Skrivprocessen: Faktatext

I den nya boken Kooperativt lärande i praktiken finns ett avsnitt med lektionsförslag. I vårt arbetsområde med de tre världsreligionerna Judendom, Kristendom och Islam har vi arbetat mycket praktiskt och verkligen försökt befästa ämnesbegreppen och jag kände nu att det var dags att ta det ytterligare ett steg och nu fästa kunskapen på papper. En av lektionsplaneringarna handlade om att bearbeta fakta och skriva en faktatext och den kom väl till pass i min planering.

Lektionsplaneringarna i boken är väldigt tydliga och lätta att följa. De ger handfasta tips, men lämnar även utrymme för att lägga till och dra ifrån moment och göra planeringen till sin egen. Eftersom det var första gången jag skulle följa en planering så valde jag att följa arbetsgången exakt så som den var beskriven i boken.

Arbetsgången såg ut så här:

Skapa förförståelse kring temat
Steg 1: Här använder vi Strukturen Karusellen för att ta fram all kunskap klassen gemensamt har.
Steg 2: Hemgrupperna använder Strukturen Mötas på mitten för att komma överens om vilken fakta de tycker är viktigast.

Söka information och skriva faktatext
Steg 1: Eleverna arbetar i axelpar och söker fakta kring ett bestämt område. De använder sig av Strukturen Turas om.
Steg 2: Grupperna strukturerar upp den fakta de samlat in och axelparen skriver texter.
Steg 3: Paren byter texter med varandra, ger feedback och sammanställer till en hel text.

I Karusellen ska eleverna på en viss tid skriva så mycket fakta de kan om en viss rubrik och sedan byta till nästa station där en ny rubrik finns. Denna gång hade vi fyra olika stationer med olika rubriker; Judendom, Kristendom, Islam och Likheter och skillnader mellan de olika religionerna.

Vi har använt Karusellen på många olika sätt i klassen och det är en struktur de är väldigt vana vid. Det märktes tydligt när vi startade med den och eleverna samlade in väldigt mycket fakta på de fyra pappren. Eleverna tyckte t o m att vi hade för lite tid vid varje station, så vi körde två rundor för att de skulle få med allt de ville. Detta sätt visade sig vara mycket bra för de elever som är lite mer tillbakadragna. På andra rundan vågade de prata mycket mer.

img_3356

När Karusellen var klar, satte sig eleverna i sina hemgrupper och jag delade ut ett av pappren med fakta på till varje grupp och de fick en liten stund på sig att läsa igenom vad som stod på pappret. De fick även ett A3-papper med mallen för Mötas på mitten och det var nu dags för eleverna att tyst för sig själva fundera på och skriva ner vad de tyckte var viktigt att ha med i faktatexten. När de var klara med detta steg var det dags att tillsammans i gruppen komma överens om vad som skulle finnas med i texten och skriva det i mittenrutan på A3-pappret.

 

Efter detta var det dags för nästa del av arbetsgången, nämligen att söka informationen som ska bli faktatexten.
Hemgruppen delade nu upp sig i sina axelpar och delade upp de områden de skrivit upp i mittenrutan på Mötas på mitten-pappret. Varje axelpar tog ansvar för att söka fakta kring sina områden. Här använde de strukturen Turas om. Den ena i paret sökte fakta i texter som jag valt till dem och den andra i paret strök under stödord. Efter en stund bytte de roller. När de hittat fakta delade de med sig till det andra axelparet.

img_3428-1.jpg

När alla hittat den fakta de behövde sorterade de tillsammans i gruppen in faktan i underrubriker och axelparen tog några underrubriker var som de skrev text till. Även här användes strukturen Turas om. En elev i paret sa en mening med hjälp av stödorden och den andra i paret skrev på datorn. Efter en stund bytte de roller.

img_3429

När texterna var färdiga bytte de texter med varandra och gav feedback. Till sist satte de samman texterna till en färdig faktatext. En i gruppen fick läsa högt för de andra och under tiden lyssnade de andra och stoppade om de kände att något behövde ändras eller förtydligas.
Just nu finns texterna i min dator, men tanken är att de ska sättas samman till ett häfte som varje elev ska få. Detta häfte blir sedan en del i slutuppgiften kring arbetsområdet.

Vi avslutade med att axelparen fick göra en utvärdering i mentimeter.com. Där fick de svara på frågor om hur de tyckt att arbetet gått och vad som kunde gjorts annorlunda. Svaren tog vi sedan upp på kanonen i klassrummet och diskuterade. Även jag som lärare svarade i menti.com. Jag kände nämligen att det fanns saker som jag kunde gjort bättre för att underlätta för eleverna och jag tyckte det var viktigt att de fick höra att jag också behöver utvecklas och att vi lär tillsammans.

Det jag själv främst kände behövdes göras bättre var att jag inte hade förberett dem tillräckligt väl på hur man faktiskt söker och väljer ut fakta ur olika källor. Det var länge sedan eleverna gjort det på egen hand och jag kände att jag borde haft en lektion där jag repeterade och modellerade hur man plockar ut stödord ur källor innan vi drog igång detta arbetet. Jag borde kanske även också använt enklare källor. Eleverna själva upplevde dock inte detta som det som behövde utvecklas, utan de var helt inne på arbetsron. De tyckte att de hade pratat för högt i sina grupper och stört de andra gruppernas arbetsro. Det de tyckte var bäst var att alla hade varit delaktiga och bidragit till texten.

Både jag och eleverna själva märker hur mycket samarbetet i gruppen ger för att de ska få ut så mycket som möjligt av sitt lärande. Även de elever som inte gått i klassen under höstterminen när vi gjort det mesta förarbetet, utan som har börjat nu efter jullovet, kände att de kunde vara med och bidra eftersom de i den första delen gjorde ett så grundligt förarbete genom sitt samarbete. Alla fick bidra med sina kunskaper, trots att alla inte hade samma förkunskaper. Det gjorde att de nya eleverna i första karusellen-rundan kanske var lite tystare och mest lyssnade in vad de andra sa, men i andra rundan bidrog de med sina kunskaper.

På det stora hela är jag väldigt nöjd med hur arbetet flöt på och det ska bli mycket spännande att se hur vi utvecklats till nästa gång vi använder oss av denna lektionsplanering!

För mig som lärare ger detta arbetssätt mig väldigt mycket eftersom jag tydligt och snabbt ser vad jag behöver utveckla och tänka på. Min undervisning stannar aldrig av och går på tomgång, så som jag ibland tidigare kunde känna att den gjorde när jag undervisade på traditionellt sätt. Här måste jag hela tiden utmana mig och eleverna och samtidigt vara väl förberedd. Eleverna själva blir också väldigt medvetna om att de är en del av undervisningen och kan påverka den eftersom deras arbete är lika viktigt som mitt för att vi ska lyckas.

2 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s