Jag har under senaste tiden provat på att arbeta med mer långvariga grupper av elever under mina SFI-lektioner. Jag kallar dem basgrupper där samma elever håller ihop kursen ut för att skapa trygghet och tillit till varandra. Mål och syfte med basgrupperna är att det skapas gemenskap och samarbete mellan eleverna så att de utifrån sina egna förutsättningar kan utvecklas tillsammans inom ett visst område. Det som var viktigt för mig när jag började jobba med basgrupper i min undervisning var att konstellation av basgrupper passar till alla typer av uppgifter, det vill säga att eleverna får en vanlig introduktion av ämnet och sedan gör sina övningar i basgrupperna.

Nästa fråga var hur man skapar grupper. Enligt böcker om KL kan en basgrupp bestå av mellan ca 4–6 elever. Jag brukar ha 5 elever i en grupp. Ibland, när jag bedömer att arbetet fungerar utmärkt mellan 2 par blir de 4 i en grupp. Oftast är läraren den som bestämmer grupperna och organiserar arbetet / samarbetet i och mellan grupperna. Jag tycker att det är viktigt att lyssna på elevernas röst för att se vad och hur de tycker och tänker kring sin gemenskap. Ett sätt att få eleverna att tänka kritiskt och dela sin åsikt är att först tillämpa arbetet med kooperativa strukturer i klassrummet. Med detta menar jag att både lärare och elever behöver känna sig trygga med KL – strukturerna innan de tar nästa steg med BAS – grupper. På det sättet får eleverna möjlighet att jobba tillsammans inom olika områden och med olika uppgifter. Sedan kan de utifrån denna erfarenhet utvärdera samarbetet och påverka fortsättningen av samarbetet. För mig tog det ganska lång tid innan jag presenterade basgruppmodellen för mina elever. Deras kommentar var – vi jobbar i grupper hela tiden. Sedan när de hade jobbat ett tag i basgrupperna fick de se skillnaden mellan vanligt grupparbete och arbete i basgrupperna. Här är några av skillnader som vi har upptäckt:

• Basgrupper får tydliga instruktioner. T ex gav jag mina basgrupper instruktioner i form av en CHECKLISTA. Vanliga grupper jag haft tidigare arbetar enligt instruktioner men utan ett klart mål, ex. en checklista.
• I basgrupperna ser jag till att fördela ut roller. De har en ROLLFÖRDELNING. T ex en som är ansvarig för kontakten med mig som lärare. Grupper i olika former av grupparbeten jag använt tidigare har inte haft en lika tydlig rollfördelning.
• Roller som eleverna får i grupperna innebär direkt EGET ANSVAR som de måste visa för att grupparbetet skall fungera. I vanliga grupper som håller ihop korta stunder måste man också visa eget ansvar men den är inte tydligt definierat och lika styrt som jag gjort i basgrupperna.
• Lärarens HANDLEDNINGSROLL blir synlig och underlättar lärararbetet på det sättet att läraren får en varierad undervisning på en och samma gång: exempelvis kan en lektion se ut såhär: föreläsning om ämnet (1), observation (2), genomgång tillsammans med gruppernas representanter (3), reflektion med gruppernas medlemmar (4) och utvärdering; Eleverna får en bredare inlärning av ämnets alla delar. När jag arbetat med grupper tidigare har handledningsrollen inte varit lika synlig. Min uppgift kan ha fastnat vid att berätta om ämnet om och om igen och hjälpa eleverna som är mer vana att söka hjälp hos läraren än i sin grupp. Till exempel: I en basgrupp brukar eleverna läsa igenom instruktionen flera gånger eftersom checklistan som de följer kräver det av dem. På det sättet får de oftare AHA – upplevelse. I vanliga grupper händer ofta att eleverna jobbar försnabbt och hoppar över de små stegen som har för syfte repetition och djupt lärande.
• Sist men inte minst vill jag reflektera över hur RELATIONER mellan gruppmedlemmarna utvecklas så att de fungerar bättre med tiden och hela klassens relation byggs på deras gemensamma initiativ och ansvar. Exempelvis har jag märkt att de vågar parata mer, inte är rädda att göra eller säga fel, gör sina uppgifter, ber om feedback och frågar om liknande uppgifter. Många av de visar tydligt sin ambition för lärande för de är medvetna om det som krävs av dem. Det som visades också väldigt tydligt är att vissa elever som behövde mer tid för att lära sig svenska frågade inte längre om Nationella provet utan de frågade om nya inlärningsstrategier eller uppgifter istället.

