Ambitionen med kooperativt lärande

På denna blogg har vi skrivit flera inlägg om vinsten med att arbeta utifrån samarbete mellan elever. Men vi kan inte nog trycka på hur kooperativt lärande faktiskt löser flera problem som lärare och skolor kämpar med dagligen. Så varför ska man använda kooperativt lärande? Vad är ambitionen med att arbeta utifrån samarbete och i mindre grupper? Vad är det för svårigheter inom skolan som kooperativt lärande försöker lösa? Här följer några av våra tankar blandade med den forskning som finns inom området.

En kort definition av kooperativt lärande:

  • Undervisningen är strukturerad via samarbete mellan elever.
  • Eleverna arbetar en del av dagen i heterogena par eller lärgrupper om 3-5 elever.
  • Eleverna får träning i att ge stöd, uppmuntran och ta ansvar för sitt eget och varandras lärande.

Hjälp till eleverna

Elever behöver stöd och hjälp för att kunna utvecklas. De behöver få snabb feedback på om det de gör är rätt och vad de behöver utveckla. Som lärare är det däremot svårt att administrera allt det stöd varje enskild elev behöver i en klass på ca 25 elever. För att kunna ge eleverna det stöd, den återkoppling och uppmuntran de så ofta behöver kan läraren få stöd genom kooperativt lärande. Läraren kan använda samarbete och smågrupper för att träna eleverna att ge varandra de stöd de behöver under arbetets gång. Läraren aktiverar därmed eleverna som en lärresurs för varandra och stödjer grupperna att utvecklas tillsammans.

Enklare klassledarskap

Det kan ofta uppstå situationer i klassrummet där det känns som att alla elever springer åt olika håll och att du som lärare tappar kontrollen. Istället för att styra 25 individer åt samma håll kan läraren använda par eller grupper för att målstyra hela klassen mer effektivt. Om läraren ger instruktioner är det (mer än) dubbelt så stor chans att ett par har uppfattat dem rätt och vet hur de ska arbeta. I en lärgrupp på fyra är det sällan att ingen inom gruppen vet hur de ska arbeta och vad de ska lära sig. Eleverna blir därmed en resurs för läraren att leda klassen om de grupperas med varandra och ges ett ansvar att stödja och uppmuntra varandra.

Didaktisk och flerstämmig undervisning

Genom att aktivera eleverna som en läranderesurs för varandra och använda samtal och kommunikation som drivkraft i undervisningen blir den flerstämmig och didaktisk. Eleverna får stöta och blöta mot kunskapsstoffet genom variation och lär sig sätta ord på sina kunskaper samtidigt som de utvecklar sin sociala förmåga. Genom rik variation i samspelet med andra och genom att de få se samma kunskaper tolkas av flera personer kommer de ihåg undervisningen bättre och lär sig generalisera kunskaperna lättare. Läraren får fler verktyg att använda för att befästa kunskaper och utveckla eleverna som människor.

Högre måluppfyllelse

Forskning från England, Italien, Australien, Israel, Kanada, USA, Sydkorea och Japan visar på att elever får högre måluppfyllelse om de grupperas för lärande i mindre grupper med ett gemensamt lärandemål mot att arbeta enskilt. Flera meta-analyser och studier visar att eleverna får mer kunskaper om de får möjlighet att samarbeta och prata om undervisningen med varandra mot att vara ensam och att en och en räcker upp handen. Se exempelvis sammanfattning av EEF samt Hatties uppdaterade studie från 2017.

Mindre mobbing

Elever som grupperas med andra som är olika dem själva utifrån kön, etnicitet, kunskaper och social förmåga lär sig att uppskatta varandras olikheter som en styrka. Genom att kunna föra diskussioner i en situation där man lär sig med andra man inte vanligen umgås med motverkas uteslutning och mobbing av de som anses vara annorlunda. När eleverna får träna på grupplärande och utvecklas med andra över tid och regelbundet byta grupper kommer ingen i den stora gruppen längre ses som någon som är utanför. Detta gör att kooperativt lärande är ett fantastiskt bra verktyg för att motverka mobbing.

Olikheter som en styrka

Om vi accepterar att en elevgrupp aldrig är homogen i något utförande vad gäller ex. kunskaper eller erfarenheter, hur kan vi få eleverna att uppfatta det som positivt att vi är olika? Om vi inte grupperas med varandra och utnyttjar detta i klassen är det stor risk att olikheten leder till friktion istället för ett fördjupat lärande. För när elever arbetar enskilt större delen av dagen kommer skillnader inom gruppen endast vara ett hinder för både läraren och eleverna. När elever arbetar i grupper där de har olika kunskaper och erfarenheter kommer detta istället bli en styrka för gruppen, kunskapsmässigt såväl som socialt. Mer lärande sker ju mer olika eleverna är varandra. Detta då de får gemensamma lärandemål där de tar ett ansvar för att gruppen ska se till att alla lär sig kunskapsinnehållet. Med olika mängd kunskaper kommer gruppen lära sig mer och fylla i de luckor som finns mellan varandra. Dessa kunskapsluckor blir en drivkraft för nya kunskaper för varje individuell medlem i gruppen. De kan då fylla i varandras luckor och utvecklas av varandras olikheter vad gäller kunskaper och erfarenheter.

