Fyra områden där samarbete stärker lärandet

Publicerat den 2018-12-13 av Jennie Lämna en kommentar

Att lära tillsammans med andra kan göra att vi lär oss mer. Elevernas aktivitet och delaktighet ökar, tankeprocesser startas och alla hjärnor sätts igång. Möten och interaktioner sker mellan elever där de kommunicerar och delar tankar med varandra, vilket leder till nya tankar och kopplingar. När jag som lärare har verktyg (t.ex. strukturer och strategier) för att strukturera lärandet mellan elever på ett bra sätt kan jag enkelt använda dessa när jag känner att det gynnar lärandet. Jag använder inte samarbete hela tiden, utan just när det kan stärka elevernas lärande i en situation. I detta inlägg beskriver jag fyra områden i undervisning där samarbete på ett tydligt sätt stöttar elevernas lärande. Dessa fyra områden återkommer i flera lektioner oavsett innehåll och ämne. Om jag har ett antal verktyg för varje område blir det enklare för mig att använda samarbete så att delaktigheten ökar för varje elev och alla lär sig mer genom samarbetet. När jag som lärare blir mer van vid att strukturera interaktioner mellan elever kan jag anpassa och hitta på egna sätt att skapa dessa möten när det stärker lärandet.

Fyra områden som gynnas av att lära tillsammans är:

när vi ber eleverna att minnas någonting eller plocka fram kunskap de redan har om ett ämne
när vi ber eleverna att tolka eller förstå någonting, t.ex. en text, en bild, ett innehåll
när vi ber eleverna att komma på idéer inför egen produktion eller eget skapande
när vi vill att eleverna ska befästa kunskaper

Minnas

Ofta ber vi elever plocka fram kunskap de redan har eller minnas någonting. Det kan vara vad de minns från förra lektionen, vad de lärt sig i veckan, vad de minns från utflykten eller vad de kan om andra världskriget. När vi ställer en fråga till hela klassen och eleverna räcker upp handen kan det bli så att vi ofta får svar från samma elever. En del elever kommer inte på någonting och en del kanske inte ens hörde frågan. Här kan vi med små, enkla medel skapa möten mellan eleverna där de stöttar varandra i att minnas och plocka fram sin förförståelse. Genom att stötta eleverna i att minnas kommer fler vara med på banan när vi sedan går vidare med innehållet. Jag minns mer när jag får samtala med någon om det jag minns. Nedan finns några exempel på hur jag kan stötta mina elever i att minnas.

Ge först egen tanketid, gärna med penna där de skriver ner stödord. Gör detta oavsett vilken struktur du sedan använder.

Jag kan sedan göra på flera olika sätt, exempelvis:

Använd någon form av parsamtal där eleverna delar det de minns med en annan person. Använd t.ex. EPA (eller en variant), Turas om, Par på tid eller en parpromenad. Genom ett parsamtal växer elevernas kunskap och de kan tillsammans minnas mer. Parsamtalen kan vara kring en fråga (Vad minns du om…?), ett ord (t.ex. Hjärnan) eller en bild på någonting.
Använd en struktur där eleverna får prata med flera olika personer, t.ex. Berätta mera, Inre-yttre cirkel eller Speed-dating. Eleverna får då chans att lyssna på flera olika kamrater. Om de själva först inte mindes så mycket stöttas deras tankeprocesser av att höra vad andra minns.
Använd strukturen Karusellen. I par eller grupp cirkulerar eleverna och skriver ner saker de minns kring olika kategorier. De stöttas av vad andra skriver och ser hur klassens gemensamma kunskap är större än deras enskilda kunskap.
Använd strukturen En för alla, som tydligt visar hur vi minns mer tillsammans.
Använd strukturen Mötas på mitten, där eleverna först minns och skriver ner själva för att sedan formulera några gemensamma tankar kring det de minns tillsammans.
Använd strukturerna Rondellen eller Talkort där eleverna delar sina tankar i en fyrgrupp.
Använd strukturen Hörnsamtal, där eleverna i hörn får diskutera vad de minns kring fyra olika aspekter.
Använd en variant av strukturen På sightseeing. Häng upp bilder i klassrummet som har med det som ska minnas att göra (t.ex. bilder från en utflykt, bilder kring ett tema). Låt eleverna gå runt i par eller grupp och skriva post-its med kommentarer kring bilderna. Sammanfatta tillsammans.