Exempel från klassrummet

Tema: Samhälle

Uppgift: Nyheter på lätt svenska från en nyhetssändning

Syfte: Hörförståelse

KL-moment: Basgruppsarbete med variant av Y – kort (med höra, känna och se) + påbörjan av strukturen Mina ord – dina ord

• Min förberedelse: Först, lyssnade jag på nyheterna själv och skrev ner de huvudområdena som eleverna under lektionen skulle lyssna på. Nyhetsklippet handlade om samhälle, vård, skola, trafik och väder.
• Lektionen inledde jag med presentation av uppgiften. De skulle lyssna på Nyheter på lätt svenska på egna datorer och träna på sin hörförståelse av svenska.
• Nästa steg var att jag berättade om de huvudområdena och skrev viktiga ord från nyhetsklippet på whiteborden. Orden var från nyheterna och vi hade en diskussion om orden innan eleverna började jobba i sina basgrupper.
• Efter det samlades eleverna i sina basgrupper.
• Varje grupp fick beskrivning av uppgiften med diskussionsfrågorna och en checklista som de skulle följa. Vid detta tillfälle har jag planerat att de använder bärbara datorer och lyssnar på nyheterna själva. Det är lätt att hålla tiden för de startar nyheterna samtidigt och slutar samtidigt. Det blir inte så att någon lyssnar längre än andra. En som är sekreterare i gruppen skulle pricka av i checklistan och en som är representant skulle redovisa gruppens arbete inför hela klassen och ställa eventuella frågor som gruppmedlemmarna hade ställt.
• De lyssnade på nyheterna (utan undertext) 3 gånger och använde strukturen Y – kortet. Y – kortets 3 symboler (👂, ❤, 👁)representerar 3 steg av lyssnande:
• Lyssna och svara på frågan hur mycket du förstår (👂).Vad handlar nyheterna om?
• Lyssna en gång till och diskutera i gruppen – förstår du något bättre nu? Finns det någon nyhet som du tror att du förstår, men du är osäker; alltså, vad känner du (❤)?
• Lyssna ytterligare en gång till med undertext,dvs. läs också (👁). Förstår du bättre nu efter att du har sett texten?
• Enligt det ovanstående exemplet diskuterade de om nyheterna med hjälp av diskussionsfrågorna. Frågorna är olika svåra. Detta för att de ser skillnaden mellan första och sista lyssnande. Syftet med detta är repetitions betydelse.
• Efter att eleverna lyssnat 3 gånger och diskuterat om nyheterna skrev de ner orden som de ville/behövde träna mer.
• Sista steget var att bocka av i checklistan att alla i gruppen förstått vad nyheten handlade om.
• Efter det gjorde jag en helgruppsgenomgång av nyheterna. Gruppernas representanter berättade hur det gick med frågorna och deras hörförståelse. De fick också ställa frågorna som de själva eller andra elever hade ställt under grupparbetet. Frågorna skrev jag på tavlan som vi sedan besvarade tillsammans. Varje grupp lämnade även in checklistan. Jag tackade gruppernas representanter som fick gå till sina basgrupper.
• Sedan öppnade jag mallen som tillhör strukturen Mina ord – Dina ord och skrev deras ord – representanterna fick läsa gruppernas ord i turordning. Här kan vi fortsätta samla ord vid kommande lektioner.
• Vi diskuterade om ordens betydelse, uttal och användning i olika kontext. Vi kom fram till att inlärning av uttalsregler och ordböjningsregler har stor betydelse för ens hörförståelse.
• Tillslut reflekterade jag över deras samarbete och engagemang enligt det jag sett och hört under min observation och deras checklistor.

Jag brukar ibland reflektera över deras samarbete. Att de relationerna som skapas under det gemensamma arbetet är oerhört viktiga för deras mående och motivation i skolan. Och att det krävs engagemang av alla deltagare för att övningarna skall fungera och att just deras insats och bidrag kan höja kvaliteten av deras språkinlärning.