I två år har jag arbetat med att utbilda skolor i att utveckla sin undervisningspraktik. Tre övergripande perspektiv har i samtal med lärare blivit än mer tydliga; ett fömedlande, transaktionell och transformativ perspektiv på skolans roll och vad kunskap är.

Frågorna: Vad är målet med skolan? Vad är kunskap? visade efter diskussioner bland lärare på skolor att vi inte alls är överens kring vad de innebär.

Frågan jag ställde mig för två år sedan: Vad händer när skolan ska lära sig en ny undervisningspraktik när lärare har olika perspektiv och kunskapssyn?

Det finns mycket att vinna i att utvecklas inom en ny undervisiningspraktik. Vad gäller just kooperativt lärande handlar det om att utveckla sitt ledarskap och utveckla en undervisningsvariation som ska leda till nya insikter kring lärarens didaktiska uppdrag. KL handlar om att utveckla demokratiska värden och utnyttja kraften som finns i att elever stödjer och uppmuntrar varandra. Samarbete är inte bara en arbetsform utan ett värdeladdat ord. Samarbete är grundat i humanism och är även ett grundläggande värde i en demokrati. Genom samarbete kan vi stödja varandra, utbyta idéer, ge och ta samt ta nya kliv i både vår individuella och gemensamma utveckling. Att använda samarbete som både ett värde och ett arbetssätt i undervisningen är därför ett sätt att utbildas i demokratiska värderingar. Att vara en del i lyckade samarbeten som man upplever ger mening och där utveckling sker är ett sätt att arbeta med demokratisk fostran.

Kooperativt lärande kan därför vara ett verktyg för att skapa förändringar i elevernas syn på varandra, på lärares syn på sig själva samt vad kunskap är för något. Genom att lära sig en ny undervisningspraktik har jag sett lärare förändras i sina grundläggande värderingar om undervisning, lärande och utveckling. Jag har sett så mycket glädje och engagemang hos både elever och lärare under de här åren. För att förstå hur en förändringsprocess kan se ut ska jag beskriva tre olika sätt jag stött på vad gäller lärares syn på kunskap. Perspektiven har påverkat vad just KL används till på olika skolor och kan öka förståelsen varför lärare tänker och tycker olika. För att göra dessa lättare att förstå har jag renodlat perspektiven. Det är däremot sällan du endast ser ett av dem i mötet med en skola eller lärare. De olika perspektiven kallar jag för; förmedlande, transaktionella och transformativa perspektiven.

Förmedlande	Transaktionella	Transformativa
Kooperativt lärande är en teknik för att utveckla mitt sätt att leda grupparbete. Det kan leda till bättre måluppfyllelse och fördjupat lärande.	Kooperativt lärande leder till att elever utvecklar både sin problemlösningsförmåga och sociala förmåga.	Kooperativt lärande innehåller normer och värden som kan skapa en undervisningsgemenskap där elever kan söka svar på sina frågor och utveckla kommunikationskompetens och kritisk förmåga.
Undervisningen är lärarcentrerad och fokuserad på att lära ut ett lärarvalt/ läromedelsstyrt innehåll i steg-för-steg.	Undervisningen är elevcentrerad och utgår ofta från elevens tankar och frågor. Ledarskapet är delat mellan elever och lärare. Undervisningen är fokuserad på att utveckla förståelse, förmågor och kunskaper.	Gemenskapscentrerad. Ledarskap kommer utifrån hela gruppen och de frågor som anses vara viktiga att utveckla kunskaper inom. Eleven ses som kompetent och att denne har förståelse för vad lärande är.
Läraren ses som en den förmedlande och kunskapsbärande som ska styra undervisningens alla delar.	Läraren ses som en coach och kompositör som ska säkerställa att kunskapande sker.	Läraren är en medlärande och växlar mellan lärare och elev och är en del av den undervisningsgemenskap som bildas.
“Du är klar när du kan visa det jag lärt ut”	“Du visar att du har kunskap när du kan lösa nya problem!”	“Kunskap ska ha ett värde utanför skolan”

