Elev åk8: ”I hela mitt liv har jag svarat på andras frågor. När får jag ställa mina egna?”

Denna fråga ställde en elev till mig som blivit placerad i en särskild undervisningsgrupp för elever med utåtagerande beteenden. Frågan är högst relevant. I klassrum är det vanligt att läraren eller ett läromedel initierar frågor och funderingar som eleverna ska besvara. Sällan får eleverna ställa egna frågor att diskutera och utforska. Läromedel är ofta konstruerade så att elever ska leta svar på frågor de själva inte ställt eller undrar över. Men varför inte använda elevernas frågor och funderingar mer i undervisningen? I denna struktur är det precis det du gör. Genom att låta eleverna ställa frågor inför diskussioner ökar deras delaktighet och påverkan på undervisningen. Som lärare kan du använda dig av dessa frågor för att sedan leda undervisningen framåt. När elevernas delaktighet ökar leder det till motivation kring det ni arbetar med. Precis det fick jag se med egna ögon när vi började använda elevernas egna frågor i den särskilda undervisningsgruppen.

Struktur: Vad undrar jag?

1. Eleverna tar del av ett innehåll såsom ett tema, en text, en film, en nutidshändelse eller ett dilemma.
2. Eleverna skriver ner vad de undrar eller funderar kring innehållet på en papperslapp eller post-it.
3. Eleverna lägger sin fråga upp och ner eller skrynklar den till en boll. De lägger frågan i mitten av bordet i sin grupp.
4. En elev i gruppen drar en lapp och läser frågan. Gruppen diskuterar vad de tänker och kan om denna fråga.
5. Läraren avbryter efter lämplig tid eller efter ett varv runt.

Strukturen kan genomföras som en inledning kring ett tema, mitt i ett pågående arbete eller för att kunna ta sig vidare och fördjupa kunskaper och resonemang. Om eleverna behöver kan du skriva hjälpmeningar och ge 3-5 minuter för tanketid.

1. Jag undrar…
2. Jag tänkte på…
3. Jag skulle vilja…

Anledningen till att lämna ifrån sig frågan och lägga den i mitten av ett gruppbord är att frågan ska bli gruppens. Att lägga lappen upp-och-ner, blanda runt eller skrynkla frågan är sätt att göra det på och kan hjälpa gruppen att fokusera på den gemensamma diskussionen och inte på person.

För att eleverna ska ha funderingar och vilja ställa frågor behöver innehållet vara relevant och intressant för dem. De behöver kunna relatera till det och/eller ha viss förförståelse för innehållet. Använd därför gärna ett kulturellt innehåll med konflikter eller dilemman som direkt påverkar elevens omvärld eller dem själva. Det kan vara fenomen de upplevt, intressekonflikter, händelser, samhällsproblem, litterära teman, spännande beskrivningar/fakta, olösta problem mm.

Varianter:

Istället för en fråga skriver eleverna en sak de tyckte var intressant eller spännande kring ett innehåll och diskuterar det en i taget med varandra.

Eleverna kan istället för att lägga ifrån sig frågan, presentera sin fråga för varandra och resonera kring vilken fråga de vill diskutera i gruppen. De väljer en fråga och bearbetar, undersöka eller diskutera i gruppen.

Ett annat alternativ är att eleverna visar sina frågor/funderingar och väljer i gruppen en fråga att lämna till läraren. Läraren kan slumpmässigt eller utifrån frågornas karaktär ställa dem till klassen för gruppdiskussioner eller dela ut dem för vidare utforskning. Elevernas frågor kan därmed delas ut till grupperna att undersöka. T ex leta information och sammanställa för en redovisning inför andra grupper eller klassen. Frågorna har då blivit produktiva och påverkar elevernas delaktighet än mer.

Du kan även låta eleverna först få skriva vad de önskar undersöka, sedan i klassen rösta kring några områden/teman som de vill lära sig mer om, för att sedan låta eleverna ställa frågor kring deras valda innehåll. Dessa frågor kan du dela ut till elever eller grupper att undersöka djupare. Eleverna har då valt både innehåll och frågor att undersöka. Din roll som lärare blir i och med detta att strukturera lärandet, sätta mål och stödja olika sätt att kunna uttrycka och redovisa kunskaper på. Mer progressivt och elevcentrerat kan det knappast bli!

Exempel från praktiken

Vid ett samtal visar det sig att eleverna är intresserade av Fridays for future och Greta Thunbergs resa till USA. Efter att ha visat en film där Greta berättar om klimatkrisen och hur investeringar i klimatsmarta lösningar kan påverka klimatet bestämmer läraren att eleverna får fundera i enskildhet vad de undrar över kring klimatet. Eleverna placeras i grupper om fyra elever i fem olika grupper. Alla elever skriver ner en tanke, fundering eller fråga på en lapp. Eleverna lägger in frågorna i mitten av sitt gruppbord. Vid en grupp finns frågor som ”Kan vi göra något åt klimatet?” och ”Varför strejkar eleverna egentligen?” samt ”Vad händer med världen om isen smälter?”. Gruppen drar en fråga i taget och diskuterar den med varandra. Efter en stund säger läraren: ”Varje grupp får välja ut en fråga som vi kan undersöka lite djupare i klassen. Ni ska först diskutera, eller om ni behöver rösta, vilken fråga ni vill veta mer om”. Efter en diskussion väljer en grupp frågan om vad som kan hända om isen smälter. De fem grupperna lämnar in en fråga var till läraren. Läraren skriver upp de fem olika gruppernas frågor på tavlan och beskriver dem kort för klassen. Läraren: ”Varje grupp får välja ut en fråga att undersöka. Ni väljer er fråga denna lektion och påbörjar sedan arbetet i nästkommande. Diskutera i era grupper vilken fråga ni vill undersöka!

Struktur: Vad undrar jag? © Niclas Fohlin

Klassexempel