Något som jag rekommenderar lärare att göra så är det att lyssna på sina elever när de diskuterar och argumenterar.  Vid situationer när eleverna äger samtalstiden kan du synliggöra deras kunskaper och utmana dem i deras tankar. Nedan följer lite förslag på olika elevledda diskussionsformer för elever från årskurs 3 och upp. Dessa diskussionsformer är utmärkta verktyg för att diskutera upplevelser i skönlitterära böcker, diskutera samhällsproblem eller värderingsfrågor. För er KL-nördar: att arbeta med fördjupade samtal där elevens tankar ska utvecklas av varandra utan stöd av ex. positivt ömsesidigt beroende, eget ansvar och de kooperativa grundprinciperna tillhör mer det kollaborativa lärandet.

Skicka ett problem

Eleverna arbetar med ett tematiskt innehåll eller problem i sina lärgrupper. I varje lärgrupp konstruerar de olika öppna hur-frågor kring ämnet. De skriver ner en fråga på ett A4 papper synligt på en sida.  Om du vill kan du själv skapa frågorna, ha då samma eller mer mängd frågor än du har grupper. En grupp får en fråga att börja med som en elev läser upp i sin grupp. Alla ges minst 1 minuts egen tanketid utan samtal, därefter diskuteras frågan i gruppen. Efter en stunds diskussion (läraren kan ha timer på tavlan) skriver en elev ner en möjlig lösning på baksidan. Frågan skickas nu vidare till ny grupp. Gruppen läser frågan, men ej förra gruppens svar. Samma förfarande igen: Enskild tanketid och sedan diskussion kring frågan. Efter diksussionen vänder gruppen på pappret och läser tidigare grupps lösning. Gruppen hittar på nya lösningar eller bygger på där förra gruppen slutade. Skicka vidare! Avsluta efter mellan 3-4 problem arbetast med. Gruppen som började med sin fråga får som uppgift att sammanställa alla lösningar på frågan och redovisa dessa för klassen.

Exempel: Eleverna har tittat på flera filmer ur serien “Vara vänner” med problem som uppstått. Ur filmen skapas olika “Hur” frågor att arbeta med: “Hur kan man hjälpa någon som inte har någon att leka med på rasten?” “Hur gör man när någon säger eller gör något elakt mot någon annan?” “Hur kan vi stötta någon som kommer till skolan och är arg redan på morgonen?”. Eleverna funderar och diskuterar, sedan skriver lösningar och skickar vidare.

Trafiksignalen

Bilda samtalsgrupper på 6-12 elever. Du kan utse en eller två elever till samtalsledare per samtalsgrupp (eller modella detta själv första gången inför klassen). Varje elev får ett kort med tre färger: grönt, gult och rött. Grönt – jag har en kommentar eller ett inlägg och vill prata. Gult – Jag vill ta diskussionen i ny riktning eller ställa nya frågor. Rött – Jag tänker och lyssnar. Eleverna håller i det kort det just då vill använda. Träna gärna på samarbetsfärdigheten att bjuda in varandra i samtalet och använda varandras namn! Samtalet kan inleda med en problemformulering och enskild tanketid. Därefter väljs de elever som visar ett grönt kort, efter en stund växlas till ett gult följt av gröna. Samtalet kan avslutas med att varje elev får skriva ner och berätta för en axelkompis vad de tagit med sig från samtalet.

Exempel: Eleverna har lyssnat på en högläsning av ett kapitel ur boken Sandvargen. I kapitlet fick barnet en massa skäll för att den inte gjorde det vuxna ville eller behövde. Varför blev det så? Hur ska barn och vuxna kunna samtala bättre med varandra?

Reflekterande team

En utmärkt övning att träna aktivt lyssnande! Bilda grupper om ca 4-6 elever per grupp. Formulera ett problem eller diskussionsfråga med möjlighet till fördjupade svar. Numrera grupperna från 1-X (beroende på antal). Samtalsledaren (läraren) beskriver att varje grupp kommer få en viss tid, mellan 4-8 minuter. Fokus bör vara att lyfta de tankar och associationer eleven har för frågan. Grupp 1 inleder med att beskriva vad de tänker om frågan. Resterande grupper förutom den sista antecknar medans de lyssnar vad de tänker om gruppens diskussion. Den sista gruppens uppgift är att sammanfatta samtalen och beskriva den resa som kommer ske i varje samtal. Efter lämplig tid får grupp två börja tala, de har då antecknat tankar när de lyssnat medans grupp 1 diskuterade. Efterföljande gruppers uppgift är att fördjupa diskussionen och försöka få djupare insikter om frågan. Sista gruppen (eller samtalsledaren) sammanfattar vad alla grupper sagt och vad ni kommit fram till.

Exempel: Eleverna spelar ofta spel i kingrutan på skolgården. Problemet är att det alltid blir bråk eller tjafs. Varför är det så? Finns det något att göra åt detta problem? Vad i så fall?

Kugghjulet

Formulera en diskussionsfråga eller ett problem. Skapa grupper om ca 3-5 elever per grupp. Varje grupp får ett ställningstagande eller värdering kopplat till frågan eller problemet som inför diskussionsövningen fördjupar sig i. Möblera antal stolar i en cirkel mitt i rummet som antal grupper (3-5st). Bakom varje stol skapas en grupp stolar i en till cirkel om ca 3-5st. Det finns nu en inre cirkel av stolar i mitten där det bakom varje stol finns en till grupp i en cirkel (för varje grupp). Varje grupp har sitt eget perspektiv eller område att fokusera på i diskussionen. Eleverna diskuterar därefter i den inre cirkel utifrån sina skilda perspektiv i mitten. När en elev känner att den behöver stöd växlas person i inre stolen från samma grupp. De yttre cirklarna (grupperna) viskar och diskuterar för att skapa nya bästa argument för sitt perspektiv. En av grupperna får gärna vara “samtalsenzym” och komma med problematiserande tankar och frågor för att fördjupa diskussionen och låsa upp knutar. Mycket rolig och lärorik övning från ca åk6 till vuxenutbildning!

Exempel: Eleverna har läst Romeo och Juliet. En grupp tilldelas att föra Juliets talan, en för talan från familjen Capulet, en ska diskutera utifrån Romeos perspektiv och en grupp från familjen Montagues perspektiv. En sista grupp ska kollektivt skylla på alla aktörerna och försöka få dem att tillsammans enas om att alla gjorde fel med bra argument. Diskutera. Vems fel är det att denna tragiska händelsen hände och vem bör ha ingripit och när? Uppgiften är att se till att det inte blir ditt eget perspektivs fel med goda argument. Efter ca 20 minuters diskussion: Vad kan jag nu om Romeo och Juliets situation som jag inte kunde innan?