Eftersom jag är sv/so-lärare i grunden så har jag alltid tyckt att det har varit lite svårt att undervisa i matte. Jag har aldrig känt mig riktigt bekväm med det.
När jag upptäckte KL ändrades det och jag hittade nya spännande sätt att bygga undervisningen på.
I våras kom jag dessutom i kontakt med en, för mig, ny metod kallad Singaporemodellen. Denna metod kände jag gick hand i hand med KL-tänket och jag började se på matteundervisningen på ett helt annat sätt.

I detta inlägget tänkte jag beskriva hur jag arbetar med modellen kopplat till det kooperativa lärandet.

Singaporemodellen, är en forskningsbaserad undervisningsmodell i matematik som givit mycket goda resultat i Singapore, men även i andra delar av världen. Modellen fokuserar mycket på problemlösning, diskussioner och samarbete innan man går över på det enskilda arbetet och det var därför den fångade mitt intresse.

Läromedlet vi använder heter Singma Matematik och finns än så länge bara utgivet för åk 1-3. Det hindrar dock inte att man arbetar med modellen även i andra årskurser, eftersom man kan använda modellen med vilket material som helst, bara man sätter sig in i tankesättet kring hur modellen fungerar. Man behöver nödvändigtvis inte heller använda sig av läromedlet Singma för att använda Singaporemodellen i sin undervisning.
Jag har arbetat med båda sätten, både med och utan läromedel, och jag ser mest fördelar med att ha det faktiska läromedlet i klassen. Jag har en grund att stå på, jag slipper uppfinna hjulet om och om igen för att hitta på passande uppgifter och kan fokusera på det som är viktigt, eleverna och deras lärande.

En typisk mattelektion är uppdelad i dessa steg:

1. Problemlösning i hemgrupp utifrån en gemensam uppgift.
2. Svaren visas genom Multisvar och vi har därefter en diskussion kring dem.
3. Diskussionen övergår i en genomgång av det område lektionen avser.
4. Träning på olika mattetal i lärpar t ex genom Kloka Pennan, Par-pussel.
5. Genomgång av svaren på olika sätt, t ex Multisvar.
6. Eget arbete i Övningsboken.

Vi inleder arbetet med att ha en gemensam uppgift på tavlan som eleverna ska arbeta med i sina hemgrupper. Jag berättar inte i förväg vad dagens lektion ska handla om, utan eleverna ska tillsammans lösa uppgiften på ett sätt som alla förstår och som alla kan vara delaktiga i och förklara. Det gör inget om deras sätt inte är det sätt jag egentligen tänkt att vi ska gå igenom, eftersom vi kommer dit via de gemensamma diskussionerna.

Eleverna får en stund på sig att lösa uppgiften och skriva hur de löst uppgiften och svaret på en mini-whiteboard. Svaren visas sedan med multisvar.

Därefter är det dags för diskussion och genomgång. Alla i gruppen ska vara beredda på att få redovisa sin lösning.

Just denna lektionen var det uppställning med addition vi skulle träna och i den gemensamma diskussionen kom eleverna på att uppställning hade varit enklare och kortare att skriva än addition med varje talsort för sig, vilket ledde mig in på genomgången av uppställning.

Efter genomgången är det dags för eleverna att jobba med liknande uppgifter som i sina lärpar. När man arbetar med Singma använder man här en lärobok som man inte skriver i, utan bara tittar i och diskuterar kring. Givetvis går det även att använda vilka matteuppgifter man vill.

Uppgifterna kan genomföras och redovisas på många olika sätt, t ex genom Par-pussel, Huvuden ihop, Kloka pennan, Multisvar mm. Här arbetar eleverna med Kloka Pennan.

Eleverna tränar uppställning med addition med hjälp av Kloka Pennan.

Lektionen avslutas med att eleverna arbetar enskilt med att befästa det vi gått igenom och de lärt sig. Även här kan man använda vilka uppgifter man vill. I Singma finns en särskild Övningsbok där eleven arbetar med två sidor som hör till arbetsområdet.

Jag känner att arbetet med denna modell har fördjupat det kooperativa tänket i matten och det ger verkligen eleverna möjlighet att diskutera och samarbeta. Lärarhandledningen är tydlig och strukturerad och eftersom uppgifterna är forskningsbaserade och noga utvalda, så kan jag lägga fokus på att vara närvarande i diskussionerna, utan att fundera på om det är bra och riktiga uppgifter vi använder.

Dock kan det ibland hända att diskussionerna och de gemensamma genomgångarna tar längre tid än man räknat med och man upplever att det blir stressigt att hinna med det enskilda arbetet. Det brukar dock mest vara i början av ett nytt arbetsområde och då kan jag tycka att det är viktigt med diskussionerna och att man ska låta dem ta sin tid.