”Cooperative learning in the classroom requires cooperative learning in the staffroom.” Wendy Jolliffe, Cooperative learning in the classroom

Om vi vill utveckla ett samarbetande klimat bland våra elever är det viktigt att vi använder samarbete även i arbetet med kollegor. För att utveckla oss själva som lärare behöver vi stöd av varandra, både i planering och reflektion. När vi tillsammans jobbar med ett utvecklingsområde är det också viktigt att vi ibland stannar upp och utvärderar och kollar av om vi är på rätt kurs. Vi behöver synliggöra och dela med oss av vad vi har gjort: Vad har vi gjort hittills? Vilka steg har vi tagit? Hur gick det? Vi behöver också fundera på om vi har märkt några skillnader. Vad har vi sett bland eleverna? Vad har hänt med mig som lärare? Vad har hänt i kollegiet? Börjar vi se de effekter som vi eftersträvar? Om inte, vad ska vi göra för att komma dit? Hur tar vi oss vidare? Stämmer det vi märkt överens med den forskning som finns om området? I detta inlägg beskrivs några konkreta sätt vi har använt för att låta lärare reflektera tillsammans kring vad de gjort och vad de märkt för effekter av arbetet kring strukturerat samarbete genom kooperativt lärande. Testa sakerna nedan, inspireras av dem eller gör helt andra saker för att reflektera tillsammans!

Vad har du gjort hittills? Vilka steg har du tagit mot ett samarbetande klassrum?

Gör strukturen Berätta mera. Då denna går fort att göra så kan den göras på den första eller sista stunden på ett APT, husmöte eller annat möte där många lärare träffas. Gör strukturen kring frågor som: Vad har du testat kring samarbete i veckan? Vad har gått bra? Vilken utmaning har dykt upp? Vad är ditt bästa tips kring samarbete?

Gör strukturen Brainstorm. Låt varje person skriva saker de testat på post-its och lägga i mitten. Läs lapparna tyst för dig själv. Fundera tillsammans på om ni kan sortera lapparna på något sätt i olika kategorier. Är det några som hör ihop? Några som berör samma tanke? Flytta då dessa närmare varandra. Gå sedan varvet runt och förklara en av lapparna du själv skrev. När ni gått varvet runt har ni en fri diskussion kring resten av lapparna (Det där ser spännande ut, vem skrev den? Kan du berätta om det?)

Gör strukturen Par på tid. Låt varje person fundera enskilt och skriva ner stödord kring vad de har testat i klassrummet. Dela sedan en minut var i paren. Fundera efteråt på om det är något av det kollegan har testat som du själv vill testa. Vilka tips och tankar fick du? Tacka varandra!

Vad har vi märkt? Vad har vi sett? Bland eleverna, hos mig själv, i kollegiet?

Fundera först enskilt kring vad du har märkt och sett för effekter av det kooperativa arbetet. Skriv ner stödord. Dela tankar i par. Gör strukturen Berätta mera, med instruktionen att lyssna efter en röd tråd – är det något som kommer igen flera gånger? Är det något flera av oss har sett och märkt? Gå sedan tillbaka i fyrgrupp. Diskutera tillsammans kring vad ni hört och skapa en lista på några saker som många har sett/märkt. Dela dessa listor med varandra eller sammanställ på något sätt så att ni dokumenterar vad som händer på skolan.

Gör strukturen Karusellen med exempelvis dessa frågor/rubriker: Effekter bland eleverna, Förändringar i lärarrollen, Utmaningar/utvecklingsområden, Framgångsfaktorer, Effekter i kollegiet/på skolan i stort.

Dela ett papper i tre spalter och skriv ”elever”, ”mig själv” och ”skolan” som rubriker. Fundera enskilt kring hur kooperativt lärande har påverkat dina elever, dig som lärare och skolan. Skriv ner stödord i de olika spalterna. Gör Rondellen i gruppen och fundera på om ni ser några mönster. Uppmuntra varandra kring det som sker! En variant är att ni skriver de effekter ni ser på post-its, en färg per kategori, och hänger upp dessa någonstans för att synliggöra det som sker på skolan.

Vad har då lärare sett och märkt när de börjar jobba konsekvent med kooperativt lärande? Nedan beskrivs några saker som vi fått höra på skolor när de diskuterat och sammanställt vilka effekter de sett:

Större delaktighet, aktiva elever, glädje, större motivation, de tysta vågar prata, klassen blir lugnare, elever med rörelsebehov blir lugnare, mindre konkurrens bland eleverna, eleverna får fler och nya kompisar, starkare gemenskap i klassen, elever som hjälper varandra, tydlighet och struktur, elever som villigt delar kunskaper med varandra, elever som sätter ord på sin kunskap, ökad trygghet, tydliga förväntningar, vi-känsla, förändrad elevroll, förändrad lärarroll, mindre oro för ”fusk”, alla kommer till tals, gynnar alla elever, uppmuntrande, starkare gemenskap i kollegiet, arbetsglädje för lärarna, mindre stress för läraren, elever som tidigare inte varit med tar steg mot klassen, elever som stöttar varandra, elever som tackar varandra, elever som mår bra i skolan.

Vad har ni märkt?