Tips: kooperativa moment i lektioner

Ofta får vi frågor i vår facebook-grupp om hur man lägger in kooperativa moment i färdiga lektioner med ett kunskapsinnehåll. I vår bok: Grundbok i kooperativt lärande beskriver vi att det är ett förhållningssätt att arbeta utifrån samarbete. När man väl förstår hur samarbetet struktureras och när samarbete kan användas för att förstärka lärandet är det enkelt att skapa kooperativa moment.

Finns det en kunskapsklyfta mellan det eleverna vet och det de ska veta? Har eleverna olika förkunskaper om ämnet i fråga? Finns det kunskap att sortera eller ska nya idéer genereras hos eleverna? Då är det relativt enkelt att göra olika moment mer kooperativa och utnyttja den kraft som finns i att lära av varandra.

Ett exempel: Åk 5, matematik – Subtraktionsalgoritmer

Som lärare börjar du med ett kunskapsmål. Vad ska eleverna uppnå för kunskapskrav? Vi tar ett exempel: eleverna ska lära sig subraktionsalgoritm (uppställning) med växling.

Hur kan samarbete användas för att förstärka det mål jag vill att de ska uppnå?

Vid vilka moment i det vi ska göra finns det moment som kräver tydlighet eller noggrannhet? Hur kan samarbete användas för att ge stöd åt varje elev i de svåra momenten? Skapa ett gemensamt mål i dessa stunder. Ex. Minnessiffra och att växla från talsorten innan.

Gemensamt mål: Båda i paret ska kunna använda orden; minnessiffra, växling och talsort. Ni ska båda kunna växla och skriva minnessiffra i algoritmen.

Ge relevanta uppgifter till paren att arbeta med för att uppnå målet. Dela exempelvis ut ett uppgiftspapper och en penna per par. Be dem turas om att lösa uppgifter där den som inte skriver påminner och uppmuntrar den som räknar. Påminn om målet, checka av att paren når det genom att ställa frågor eller prova korta uppgifter enskilt, uppmärksamma stödjande interaktion i paren och lyft goda exempel på samarbete där paren stödjer varandra att nå målet.

Vilken kunskap genereras i detta moment. Hur kan det delas till alla?

När eleverna arbetat i par har kunskap genererats som därefter behöver spridas i hela klassrummet. Hur kan det göras? Kanske kan de bilda nya par där de visar sin kunskap inför varandra eller att två par bildar en fyrgrupp där varje par visar det de lärt sig. Du kan även använda en delningsstruktur som Berätta mera! eller Inre-yttre cirkel för att båda visa och prova kunskapen inför varandra så att den sprids.

Avsluta gärna med att samla in kunskapen och visa hela gruppen vad de lärt sig. Be dem utvärdera samarbetet tillsammans och vad de tar med sig individuellt av det de lärt sig tillsammans.

Finns det ett moment av idégenerering, hur kan vi tänka tillsammans?

Använd nu gärna mer autentiska situationer där denna nya kunskap ska användas. Med fördel kan nu paret arbeta i en fyrgrupper eller i sina fasta lärgrupper. Ge dem problemlösningar där man kan använda algoritmer för att lösa uppgiften. Be dem diskutera: Hur kan problemet lösas? Du kan använda dig av en struktur som Visa! i situationen för att generera idéer på en lösning individuellt för att sedan skriva ner den bästa lösningen i gruppen för senare redovisning i helklass. Du kan även använda dig av EPA 30-60-90 (30 enskilt, 60s axelkompis och 90s ögonkompis) för att prova idéer med varandra och sedan hitta den bästa lösningen i gruppen.

Finns det något att sortera, diskutera eller sammanfatta i momentet. Kan det göras i grupp?

De begrepp som var viktiga i detta moment som; minnessiffra, talsort och växla kan vara bra att sortera och behandla i gruppen så att de befästs. Ge gruppen en uppställning och be dem placera ut begrepp där de tror de passar (ex via små post-its). Be dem sedan individuellt placera ut dem och förklara dem inför sin grupp en-och-en vad de betyder. En i gruppen kan ha rollen Kontrollant och se till att alla i gruppen uppnår målet.

Med hjälp av att använda den kunskapsklyfta som finns mellan elever och mellan elevgruppen och kunskapsmålen kan samarbete användas för att förstärka inlärningen hos alla eleverna. När kunskap sedan behöver sorteras på olika sätt sker även det bäst genom samtal i små grupper. Om kunskap har genererats hos en eller flera elever kan den med fördel visas eller delas i hela elevgruppen och befästa kunskapen än mer. På detta sätt kan nya kooperativa moment hela tiden skapas med vilket innehåll som helst.

En kommentar

Lämna ett svar