Vad är kooperativt lärande?

I inlägget om grundprinciper beskriver vi hur kooperativt lärande är uppbyggt och en del av den teoretiska ramen för förhållningssättet, här beskriver vi en sammanställning över vad KL är. Vad som kanske inte är känt hos er läsare är att det finns mer än 20 olika helhetsmetoder av KL, dvs metoder som kan användas i integrerat i alla situationer människor lär sig kunskaper och färdigheter. I Grundbok i kooperativt lärande beskriver vi hur KL är ett paraplybegrepp och kan ses som ett förhållningssätt till lärande. Sedan 1970-talet har detta förhållningssätt applicerats i specifika metoder med olika författare. Genom att använda teorier om hur människor samarbetar tillsammans med kunskap från didaktisk och pedagogisk forskning har det skapats olika ramverk. En fråga som man kan ställa är: vilka metoder och ramverk är det vi sprider via denna blogg och de böcker som skrivits på svenska? En annan fråga kan vara: Om jag lyssnar på en föreläsare som pratar om KL, vilken specifik metod pratas det om då? Det är, förövrigt, en bra fråga att ställa till den du lyssnar på!

Här på kooperativt.com samt i böcker där Niclas och Jennie är författare gör vi försök att beskriva den breda termen ”cooperative learning” och hur samarbete kan användas för att stärka lärandet. Vi använder oss ofta av en kombination av främst fyra metoder; Learning Together, Complex instruction, Kagan Cooperative learning och Group investigation. För att förstå vad som är lika och vad som skiljer sig mellan dem kan det därför vara bra att beskriva dess utmärkande drag. För en svensk sammanfattning av de vanligaste metoderna inom KL och deras användning i läs- och skrivutveckling kan du läsa denna.

Vad är då lika och olika mellan metoderna? Är det ens viktigt? Egentligen inte. Vi brukar säga att det finns lika många sätt att arbeta med KL som det finns lärare. De olika metoderna som finns har ofta fokuserat på olika aspekter kring det gemensamma lärandet och kan med fördel också blandas om man så vill. Beroende på vilka hinder som finns i din undervisning kring samarbete mellan elever kan du fundera kring skillnaderna och eventuellt hitta nya verktyg som passar just dig och dina elever i listan under.

Lika för alla metoder av kooperativt lärande

  1. En gemensam aktivitet eller uppgift som är lämplig att använda i grupper om 2-5 elever.
  2. Smågruppssamtal som är fokuserade på lärandet av kunskaper och färdigheter.
  3. Fokus på samarbete genom gemensamt stöd och hjälp till varandra.
  4. Ömsesidigt beroende i grupperna där alla elever behöver varandra.
  5. Eget ansvar för varje medlem och gemensamt ansvar över gruppens arbete.

Attribut som varierar mellan olika KL-metoder

  1. Hur eleverna är organiserade i sina grupper (heterogena, slumpmässigt, elevvalda, intressestyrda)
  2. Värdet och sättet att strukturera ett positivt ömsesidigt beroende (mål, uppgifter, resurser, roller, fördelning av arbete, belöningar)
  3. Värdet i att explicit lära ut sociala färdigheter, t ex kommunikationsfärdigheter, relationskompetens, gruppidentitet och uppgiftsspecifika förmågor.
  4. Användning av reflektion och återkoppling (3F) kring det gemensamma arbetet och de sociala målen. T ex mellan elever, mellan lärare och elev/grupp och i hela klassen.
  5. Värdet av att ha en undervisningsgemenskap i hela klassen genom att göra klassbyggande och gruppstärkande aktiviteter och genom att explicit arbeta med kooperativa normer och värderingar i klassen.
  6. Särskilt fokus på elever med lägre status och statushöjande aktiviteter för de elever som anses behöva det i grupperna för att skapa mer jämt deltagande.
  7. Användning av kooperativa strukturer i undervisningen för att strukturera samarbete.
  8. Hur grupperna leds och hur ledarskap fördelas. Ska ledarskap roteras, ges som en roll, bestämmas av strukturen som används eller ska ledarskap tas naturligt utan lärares inverkan?
  9. Lärarens roll och hur hög grad av struktur som finns i aktivitet. Lärarens roll kan se olika ut under lektionen, innan arbetet är igång, medans elever samarbetar och efter samarbetet är genomfört.
  10. Om läraren ska strukturera och förtydliga mer jämt deltagande innan och under aktiviteter eller inte.
  11. Vikten av samtidiga interaktioner, dvs att alla elever samtalar samtidigt eller om enskilda elever samtalar i varje grupp eller en grupp och elev i taget.

Listan är anpassad och utökad från Niel Davidsons forskning om kooperativt lärande och främst från denna. Men bilder kan säga mer än tusen ord. Under är bilder från senaste året där elever arbetar utifrån kooperativt lärande. Vad av de som finns i listan ovanför ser du?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s