Integrera samarbete på enkla sätt

Det kan ibland i skolans värld vara lätt att hamna i fällan att fokusera på tekniker och material och glömma bort det viktiga: nämligen vad vi fokuserar på och varför vi gör det. Kooperativt lärande som förhållningssätt handlar om att möjliggöra möten mellan människor kring ett innehåll. Möten där vi tillsammans resonerar och funderar kring den kunskap vi har och stöttar varandra mot en större förståelse. Det handlar om att använda samarbete mellan elever för att skapa mening kring lektionens innehåll och att söka en gemensam förståelse för det vi fokuserar på. För att skapa dessa möten behöver du som lärare inget speciellt material. Du behöver inte alltid förbereda, skriva ut eller laminera. Du behöver inte köpa eller låna. Du kan använda material om du vill, men du kan också använda samarbete mellan elever utan något speciellt material alls. Om du använder material, se till att fokus fortfarande hamnar på lektionens innehåll och att eleverna får ut något av samarbetet. Ibland kan vi lärare tro att materialet i sig ska göra jobbet åt oss. I detta inlägg beskriver vi flera sätt du spontant kan skapa möten mellan elever och använda samarbete och strukturer kring ett meningsfullt innehåll, utan att förbereda material innan. Detta gör det också enklare för dig att använda samarbete i situationer som naturligt uppkommer, med frågor och funderingar som kommer från eleverna.

Par- och gruppsamtal

Istället för att ställa en fråga och be eleverna räcka upp handen kan du enkelt aktivera dem i par- och gruppsamtal av olika slag. Detta kan du göra utan förberedelse, utan mallar eller material.

Förslag:

Har du tänkt fråga vad de tror att boken kommer handla om utifrån framsidan? Be dem tänka själva och sen berätta sina tankar för en kompis.

Vill du fråga vad de har lärt sig idag? Gör Berätta mera där de får dela tankar med flera.

Ska de skriva en egen text kring någonting? Låt dem tänka själva kring vad de vill skriva om, sedan dela med kompisen bredvid eller i lärgruppen (om de sitter i grupp), innan de börjar skriva enskilt.

Ska de sammanfatta en text eller en film? Låt dem fundera enskilt, skriva ner stödord och sen dela i par eller grupp för att sedan sammanfatta sina tankar gemensamt. De kan också skriva ner några gemensamma tankar i par för att sedan jämföra dessa med ett annat par och ringa in likheter och skillnader.

Ska eleverna diskutera en öppen fråga, t.ex. ”Vad tycker du om…” ”Vad tänker du om…” eller ”Beskriv hur man kan veta att…”? Låt dem fundera enskilt för att sedan dela sina tankar i par eller grupp och formulera ett gemensamt svar.

Låt eleverna intervjua varandra kring vad de kan om ett ämne. Ha 1-3 frågor efter att de t.ex. har sett en film, läst en text eller lyssnat på en genomgång. Frågorna kan exempelvis vara ”Var det något du redan visste?” ”Vad tyckte du var intressant och varför?” ”Vad lärde du dig för nytt?” ”Vad tyckte du var svårt och varför?”. Eleverna ställer frågorna till varandra och skriver sedan gemensamt ner en kort sammanfattning av samtalet.

Efter en genomgång eller efter en lektion kan eleverna skriva ner en fundering på en lapp enskilt. De byter sedan lappar med andra. Låt eleverna i par diskutera de funderingar som står på lapparna de fått. Låt några par lyfta godbitar från sina samtal.

Vill du att eleverna ska inspireras av varandra i matematiken? Be dem påbörja sin lösning, bryt sen och låt dem i par/grupp dela hur de tänkt för att sedan lösa klart uppgiften.

Ska ni samla ord på veckans bokstav? Istället för att räcka upp handen, låt dem turas om i par och säga ett ord var tills de inte kommer på fler, alternativt att en säger ett ord och den andra skriver och sen turas de om. De kan också skriva ner några egna ord för att sedan få ord från kompisar och fylla på sitt papper.

Går ni i led till matsalen eller på utflykten? Ge ett samtalsämne paren ska prata om eller en uppgift de ska lösa tillsammans på vägen.

När du ställer en fråga som du vill att eleverna ska svara på, fundera på om lärandet kan gynnas av om de får samtala med varandra. Låt dem i så fall göra det!

 

________________________________________________

Med vissa strukturer kan kännas som att man måste förbereda material innan. Men det går faktiskt ändå! Nedan får ni flera tips på hur Hör vi ihop?, Fråga fråga byt och Sant eller falskt kan användas utan att förbereda material.

Hör vi ihop?