Exempel på frågor:

Vad gjorde vi igår på NO-lektionen?
Vad minns du om bråk?
Vad har du lärt dig idag?
Vad gör djuren på vintern?
Vad minns du från utflykten?

Tolka/förstå

Ofta under lektioner ber vi eleverna tolka eller förstå ett innehåll. Det kan vara muntligt berättande, bilder, film eller skriven text. Eleverna ska ta in informationen, bearbeta den och förstå vad som menas med den och göra kunskapen till sin egen. Denna process kan stöttas av att få samtala och bolla idéer med andra. Då får eleverna chans att formulera sina tankar, pröva dem i en liten grupp samt höra andras tolkningar och perspektiv. Detta gör att eleverna får en större förståelse för innehållet och enklare kan göra kunskapen till sin egen. Hur kan jag stötta mina elever i att tolka och förstå en situation, bild eller text?

Ge först egen tanketid, gärna med penna där de skriver ner stödord. Gör detta oavsett vilken struktur du sedan använder.

Jag kan sedan göra på flera olika sätt, exempelvis:

Aktivera eleverna i parsamtal med t.ex. EPA (eller en variant), Turas om, Par på tid eller en parpromenad, där de får dela hur de själva tolkar/förstår innehållet utifrån en frågeställning.
Använd strukturerna Rondellen eller Talkort där eleverna delar sina tankar i en fyrgrupp.
Använd Mötas på mitten där eleverna först skriver ner sin egen tolkning/förklaring för att sedan dela dessa med varandra och formulera en gemensam tolkning. Här lyckas eleverna ofta använda mer ämnesspecifika ord än i sin egen första text.
Använd strukturen Lär varandra, där eleverna får träna på att förklara ett innehåll för en gruppmedlem så att denne förstår.
Använd en struktur där eleverna får prata med flera olika personer, t.ex. Berätta mera, Inre-yttre cirkel eller Speed-dating. De får då höra flera olika tolkningar och kan på så sätt fördjupa och omvärdera sina egna tankar.
Använd strukturen Karusellen. I par eller grupp cirkulerar eleverna och skriver ner sina tankar och tolkningar kring olika frågor/begrepp. De läser vad andra skriver och bygger vidare på det genom att fördjupa resonemang och använda ämnesspecifika ord.

Exempel på frågor:

Vad är temat i novellen?
Vad tror du kommer hända sen? Varför?
Vad är fotosyntesen?
Vad tycker du om slutet på boken?
Hur kan man lösa den här matteuppgiften?

Idéproduktion

I vår undervisning ber vi ofta elever skapa eller producera någonting – en text, en bild, ett bygge. Vi ber dem komma på en idé och sedan utföra den. För en del elever är det enkelt att komma på idéer inför t.ex. skrivande av en berättande text, medan det för andra är svårare. De flesta av hos har nog haft elever som har svårt att komma igång och sitter större delen av lektionen innan de kommer på vad de ska göra. Vi kan stötta eleverna i denna process genom att aktivera dem i samtal med varandra innan det enskilda arbetet. Ibland kan vissa elever tycka att det är fusk att titta på hur någon annan har gjort. Vi behöver därför uppmuntra när eleverna delar med sig av tankar och idéer så att vi skapar ett klimat där att stötta varandra inte ses som fusk utan som något positivt. Vi behöver också prata om skillnaden mellan att inspireras av bra idéer och att kopiera något rakt av. För de elever som har svårt att sätta igång själva kan andras tankar och idéer få igång tankarna tillräckligt för att de ska kunna komma igång.

