Struktur: Kontraster

Vid tillfällen där ni arbetar med värdeladdat innehåll såsom rättvisa, fördelning av resurser eller dilemman kan det vara värt att elever får ta en ställning och diskutera med oliksinnade. Det kan skapa en djupare förståelse för det ni arbetar med och utveckla elevernas resonemangsförmåga. Struktur: Kontraster är lik Hör vi ihop, men istället för att eleverna ska hitta någon de hör ihop med ska de hitta någon som skiljer sig från dem själva. Detta för att skapa kontraster som sedan kan diskuteras. Det är viktigt att elever får mötas kring sådant de inte tänker lika om och diskutera detta på positiva sätt – med nyfikenhet istället för fientlighet. Genom att förstå att vi tänker olika tränas eleverna i ett demokratiskt deltagande. De utvecklar sin metakognition och förståelse för andras sätt att tänka. Elever behöver även få utmanas i sina tankar och se hur olikheter och kontraster kan berika förståelsen. Strukturen kan exempelvis användas efter att ni sett en film, läst en text, funderar kring ett samhällsproblem eller diskuterat en fråga.

Struktur: Kontraster

  1. Läraren ställer en öppen fråga.
  2. Eleverna får tanketid och skriver ett svar.
  3. Eleverna letar efter andra som tänkt olika mot dem själva och bildar ett par eller en liten grupp på 3-4 elever.
  4. I paren/grupperna berättar eleverna vad de tänkt och diskuterar varför de skiljer sig åt.

Eleverna kan hålla upp handen för att visa att de är lediga och sedan mötas med en highfive och jämföra om deras svar skiljer sig åt. Om det är några elever kvar på slutet som inte hittat någon kan läraren behöva hjälpa dem att hitta någon de inte tänkt likadant som, eller placera in dem i tre-grupper.

Läraren kan efter elevernas samtal lyfta några svar som eleverna har, eller så får några par dela en tanke från sitt samtal. Eleverna kan även avsluta med att tacka varandra och fundera på vad de lärt sig av samtalet och deras olika tankar.

En fråga eleverna kan avsluta diskussionen med är ”Varför tror vi att våra svar skiljer sig åt? Vad gjorde att vi tänkte olika?”.

Denna struktur kan användas när ni arbetar med ett intressant och relevant innehåll som engagerar eleverna kring frågor som du tror kan leda till utvecklande diskussioner, gärna öppna, värdeladdade frågor kopplade till det innehåll ni arbetar med. Frågan kan exempelvis vara: ”Vad tycker du var viktigast i filmen?” ”Varför kan dödsstraff vara problematiskt?” ”När är det rätt att bryta mot lagen?” ”Vad skulle du ha gjort i samma situation?” ”Vad är en bra vän för dig?” ”Vad borde skolan ändra för att bli bättre?” ”Vad skulle du önska dina föräldrar gjorde som de inte gör?” ”Vilken nyhet tycker du var mest intressant?” ”Vad skulle du vilja vara bra på?”

När eleverna diskuterar i par/grupperna förklarar de vad de har för tanke och varför. De funderar kring likheter och skillnader och jämför hur de har svarat kring frågan. De kan fundera tillsamman på varför deras svar skiljer sig åt och på vilket sätt. Som stöd inför detta samtal kan det vara bra att synliggöra någon samarbetsfärdighet som kan behövas, exempelvis Lyssna aktivt och Ställa frågor. Eleverna kan då få exempelfrågor de kan använda sig av som ”Vad tycker du?” ”Varför tycker du så?” ”Kan du förklara mer?” ”Hur kom du på det?” ”Vad tänkte du på när du skrev det?”

Exempel från praktiken

Eleverna har arbetat med andra världskriget och läst Anne Franks dagbok. De är nu halvvägs in i berättelsen där Anne berättar om sina tankar och rädslor. I dagboken beskrivs ett möte med en militär och de vars lägenhet Anne gömmer sig i. Läraren:” Vi har alla olika rädslor och sådant som skrämmer oss precis så som Anne beskrev i boken. Men vad är du själv rädd eller orolig för? Fundera och skriv ner en tanke.”

Läraren: ”Håll upp handen, gå 10 steg och hitta någon som inte skrivit samma som dig. När ni hittat varandra, ställ er mot väggen tillsammans!

Eleverna går runt i rummet med handen uppe och gör en highfive när de träffar någon. Vissa elever går vidare då de konstaterar att de skrivit nästan samma rädsla kring mörker. En elev är kvar på slutet som lärare placerar i en tregrupp. Alla elever står nu längs klassrummet väggar i par.

Läraren: ”Berätta om er rädsla för varandra. Beskriv hur du tänkte när du skrev ner det. ”

Alla eleverna börjar prata med varandra. Läraren påminner om att stå nära varandra och viska så andra inte hör.

Eleverna samtalar och beskriver det de är rädda för. Flera kopplar sin egen rädsla med det kapitel de läst i boken. Full aktivitet!

Läraren: ”Var era rädslor lika eller olika mot Anne Franks i kapitlet? Hur då? Fundera tillsammans. Gör en tumme upp när ni är klara!

Läraren: ”Bra! Tacka varandra och gå och sätt er igen!”

Struktur: Kontraster © Niclas Fohlin

Lämna ett svar