.
4. Grupperna diskuterar vad de tänker och varför.
5. Grupperna bygger en triangel med det kort de anser vara viktigast i toppen av triangeln.
6. Eleverna kontrollerar att alla i gruppen vet varför de lagt korten i just den ordningen.
7. Grupperna får visa och förklara hur de gjort, antingen inför hela klassen, inför en annan grupp eller för läraren.

Hur innehållet i triangeln bearbetas efteråt beror på syfte och innehåll. Ni kan exempelvis:

• Slumpa fråga: en person från gruppen får berätta om vilken de placerat som allra viktigast.
• Switcheroo: Två personer ur gruppen går till en annan grupp och lyssnar på när de förklarar hur de byggt sin triangel.
• Kooperativ redovisning: Eleverna får limma fast sina kort på ett papper så att de kan ta med sig det och redovisa för andra.
• Multisvar: Gruppen får skriva det ord som ligger högst i triangeln på en whiteboard och visa läraren och gruppen, och sen diskutera detta i helgrupp.

Exempel: Eleverna får i par 6 kort med bilder som representerar olika artiklar ur barnkonventionen. Läraren påminner: ”Det viktiga är inte hur ni lägger korten, utan att ni lyssnar på varandra och förklarar hur ni tänker. Använd orden Jag tänker… därför att och Vad tänker du?”. Eleverna tittar på bilderna och tänker en stund i tystnad på vilken de tycker är viktigast för dem. De diskuterar och funderar tillsammans på hur de vill placera korten. Läraren går runt och lyssnar, uppmuntrar och stöttar. Efter en stund säger läraren: ”Snart ska ni få berätta om det kort ni har lagt längst upp. Se till att båda kan förklara hur ni tänkte när ni valde just det kortet. Gör en tumme upp när ni är redo.” När de flesta gjort tumme upp slår läraren ihop paren till fyrgrupper där de får förklara och jämföra. Eleverna får sedan limma fast sina kort på ett papper och skriva en liten förklaring kring hur de tänkt. Läraren: ”Bra jobbat! Tacka varandra för samarbetet!”

Exempel: På NO:n lär sig eleverna om människans påverkan på miljön. De har läst, sett film, diskuterat, undersökt och intervjuat. I fyrgrupper får de 15 bilder på olika saker som påverkar miljön på olika sätt, tex köttkonsumtion, bilar, plast, nedbränd regnskog. De får instruktionen att de ska bygga en triangel utifrån vad de anser ha störst negativ påverkan på miljön. Läraren: ”Kom ihåg att ni ska kunna motivera varför ni lägger korten som ni gör. Det finns inget rätt eller fel. Hjälp varandra!” Eleverna diskuterar och flyttar runt bilderna. Efter halva tiden säger läraren: ”Stopp! Pausa arbetet. Jag vill att ni smyger runt och tittar på hur de andra grupperna har lagt sina kort. Gå tillsammans i er grupp och fundera på hur de andra grupperna har tänkt. Gå sedan tillbaka och fortsätt vid ert bord.” Eleverna går runt och tittar en stund, för att sedan fortsätta med sitt material – inspirerade av hur de andra gjort. När tiden närmar sig sitt slut säger läraren: ”Ni har några miunter till på er. När tiden är slut kommer en av er få stanna vid ert bord och de andra kommer gå runt bland de andra borden. Du som står kvar kommer få förklara hur er grupp har tänkt för de som kommer på besök. Se till att alla kan förklara!”.

Exempel: Varje elev har fått skriva ner några saker de tycker är viktiga att tänka på när man samarbetar. Läraren samlade in dessa och valde ut 10 saker som många skrev. I sina lärgrupper får eleverna 10 lappar där dessa viktiga samarbetsfärdigheter står. De funderar tillsammans på vilka saker de tycker är viktigast för just dem i deras grupp att göra för att de ska kunna arbeta bra tillsammans och lära sig så mycket som möjligt. När de funderat och byggt en triangel de är nöjda med tar varje grupp de tre som de har överst och skapar ett gruppkontrakt. De skriver och ritar och skriver under med sina namn. Gruppkontraktet finns vid deras gruppbord under hela perioden de är i samma lärgrupp. Då och då får de läsa kontraktet och reflektera kring hur det går, vad de gör bra och vad de vill förbättra. De firar och tackar varandra ofta.