Ge först egen tanketid, gärna med penna där de skriver ner sina idéer. Gör detta oavsett vilken struktur du sedan använder.

Jag kan sedan göra på flera olika sätt, exempelvis:

Aktivera eleverna i parsamtal med t.ex. EPA (eller en variant), Turas om, Par på tid eller en parpromenad, där de får dela sina tankar och idéer.
Använd strukturen Inspireras, där eleverna efter en stund får gå runt och titta på hur de andra i klassen har påbörjat sitt arbete.
Använd en struktur där eleverna får prata med flera olika personer, t.ex. Berätta mera, Inre-yttre cirkel eller Speed-dating. De får då höra idéer från flera olika personer.
Låt eleverna dela med sig av ord och idéer genom strukturen Mina ord, dina ord.
Använd strukturerna Rondellen eller Talkort där eleverna delar sina tankar i en fyrgrupp.
Använd strukturen En för alla, så att vi tillsammans i klassen har många idéer som eleverna kan välja mellan när det är dags för eget skapande.
Inför gemensamt skapande kan strukturen Mötas på mitten användas, så att alla får chans att dela med sig av sina idéer innan gruppen tar ett beslut.
Använd strukturen Brainstorm, där eleverna tillsammans brainstormar idéer de sedan kan välja från.
Använd strukturen Karusellen.
Använd rollen Spion där en elev, ett par eller en grupp som kört fast får uppdraget att gå runt och spionera på de andra för att sedan fortsätta med sitt eget arbete.

Exempel på frågor:

Berätta om din idé för en huvudperson till din berättelse.
Hur kan man beskriva en läskig miljö?
Vad vill du göra på rasten?
Hur ska ni bygga er bana för roboten?
Vad vill du skriva din argumenterande text om?
Vad ska du ha med i din höstbild?
Vilket material ska ni använda till ert bygge?
Vilka andra ord kan man använda för att beskriva känslorna glad, arg och ledsen?
På vilka sätt kan man skriva talet 100?
Kom på ord som börjar på R.

Befästa kunskaper

Efter att vi arbetat med ett område ägnar vi ofta tid åt att repetera viss kunskap så att denna fastnar hos eleverna. Vissa elever har i detta skede svårt att hålla motivationen uppe och vissa har inte förstått kunskapen tillräckligt väl än. Här kan vi använda samarbete för att dels stötta motivationen och att hålla fokus, dels att stötta förståelsen av begreppen och innehållet.

Jag kan här göra på olika sätt:

Använd strukturen Fråga, fråga byt för att repetera begrepp.
Använd strukturen Hör vi ihop? för att repetera begrepp och sedan göra en uppgift kring innehållet i de par/grupper som bildas.
Använd strukturen Sortering eller Sant eller falskt för att kolla av vilka begrepp som sitter och vilka som behöver tränas mer på.
Använd strukturen Turas om eller Kloka pennan där eleverna växelvis gör uppgifterna och förklarar hur de tänker.
Använd en struktur där eleverna får prata med flera olika personer, t.ex. Berätta mera, Inre-yttre cirkel eller Speed-dating. Här kan de berätta vad de kan om ämnet, beskriva olika begrepp eller fenomen, eller repetera kunskaper med hjälp av korta frågor.
Använd strukturen Visa! med korta frågor för att repetera och befästa kunskaper.
Använd strukturen Två löser problem för att jämföra tankar kring begrepp och innehåll.

Sammanfattning

När en lärare väl har ett spännande innehåll, en bred didaktisk repertoar och en förståelse för varför och när elever stöttas av att ta stöd av varandra kan läraren använda samarbete på ett naturligt sätt i undervisningen. Få bra idéer kommer från ett vakuum, de skapas i en interaktion mellan människor där vi tillsammans skapar en förståelse och söker efter mening med det vi arbetar med.