Vi jämför: Demokrati och valet

Hej på er! Mitt namn är Anette Larsson Hammarberg och jag arbetar just nu som förstelärare i årskurs 5 tillsammans med min lärarkollega, Sara. Vår klass består av 21 stycken fantastiska elever! Jag har arbetat som lärare sedan 2010, och jag älskar verkligen mitt jobb! Det var först i våras jag startade upp arbetet med Kooperativt lärande på riktigt, och jag kan bara konstatera att vi ser ett fantastiskt resultat! Eleverna tycker att det är ett roligt och givande arbetssätt där de har tydliga mål. Jämförelsen med ett ”vanligt” grupparbete och detta är stor, alla vet sina roller och känner sig betydelsefulla. Samarbetet i lär-grupper och lär-par har också blivit mycket bättre, ja vinsterna är många!

Vi befinner oss just nu, som säkert många andra, mitt i arbetet med valet och demokrati. Vi har har haft textsamtal, sett på filmer och haft många diskussioner de senaste veckorna. Eleverna fick i förra veckan hem viktiga begrepp från textsamtalen som läxa. 

Dessa begrepp var fokus under dagens lektion. För att behandla begreppen använde vi strukturen Vi jämför. Jag ville utmana eleverna i de begrepp vi tränat på och samtidigt få igång tankarna och diskussionerna kring valresulatet från nattens rösträkning. Kunskapskraven vi utgick från var:

Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang

Innan jag satte igång lektionen så presenterade jag lektionsinnehållet. Jag valde att tydligt synliggöra struktur samt grundprinciperna.

Struktur = Vi jämför
Samarbetsfärdighet = Turas om att tala
PÖB/Mål = Båda i paret ska: förstå och kunna förklara några begrepp + klara av att argumentera för några valresultat
Eget ansvar = Slumpa frågan
Lika delaktighet = Alla får tid att förklara och argumentera för sitt svar/sin åsikt
Feedback = Post-it

Frågor att svara på:

  • Vad fungerade bra med strukturen?
  • Vad lärde du dig av dagens aktivitet?

När vi gått igenom detta och gemensamt bestämt en rimlig tidsram för uppgiften började vi arbeta. Alla elever fick varsin whiteboardtavla, pennor och trasa.

Första begreppet de skulle förklara var demokrati. Om eleverna inte kunde begreppet  uppmuntrades de att gissa. De började med egen reflektion under en minut. När tiden gått ut fick eleverna sätta sig i sina lär-par. Först lyssnar de på varandra (här kan t.ex. den som fyller år först på året börja prata) för att sedan diskutera begreppet tillsammans. Här fick de gemensamt 3 minuter för att både lyssna på varandra och gemensam diskussion. Många par lyckades bra, men det märktes att vissa par behöver träna mer på att ge varandra talutrymme och lyssna klart innan man började den gemensamma diskussionen. Här är det viktigt att pausa och lyfta fram goda exempel på grupper som får det att fungera bra, på så sätt får de andra förebilder och goda exempel att följa.Dessa elever eller par brukar uttrycka hur ”roligt det var att du lyfta mig/oss som goda exempel”, vilket visar på vikten av att man som lärare ser till att ge alla elever denna upplevelsen.

Efter detta slumpades en person som fick delge vad de diskuterat i gruppen. Vi fortsatte att slumpa elever tills att vi fått en riktig beskrivning av begreppet. Något vi upptäckte var att de som hade svårt för begreppet tyckte att det var svårt att formulera sitt svar. Jag uppmuntrade dem att säga; jag vet inte exakt vad det här betyder, men om jag skulle gissa betyder det… Därefter fortsatte vi med andra begrepp som rösträtt, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.

Därefter gick vi in på diskussionen kring valresultatet. I den egna reflektionen fick de fundera på hur de trodde valresultatet såg ut efter gårdagens rösträkning (riksdagen i hela landet). Gruppdiskussioner blev lite varierande beroende på om de hade hört något om resultatet på morgonen eller inte. Vissa hade svårt för att gissa första gången, men vi körde samma upplägg för resultatet över vårt valområde (riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige) och då hade alla förstått upplägget och fler klarade av att resonera kring resultatet och varför de trodde det såg ut som det gjorde.

Skärmavbild 2018-09-16 kl. 12.18.49.png

Tips för att planera en liknande lektion:

  • Vi börjar alltid med att sätta upp ballongen (från blå boken) med strukturen på tavlan, sedan går vi tydligt gå igenom SPEL3F.
  • Sedan bestämmer jag tillsammans med eleverna hur lång tid eleverna vill ha för uppgifterna. Behöver vi justera tiden, så går det bra att göra under aktiviteten.
  • När lärparen redovisar är det bra att slumpa namn med någon slags slumpgenerator. Viktigt att komma ihåg att man som lärare under arbetets gång stannar upp och uppmuntrar eleverna. Avsluta alltid med någon slags feedback, feedup och feedforward för att få respons för kommande undervisning.

Sammanfattningsvis, vi har alltså tränat begrepp och argumentation i demokrati. Vi har använt oss av strukturen Vi jämför. Vi har fasta lärpar som vi använt oss av i denna övning.

Om jag skulle göra detta igen skulle jag tänka på påminna om y-kortet för Turas om att tala innan vi sätter igång. Vi har lärt oss att det är svårt att förklara vad begrepp betyder, men att man kan bara bli säkrare på att använda begrepp i andra sammanhang när man har förstått betydelsen av begreppet. En viktig sak att tänka på är att alltid välja grupperna utifrån elevernas förutsättningar, detta gör att man som lärare kan undvika många fallgropar och framförallt få eleverna att lyckas mycket bättre med sitt resultat.

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s