Det förmedlande perspektivet

“Du är klar när du kan visa det jag lärt ut”
Den förmedlande synen på kunskap och lärande ser undervisning som huvudsakligen en överföring av kunskap till elever i form av fakta, färdigheter, begrepp, kunskap och värderingar. Eleverna ska arbeta i en lärarstyrd och strukturerad inlärningssituation där läraren ansvarar och styr lektionens ordning och innehåll. Eleverna genomför i förutbestämd form uppgifter bestämda av läraren. Synen på kunskap är att det är “en objektiv informationsdel vars existens inte är relaterad till människans subjektivitet, och skolorna måste överföra denna kunskap intakt, dvs fri från felaktigheter, till eleven” (Sharan, 1990). Innehållet är därför ofta bestämt i förväg och fokus ligger på allmänna kunskaper, som vanligtvis finns att hitta i läromedel och texter anpassade för elevens ålder och kunskapsnivå. Det läggs tonvikt på yttre motivation och förstärkare, såsom att “bli klar” eller få lärarens beröm, denna är ofta standardiserad utan avvikande individuella förutsättningar. Elever anses vara kompetenta eller framgångsrika när de har behärskat det som finns i läromedlet eller ämnets centrala innehåll.

En lärare som i grunden har denna syn kan t ex se kooperativt lärande som ett verktyg att lösa vissa pedagogiska problem och att bemästra det innehåll läraren har bestämt. Ofta används därför enskilda kooperativa moment i undervisningen. När en lärare lärt sig några enskilda strukturer eller strategier kan denne vara nöjd med att ha kryddat sin undervisning med nya verktyg för att kunna lära ut ett innehåll på ett strukturerat sätt.

Det transaktionella perspektivet

“Du visar att du har kunskap när du kan lösa nya problem!”
Det transaktionella perspektivet på kunskap och lärande ser undervisning som en dialog mellan eleven och innehållet i lektionen där eleven ses som en aktiv part, en problemlösare. Syftet med undervisning är att utveckla elevens förmågor, fostra problemlösning och förbättra tankefärdigheter. Lärande anses därför ske bäst i ett socialt sammanhang där elever får möjlighet att diskutera, prova tankar och idéer samt utveckla sitt resonemang. Ett stort fokus i undervisningen är att skapa samtal mellan elev och innehåll, mellan innehållet och elev-och-elev. Läraren ser på sig själv som den som säkerställer att samtal sker genom att ställa frågor och utmana elevernas tankar genom att tillhandahålla lämpliga resurser. Läraren ser sociala värden, såsom att kunna turas om, be om hjälp och ställa frågor till varandra som lika viktiga som att lära sig kunskaper och färdigheter. Läraren och eleverna delar på hur undervisningen styrs genom att läraren är igångsättaren och eleverna de som ska lösa problem och diskutera. Det är därmed främst inre motivation som ska styra eleven i undervisningen. Dvs att finna mening i det som görs, söka svar på frågor och utveckla tänkandet med stöd av läraren. Lärarens syn är att varje individuell elevs förmåga kan variera beroende på situation och innehåll och det finns flera sätt att utveckla kunskaper än det som bestämts i förväg.

En lärare med denna grundsyn ser kooperativt lärande som ett verktyg att styra klassens arbete, utveckla eleverna i att kunna tänka och diskutera samt att lära ut de sociala färdigheter som behövs. Läraren kommer, om denne får stöd, kunna utveckla en bred förståelse för hur samarbete kan användas både för att utveckla läraren och dess roll i undervisningen och hur elever kan bli framgångsrika problemlösare samt få kunskap i demokratiska arbetsformer. I detta perspektiv finns de flesta av de kooperativa metoderna och författare inom litteraturen beskriver ofta undervisningen som en “transaktion”, dvs möte mellan elever och ett innehåll.

Det transformativa perspektivet

“Kunskap ska ha ett värde utanför skolan”
I det transformativa perspektivet på kunskap och lärande ses undervisning som ett sätt att frigöra människan och utveckla elevers kritiska resonemangsförmåga. Eleverna ska utveckla sin unika egenart och lära sig mer om sig själv och sina styrkor. Undervisning ses som ett medium för social förändring och personlig utveckling. Lärande ses som en förening av fysiska, kognitiva, affektiva och moraliska dimensioner. Lärarens roll är att undervisa hela människan utifrån en holistisk kunskapssyn och “lära för livet”. Eleverna ska gradvis ha så mycket kontroll som möjligt över sin undervisning så att de kan bli motiverade och självstyrda problemlösare i sin nutid och framtid. Eftersom kunskap inom detta perspektiv inte är skild från individen är den förankrad i det personliga. Eleven ska kunna förstå att det finns flera olika perspektiv och kritiskt kunna granska samhället och varandras ståndpunkter för att kunna initiera förändring av världen. Samarbete ses som ett medium att möta olika människors tankar och idéer som ska fostra förståelse för sig själv i relation till andra. Undervisning har ett transformativ perspektiv när de ingående delarna i undervsiningen påverkas. Det innebär att undervisningen ska påverka lärarens syn på sin roll, elevens och lärarens syn på vad kunskap är, elevens syn på sig själv och förmåga att påverka och förändra samt elevens syn på sin omvärld.

