Strukturer och strategier – vad är det?
Inom kooperativt lärande används begreppen struktur och strategi flitigt. Men vad är en struktur egentligen? Och vad skiljer en struktur från en strategi? Det ska vi försöka reda ut i detta inlägg.
Struktur
En struktur kan liknas med ett recept i en kokbok, men utan ingredienser (innehåll). En struktur kan till exempel berätta hur något ska genomföras, hur länge det ska pågå, i vilken ordning uppgifter ska göras och vad som förväntas av eleverna.
Det är ett fast ramverk kring en lärprocess. Kunskap om strukturer är tänkt att utöka lärarens didaktiska repertoar och bidra till ett varierat metodval. När läraren har ett innehåll och kunskapsmål som de vill uppnå med sin undervisning kan de använda strukturer för att stärka lärandet kring dessa. Strukturen hjälper läraren och eleverna att uppnå en dialogisk och flerstämmig undervisning där samarbete används för att stärka lärandet. Strukturerna har ofta flera av de kooperativa grundprinciperna inbyggda i sig och ska stödja att lärprocesser sker med hög kvalité. Strukturerna hjälper lärare att strukturera samarbetsprocesser, och när en lärare blir mer van att arbeta med samarbete börjar man ofta göra om strukturerna och hitta på nya sätt att samarbeta. Strukturerna kan förändras och göras om efter vad du och dina elever behöver. Mer om vad en struktur är kan du läsa i Grundbok i kooperativt lärande på s. 237.
Strategi
En strategi är något som hjälper dig att arbeta utifrån samarbete och som förstärker de kooperativa grundprinciperna. Strategin slumpa fråga stärker det egna ansvaret, ett T-kort hjälper till att synliggöra en samarbetsfärdighet, roller ökar delaktigheten och ser till att alla behövs, och genom multisvar ser du till att alla blir mer delaktiga i undervisningsgemenskapen.
Strategier finns också till för att komplettera strukturerna så att samarbetet har större chans att lyckas och att eleverna uppnår målen i undervisningen. I strukturen EPA finns till exempel grundprinciperna samarbetsfärdigheter (lyssna aktivt), positivt ömsesidigt beroende (gemensamt mål & lärmiljö), lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion (delat samtalstid, interaktion ansikte-mot-ansikte) med naturligt (även om de kan behövas synliggöras och förtydligas för eleverna). Men grundprincipen eget ansvar finns inte med lika tydligt i strukturen. Därför kan man förstärka denna grundprincip genom att använda sig av en strategi som stärker denna (ex. slumpa fråga, byt grupp, kooperativ redovisning mm.). Mer om strategier kan du läsa i Grundbok i kooperativt lärande.
När man använder strukturer och strategier är målet alltid att stärka lärandet i situationen. Det viktigaste är att du som lärare funderar över vad eleverna ska lära sig och varför, och sedan utifrån det använder de strukturer och strategier som du tycker stärker elevernas lärande och relationer i samarbetssituationen.
Strukturkort, rollkort och annat material finns att skriva ut från det digitala materialet i boken Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan (2018) samt boken Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap (2021).
