Igår hade vi planeringsdag för lärarna på vår skola (F-9) och jag fick tillsammans med min IKT-grupp (som genomför Skolverkets digitaliseringslyft) äran att hålla i en halvdag med fokus på digitalisering och förändringarna i läroplanen som träder i kraft till sommaren.

Digitalisering für alle

Kollegiet hälsades välkomna till en späckad förmiddag och arbetet inleddes med en förklaring av strukturen Mötas på mitten. Strukturen skulle användas till att få var och en att tänka till kring ett nytt förslag från Skolverket, nämligen att programmering ska bli ett möjligt språkval i åk 4-9. Vi berättade också om att det finns kommuner idag som är beredda att ta bort till exempel franskan som valmöjlighet på grund av få elever och brist på lärare. Hur skulle vi på skolan förhålla oss till programmering som ett eventuellt nytt språkval? Vilka möjligheter fanns? Vilka hinder såg vi? I händerna hade kollegorna då fått Skolverkets förslag till den nya kursplanen och vilket centralt innehåll ämnet skulle ha. Först blev det alldeles tyst och alla gick in i sina egna tankar. En del började se både frustrerade och arga ut. Det skrevs i rutorna de hade framför sig och sedan startade diskussionerna. Till sist enades respektive grupp om några punkter att sätta i mitten och vi kunde börja sammanfatta. Varje grupp fick berätta om något de hade pratat om och kommit fram till

• Hur slår detta mot skolor som inte har 1-1?
• Va bra att det kan finnas ett alternativ som kanske tilltalar en del av de elever som tycker att skolan är ganska tråkig i vanliga fall men som är intresserade av teknik och programmering
• Men vad ska hända med tyskan, franskan och spanskan? Det här blir verkligen att sänka statusen på de moderna språken!
• Vad händer om 80% väljer programmering? Vem ska undervisa? Hur ska det här gå till?

“Tack för att ni verkligen gav er in i diskussionerna och försökte komma på både hinder och möjligheter för detta. Det för oss osökt in på nästa punkt för dagen nämligen att digitaliseringen av skolan inte bara handlar om programmering och att använda olika digitala verktyg utan också att ha ett källkritiskt perspektiv på allt vi gör. Det är lätt att luta sig tillbaks och tycka att vi ligger i framkant när det gäller digitalisering för vi har jobbat med 1-1 i flera år och använder många digitala verktyg i vår undervisning och det vi har gjort hittills var ett sätt att påminna oss alla om att vi kanske inte alltid är så källkritiska och i framkant som vi önskar. Digitaliseringen av skolan berör alla och vi behöver alla utveckla vårt källkritiska tänkande för att kunna stötta eleverna i detsamma.” Vi hade helt enkelt klippt och klistrat, omformulerat och hittat på hela förslaget till en ny kursplan för att väcka våra kollegors driv och vilja att bli ännu bättre.

Möjlighet att dela med sig av konkreta tips

Efter morgonens något brutala uppvaknande var det dags att upp och röra på sig. Ut med alla i matsalen och ställa upp i två cirklar för att kunna jobba utifrån strukturen Inre-yttre cirkel. Fem frågeställningar var förberedda och yttercirkeln flyttade sig enligt mina instruktioner något eller några steg åt vänster mellan varje fråga. Frågeställningarna vi använde oss av var

• Vilken är den största fördelen med digitalisering i skolan enligt dig?
• Vilken app använder du oftast tillsammans med eleverna?
• Vilket är ditt bästa digitala tips?
• Vad skulle du behöva för att ta ytterligare ett steg i att digitalisera din undervisning?
• Hur gör du för att arbeta källkritisk tillsammans med eleverna?

Ämnesgrupper och sen en karusell på det

Efter en kaffepaus var det dags att sätta sig i förbestämda ämnesgrupper. Ma/NO-lärarna i en grupp, SO-lärarna i en grupp, moderna språk och engelska i en grupp och övriga i en grupp (vi är en stor del av IKT-gruppen som organiserade förmiddagen). Alla grupper hade nu fått ett stort papper, en tuschpenna (varje grupp hade olika färger) och kursplaner med markerade förändringar inför nästa läsår (vi hade valt ut biologi, fysik och samhällskunskap). Två grupper fick istället fördjupa sig i de övergripande förändringarna i läroplanens första kapitel. Grupperna läste, funderade, diskuterade och skrev på sina stora papper. När vi började känna oss klara gjordes nya grupper där vi blandade personer fritt och detta blev startskottet för att ge respektive ämnesgrupp input på deras tankar genom att använda strukturen Karusellen. De nya grupperna gick till sin respektive startstation med en ny färg på tuschpennan, läste, funderade, diskuterade och försökte fylla på, ifrågasätta och konkretisera det som den första gruppen på pappret hade skrivit. När vi hade gått varvet runt återsamlades varje ämnesgrupp runt det papper man hade startat övningen på. Där fick man läsa, fundera och diskutera. Varje ämnesgrupp fick då i uppgift att välja ut två saker man ska testa innan sportlovet. Det är ju nu under våren vi kan prova oss fram och se vad som funkar bra för oss. 

Kooperativa strukturer skapar samarbete i kollegiet

Efter sista övningen var det dags för utvärdering och lunch (tack vare de kooperativa strukturerna hann vi med allt detta innan lunch). För att göra en så snabb och effektiv utvärdering som möjligt valde vi att använda appen Rate my (för iPad) som är en utvärdering med smileys (tänk knapparna du kan trycka på efter säkerhetskontrollen på flygplatsen). Med tanke på resultatet av utvärderingen och de kommentarer vi fick under och efter förmiddagen kan jag varmt rekommendera att arbeta utifrån kooperativa strukturer även med vuxna.