En lärare med denna syn ser kooperativt lärande som ett verktyg att skapa förändring i samhället i stort genom att fostra oliktänkande människor som ska förändra sin nutid och framtid. Kooperativt lärande kan därmed ses som ett verktyg för både personlig utveckling för individen men även som ett verktyg för att “spränga murar” och skapa en ny paradigm inom skolan.

Sammanfattning

För att beskriva hur dessa perspektiv snabb kan urskiljas på en skola visar jag på ett exempel. På en workshop med en skola som skulle arbeta med KL ställde jag två frågor. De kan i första anblick kännas triviala. Frågorna var:

1. Vad är mål och syfte med skolan?
2. Vad är kunskap för någonting?

Efter att lärare fått sätta sig i grupper om fyra och diskutera den första frågan kom det snabbt flera olika svar från grupperna. Vissa lärare ansåg att skolans mål var att utbilda läskunniga framtida vuxna som ska kunna söka vidare till högre utbildning. Vissa grupper beskrev skolans roll att fostra demokratiska samhällsmedborgare som kan uttrycka sig, förstå olika människors behov och verka för en tryggare framtid. Andra beskrev skolans mål som att frigöra individen till att upptäcka, utforska och förändra vår värld. En lärare beskrev det med orden: “Se på Greta Thunberg. Jag vill att vi i skolan satsar på att få mer Gretor. Det finns så mycket vi måste lösa i framtiden och det är ju våra elever som ska göra mycket av det.”

I en och samma, tämligen triviala fråga visade det sig att vi hade helt olika syn på vad skolans mål och syfte är.

Vid den andra frågan om vad kunskap är började flera lärare först skratta. Alla vet väl vad kunskap är? Jag lät det gå någon minut i diskussionerna och såg att flera lärare blev mer och mer bekymrade. Vissa lärare beskrev att kunskap är när man kan något, som att läsa, skriva eller svara på en fråga. Andra lärare beskrev kunskap som att man kan generalisera sina kunskaper i nya situationer och använda sin kunskap till något konkret, som att lösa problem. En tredje grupp beskrev kunskap som något som är viktigt för individen där kunskapen givit eleven nya erfarenheter, förståelse för sig själv och hur man kan påverka världen. En deltagare beskrev det med orden: “Kunskap är förändring. Vår syn har ändrats och vi är aldrig oss lik igen.”. Återigen tyckte lärarna olika!

En spännande tanke är: hur kan vi lärare i en och samma skola verka för en likvärdig utbildning när vi har helt olika syn på vad skola och kunskap är? Spännande va!?

Oavsett perspektiv har vi sett i våra utbildningar att lärare fått ut mycket av att arbeta med ett gemensamt utvecklingsprojekt. Det spännande jag sett är att trots att vi fokuserat på en enskild undervisningspraktik så har lärare inte begränsats till endast denna. De har utökat sin didaktiska medvetenhet och kunnat kombinera det nya med andra perspektiv och metoder. Att arbeta med ett utvecklingsprojekt har därmed bidragit till en bredare undervisningsvariation även utanför den enskilda metod vi fokuserar på.

Skolor har använt sig av just KL som ett verktyg för att kunna röra sig från ett förmedlande perspektiv till ett transaktionellt och transformativt perspektiv. Oberoende av lärarens kunskapssyn har vi sett att alla lärare kan få ut något av att lära sig mer om hur undervisning kan varieras och hur det är helt centralt att det lektionsstoff vi arbetar med är engagerande och intressant för eleverna. Om ni vill att lärare och skolan ska påverkas eller förändras i sin syn på vad kunskap är, så kan ett gemensamt projekt kring en undervisningspraktik vara ett fantastiskt verktyg att använda sig av för att skapa en bestående förändring på skolan. Att just KL givit lärare mycket tror jag beror på att denna kan påverka alla de ingående delarna i undervisningen; läraren, eleven, målet med skolan och vad kunskap kan vara.

Om du är intresserad kring dessa perspektiv finns en länk till en djupgående beskrivning av svenska forskare. Läs denna!