I strukturen Hör vi ihop? ska eleverna genom frågor lista ut vem de hör ihop med. Detta går att göra med förberett material (isärklippta bilder, ordkort, mattekort, geometriska former osv) men går också att göra utan att förbereda material. Hör vi ihop? kan användas för att skapa grupper inför en annan uppgift eller kring ämnesinnehåll för att träna och befästa begrepp. I några av exemplen nedan får eleverna själva producera korten till strukturen, vilket ger ytterligare ett lärtillfälle i par/grupp samt att materialet de förbereder får ett syfte. Eleverna kan också skriva tal/ord som en annan klass får använda i strukturen.

Förslag:

Eleverna får i axelpar/grupp ett tal som de ska skriva på två/fyra sätt (enkelt att göra i olika svårighetsgrad, exempelvis ”skriv talet 10 på fyra sätt” ”skriv talet 100 med alla fyra räknesätten”). Läraren samlar in dessa och delar ut inför strukturen. Eleverna hittar de som de hör ihop med och varje grupp får beskriva varför just de hör ihop.

Eleverna får i par/grupp ett bråktal de ska illustrera på olika sätt (bild, antal, förlängt/förkortat, decimalform, procent osv). Läraren samlar in dessa och delar ut inför strukturen. Eleverna hittar de som de hör ihop med och förklarar varför de hör ihop.

Eleverna får i par/grupp ett tema att skriva ord kring. Läraren samlar in dessa och delar ut inför strukturen. Eleverna hittar de som de hör ihop med och förklarar varför de hör ihop.

Riv små bitar av färgat papper i olika färger. Eleverna ska sedan hitta de som har samma färg genom att ställa frågor till varandra. Med yngre elever kan det göras på svenska, i äldre årskurser kan det ske på engelska eller annat språk.

Läraren skriver ord på post-its där några hör ihop med varandra. Läraren delar ut dessa inför strukturen. Eleverna hittar de som de hör ihop med och förklarar varför de hör ihop.

I varianten Snöbollen används papperslappar som skrynklas ihop.

 

Fråga, fråga, byt!

I strukturen Fråga, fråga, byt! går eleverna omkring, ställer frågor till varandra eller ber varandra förklara någonting, och byter sedan föremål/kort. Strukturen går att göra med förberedda begreppskort eller bilder. Här nedan finns förslag på hur strukturen kan göras utan förberedelse.

Förslag:

Eleverna skriver ett tal (exempelvis en multiplikation, ett bråktal) på en post-it eller en liten lapp. De skriver svaret på baksidan. Lapparna används i strukturen.

Läraren ber eleverna skriva ner ett begrepp inom ett område som de tycker är klurigt, t.ex. efter en läst bok, läst faktatext, film. Tillsammans får de i par/grupp ta reda på vad begreppet betyder och skriva en förklaring på baksidan. Använd korten i strukturen.

Eleverna får plocka upp ett föremål i klassrummet och ta reda på vad detta heter på engelska eller annat språk som ska tränas (eller plocka upp föremål ni redan lärt er om). Eleven kan eventuellt skriva ordet på en post-it och sätta på föremålet. Eleverna går omkring och frågar varandra ”What is this?” varpå kompisen ska svara.

Eleverna får plocka upp föremål i olika färger. Eleverna går omkring och frågar varandra ”What color is this?” (eller på annat språk) varpå kompisen ska svara.

Eleverna tar upp ett antal små föremål, klossar eller liknande (eller tiobasmaterial). De frågar varandra exempelvis ”Hur många har jag?”, ”Vad är dubbelt av vad jag har?” eller ”Vilket tal har jag?”

Sant eller falskt

I strukturen Sant eller falskt ska eleverna sortera påståenden utifrån om de stämmer eller inte. Det kan vara påståenden kring ett visst innehåll, kring en text eller ett fenomen. Du kan ha förberedda påståenden som eleverna ska sortera. Du kan också göra på följande sätt:

Förslag:

Eleverna skriver påståenden kring ett innehåll i par/grupp. De byter sedan påståenden med ett annat par/grupp och sorterar eller skriver S och F på de andra parets påståenden. De byter sedan tillbaka och rättar.

Läraren skriver påståenden på tavlan. Eleverna har i par eller grupp två papper eller whiteboards (en för Sant och en för Falskt). De läser ett påstående i taget, diskuterar och skriver ner det på rätt papper.

Eleverna har två whiteboards, två vita papper eller två färgade papper i olika färg. Läraren har skrivit påståenden på datorn som hen har skrivit ut. Eleverna får klippa ut dessa, diskutera och sortera.

Läraren säger ett påstående. Eleverna diskuterar i par eller grupp och kommer fram till ett gemensamt svar. Läraren räknar till 3 varpå eleverna visar tummen upp eller ner. Några par får förklara hur de tänkt.

 

_______________________________________

Kooperativt lärande handlar inte om vilket material du har eller vilken struktur du använder. Kooperativt lärande handlar om att skapa möten mellan människor och stötta lärandet genom samarbete så att alla går därifrån som vinnare. Fastna inte i metoden eller materialet, utan fokusera på det som sker mellan eleverna när de interagerar med varandra kring ett spännande innehåll.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s