Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. Utan faktakunskaper kan vi inte analysera och reflektera, men utan att analysera och reflektera kan vi inte lära oss något utav faktakunskaperna. Faktakunskaper och förmågor behöver gå hand i hand redan från början. Att analysera och reflektera kring vad vi vet är något som sker naturligt. Så fort vi inhämtar ny kunskap börjar vi jämföra den med det vi redan känner till.

I åk 2 jobbar vi just nu med att klassificera djur. Vi har nu arbetat oss igenom däggdjur, fåglar och fiskar. För alla tre djurgrupperna har vi använt ungefär samma upplägg för att aktivera förförståelse, ta in ny kunskap, bearbeta kunskapen på olika sätt samt jämföra och reflektera med hjälp av den kunskapen.

Aktivera förförståelse

För att aktivera elevernas förförståelse har vi gjort två saker. Först har vi gjort ”Vilken ska bort”-övningar. Jag visar fyra bilder (nu var det bilder på olika slags djur). Eleverna får med strukturen EPA fundera kring vilka tre som hör ihop och varför, samt vilken av bilderna som ska bort. Först funderar de själva, sen viskar de med en kompis, sist lyfter vi några svar i helklass. Här finns det inga rätta eller fel svar, utan det är elevernas egna tankar kring bilderna som är i fokus för att de ska aktivera sin kunskap kring ämnet.

Det andra vi gjorde för att aktivera förförståelse var att eleverna fick låtsas att de träffade någon som aldrig sett djuret i fråga. Hur skulle du beskriva en fisk för någon som aldrig sett en fisk? Vi gjorde här strukturen Mötas på mitten. Eleverna tänkte först själva och skrev ner stödord på en miniwhiteboard. De gick sedan varvet runt och läste vad de skrivit för sin lärgrupp. Därefter fick de uppgiften att gemensamt välja tre saker som de hade skrivit som de tyckte var viktiga för att beskriva djuret. Jag slumpade sedan en från varje grupp som fick läsa upp vad gruppen kommit fram till. Att jag skulle slumpa fråga berättade jag i förväg så att alla tog eget ansvar att lära sig och lära varandra.

Inhämta ny kunskap

För att inhämta ny kunskap om djurgruppen såg vi en film. Under tiden fick de enskilda uppgifter som passade till filmen. Till en film hade de frågor som de skulle svara på. De fick läsa igenom frågorna i förväg och jag stannade filmen då och då (då de går i åk 2 är det fortfarande ganska svårt att lyssna och skriva samtidigt). Jag berättade även i förväg att det inte gjorde något om man missade någon fråga då de skulle få hjälpa varandra efteråt. När vi tittat klart på filmen fick de jämföra sina svar i lärgrupperna och hjälpa varandra om någon missat någon fråga. Till nästa film som handlade om fiskar fick de varsin miniwhiteboard och instruktionen att skriva ner ord de hörde som de tyckte var viktiga. Detta engagerade dem väldigt mycket och de skrev för fullt. Efteråt fick de läsa upp några saker de hade skrivit för en kompis. Redan här börjar eleverna självmant jämföra, reflektera och fundera kring varför saker är som de är.

Bearbeta kunskapen

För att ytterligare bearbeta kunskapen använde vi strukturen Huvuden ihop. Eleverna satt i sina lärgrupper. Jag ställde en fråga (Vad är speciellt med fåglars skelett och varför? Varför kan hajen aldrig vara stilla? Vad är skillnaden på hur däggdjur och fiskar andas?) och sa ”huvuden ihop” varpå eleverna lutade sig mot varandra och diskuterade. När de hade ett svar gjorde de tummen upp och vi lyfte några svar i helklass. Här delade eleverna kunskap med varandra och de som inte helt förstått fick en till chans att bearbeta och befästa innehållet.

Jämföra och reflektera

Ju fler djurgrupper vi lär oss om och ju mer vi lär oss om dem, desto lättare är det att jämföra och hitta likheter och skillnader. För att underlätta detta använde vi oss av ett venndiagram. Vi jämförde däggdjur och fiskar. Eleverna fick i par skriva ner så många saker de kom på i varje del. Vi lyfte sedan deras tankar i helklass och samlade i ett gemensamt venndiagram. Eleverna var engagerade och det märktes att de hade lärt sig mycket och funderade kring kunskapen.

När vi arbetade med fiskar fick eleverna också själva fundera kring vilka stödord de ville ha till när de skulle skriva en enskild faktatext om fiskar. Vilka saker tyckte de var viktiga att komma ihåg och vilket ord skulle vi skriva som hjälper dem att komma ihåg?

Enskild uppgift

Som avslutning kring varje djurgrupp har vi skrivit en enskild faktatext med hjälp av stödord. Här får eleverna chans att visa vad de lärt sig och formulera egna meningar kring sin kunskap.

Nu har vi kräldjur, groddjur och insekter kvar att arbeta med. Fler venndiagram blir det nog, och kanske Karusellen på slutet för att repetera och komma ihåg tillsammans. Strukturen Fråga, fråga, byt! kan användas för att repetera några av huvudbegreppen vi arbetat med.

I svenskan har vi också använt vår kunskap när vi skrivit berättande texter med rubriken ”Kossan som ville bli en delfin”.

Vi kommer också att skriva faktatexter om fantasidjur, där de själva får välja vilken djurgrupp djuret ska tillhöra och vilka egenskaper det ska ha. Stämmer alla drag med djurgruppen, eller är djuret som näbbdjuret, att det är lite konstigt? (Näbbdjuret lärde vi oss om på Grej of the day).

Innan varje lektion var slut fick de också fundera kring hur mycket de tyckte att de hade lärt sig. Detta arbetssätt gjorde eleverna engagerade och motiverade. Majoriteten kände att de lärde sig mycket och de visade också detta i diskussioner och samtal. Alla elever deltog och var aktiva. Nyanlända och elever med annat modersmål än svenska fick höra begreppen flera gånger av flera olika personer, och fick även chans att själva använda dem i tal och skrift.