När man väl fått upp ögonen för hur samarbete kan förändra undervisningen blir funderingen kanske: Vad gör jag först? Hur börjar jag? Vi har vid några tillfällen skrivit om det (se HÄR och HÄR). I detta inlägg beskriver vi tre steg du kan ta tillsammans med dina kollegor för att komma igång med det kooperativa arbetet på er skola. De tre stegen är: 1. Samtalsmönster 2. Rutinsituationer 3. Strukturer

1. Samtalsmönster

Välj tillsammans ut några elevaktiva samtalsmönster för att variera handuppräckningssituationen på i klassrummet.

På nästan varje lektion ställer vi lärare frågor till eleverna. Oftast får de räcka upp handen och någon får svara på frågan. I traditionella handuppräckningssituationer är det oftast samma elever som räcker upp handen. För att aktivera fler elever och få fler delaktiga behöver vi variera sättet vi ställer frågor och samlar in svar på. Läs HÄR för tips på hur detta kan ske. Fundera sedan tillsammans:

• Hur ser min fråga/svar-situation ut nu? Varierar jag den eller räcker eleverna oftast upp handen? (Denna MALL kan användas för att synliggöra din egen praktik för dig själv. Dra streck för de sätt du använder under lektionen/dagen.)
• Hur gör jag för att få alla aktiva så att inte bara samma elever svarar?
• Vilka av sätten att variera fråga/svar-situationen på i inlägget ovan tilltalar mig? Vilka har jag redan testat? Vilka vill jag testa?

Välj tillsammans ut ett, två eller tre sätt som ni vill testa med era elever. Planera tillsammans några konkreta tillfällen där ni kan använda dessa under nästkommande vecka. Häng med fördel upp bilder på de sätt ni väljer i klassrummet så att ni påminns om dem.

Utvärdera tillsammans efter ett par veckor.

• Har jag upplevt någon skillnad?
• Vad har fungerat bra?
• Blev eleverna mer aktiva och delaktiga?
• Har några svårigheter dykt upp?
• Hur vill jag gå vidare?

Exempel på sätt att variera handuppräckningen:

• Parsamtal (t.ex. EPA, PPT)
• Multisvar (enskilt, par eller grupp)
• Gruppdiskussion (t.ex. Huvuden ihop, Rondellen, Mötas på mitten, Talkort)
• Slumpa fråga (efter par- eller gruppsamtal)

2. Rutinsituationer

Välj ut en återkommande rutinsituation och planera om den tillsammans så att den får ett litet samarbetsinriktat moment.

Att planera om en återkommande rutinsituation gör att du får in ett kooperativt moment varje vecka utan att hela tiden behöva planera för det. Det blir därför enklare för dig som lärare att börja arbeta mer samarbetsinriktat. Att skapa en ny kooperativ rutin gör också att både eleverna och läraren får möjlighet att vänja sig vid det nya. Fundera tillsammans på vilka rutinmoment ni har på er skola/i ert ämne som återkommer varje lektion, varje dag eller varje vecka.

Exempel:

• Klassråd
• Uppstart av lektion/dag/vecka
• Avslutning av lektion/dag/vecka
• Introduktion av ny bokstav
• Inleda nytt arbetsområde
• Sammanfattning av något vi lärt oss
• Plocka fram förförståelse
• Välja inför rast/fritids
• Arbetslagsmöte
• Läxförhör
• Utvärdera
• Sammanfattning av högläsning
• Morgonsamling
• Ta närvaro
• Ställa frågor till hela elevgruppen
• Kolla av vad vi minns från föregående lektion
• Dagboksskrivande
• Träna inför prov

Välj ut en rutin där ni känner att någon form av samarbete kan stärka och fördjupa lärandet på något sätt. Planera om denna tillsammans så att den blir lite mer kooperativ. Använd exempelvis en struktur eller någon form av parsamtal. Genomför sedan denna. Utvärdera efter några veckor. Hur går det? Är det någonting vi vill förändra? När ni känner er redo kan ni välja en ny rutin att planera om.

3. Strukturer

Välj tillsammans ut några strukturer som alla elever och lärare får lära sig.

En struktur är ett ramverk kring en lärprocess. Strukturer hjälper oss att stötta samarbetet mellan elever så att eleverna lär av varandra. Det finns parstrukturer, gruppstrukturer och klass-strukturer. Fundera tillsammans med kollegor kring vilka strukturer ni vill börja med, för att både ni och eleverna ska bli mer vana vid att använda samarbete. Ni kan läsa om olika strukturer på bloggen, i Grundbok i kooperativt lärande eller i Kooperativt lärande i praktiken. Skapa en lista på tre till fem strukturer i den ordning ni vill börja med dem. Hjälps sedan åt att planera ett lektionsmoment med den struktur som står först på listan. Fundera på:

• Hur introducerar vi strukturen för eleverna? Behöver vi modellera något?
• Vilket socialt innehåll använder vi första gången eleverna får testa strukturen?
• Vilket spännande innehåll som passar använder vi sedan?
• Är det någon samarbetsfärdighet som behövs för att strukturen ska fungera som vi behöver prata om med eleverna?
• Hur utvärderar vi hur det gick?

Testa sedan att använda strukturen i era klasser. Träffas efteråt och utvärdera tillsammans hur det gick.

• Vad fungerade bra? Varför? Vad gjorde att det fungerade bra?
• Var det någonting som inte fungerade? Varför? Hur kan vi göra annorlunda nästa gång?

Välj sedan nästa struktur på er lista och planera ett lektionsmoment med den, genomför och utvärdera. När ni gjort detta med de 3-5 strukturer ni har på er lista så har alla lärare samma verktyg att använda då alla elever nu kan dessa strukturer. Detta innebär att alla lärare – vare sig det är klasslärare, ämneslärare, lärare i praktiska ämnen eller fritidspedagoger – kan använda dessa strukturer i undervisningen för att stötta samarbetet. Detta skapar trygghet för både elever och lärare när ni tillsammans tar steg framåt i det kooperativa lärandet, och gör det lättare för er att få in samarbete som en naturlig del i det dagliga arbetet. Ha gärna de strukturer eleverna kan synligt i alla klassrum, t.ex. genom strukturkorten i det digitala materialet till Kooperativt lärande i praktiken. Använd gärna dessa strukturer även på möten med kollegor.

Genom att tillsammans planera, genomföra och utvärdera kooperativa moment kan vi tillsammans ta de första stegen mot ett mer samarbetsinriktat lärande och så börja skapa en kooperativ kultur på skolan.