Arbetsro i klassen

När elever arbetar med varandra i mindre grupper istället för bredvid eller mot varandra kommer det påverka arbetsron i klassen. Likställ här inte tystnad med arbetsro. När elever sätts ihop i grupper med ett ansvar att utveckla varandra kommer det inte vara tyst! Men arbetsro kan vara så mycket annat än bara ljudnivå. Med det direkta stöd som de kan ge varandra och att de drar med elever med igångsättningsproblem eller kunskapsluckor bidrar till att skapa arbetsro i hela klassen. När eleven är i grupper med personer de vanligen inte arbetar eller umgås med påverkar det eleverna att bli mer professionella i sitt arbete. Fler elever kommer vara aktiva i sin kunskapsinhämtning samtidigt vilket även det bidrar till att upprätthålla arbetsro, hålla fokus och minska tiden för konflikter i klassen.

Elever som trivs i skolan

Elever vill kunna prata med varandra om det de lär sig. De vill bli bemötta med respekt och känna att det de gör i skolan gör en skillnad. Flera elever har som enda motivation att de får umgås med varandra i skolan, speciellt ju äldre de blir. Andra elever kanske är mer socialt tillbakadragna och försiktiga och inte tar för sig på lektioner. För att bemöta detta och ge alla en likvärdig chans att lyckas är det viktigt att skapa förutsättningar där traditionella klassrumsstereotyper kan brytas. Med ett klassrum strukturerat för lärande utifrån samarbete i små grupper trivs eleverna bättre med varandra och gillar skolan mer. Se ex. Roseth et. al (2008). Grupperna och hela klassen får en bättre dynamik och socialt arbetsklimat. Läraren kan ägna mer tid åt det som är viktigt i skolan; att utveckla människor.

Ökar graden av inkludering

För att en undervisning ska ses som inkluderande ska den öka gemenskap och känslan av tillit i en grupp, bidra till en större delaktighet hos eleverna, bestå av demokratiska processer och möjliggöra kontaktytor mellan elever där lärandet stimuleras. När man arbetar utifrån samarbete i mindre grupper skapar man unika möjligheter att utveckla alla dessa viktiga punkter som definierar ett inkluderande arbetssätt. Kommunikationsvägar mellan elever öppnas upp där deras olikheter och unika egenart stärker lärandet för hela gruppen. Undervisningen tränar även eleverna att utveckla ett ansvar för varandra och aktivt uppmuntra varandras delaktighet. Genom att eleverna hjälper varandra i tankeprocesser och kommunicerar med hög elevaktivitet skapar det inkluderande processer där elevernas unika olikhet stärker gruppens lärande.

Enklare hantering av elever i behov av stöd

Många elever behöver stöd, men läraren kan endast hjälpa en viss mängd elever. Forskning visar att olikheter stärker grupper när de lär sig. En win-win situation uppstår när elever sätts ihop i grupper där lärandet är tydligt strukturerat för samarbete genom de kooperativa grundprinciperna. Fler elever får den återkoppling och det stöd de behöver för att utvecklas när de lär sig i mindre grupper. Detta medför att den tillgängliga lärmiljön ökar inom den ”vanliga” undervisningen och färre elever behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. Att arbeta i par och grupper kommer inte göra att elever aldrig kommer behöva stöd utanför sin grupp. Men det kommer se till att det inte blir fler elever än de som verkligen behöver det. Med detta ger kooperativt lärande skolor möjlighet att lägga pengar på annat än fler elevassistenter och mer tid hos speciallärare.Bildresultat för tillgänglig lärmiljö

One comment

  • Känns så roligt att läsa det här! Känner så igen mig, och ja, jag upplever allt det du skriver om. Jag ser nu att det är detta jag försöker få in som moment i mina aktiviteter. Elever som arbetar i par eller mindre grupper, gärna i mitten av dom aktiviteter som jag väljer. Ofta Jag använder par ofta till att repetera, men också att utveckla varandra, att ta nästa steg framåt i lärandet. Och det ser jag nu ger fina resultat. Elever som behöver längre träningstid har nu förkortat den genom ett sådant här arbetssätt. Det är helt fantastiskt vilka resultat som kommer genom att elever utvecklar varandra och lär av varandra.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s