Struktur: Mina bilder, dina bilder

Strukturen Mina bilder, dina bilder är en fantastisk struktur för att utveckla förståelse för andras tankar kring ett innehåll. Innehållet kan vara en upplevelse, ett tema i en bok eller en ny erfarenhet. Strukturen kan efter att eleverna tagit del av erfarenheten användas för att fördjupa elevernas förståelse för innehållet. Den kan även stödja eleverna att kunna beskriva sina tankar för varandra. För att stödja denna process ritar Elev A en bild. Elev A ska därefter möta en annan elev (Elev B) och förklara sin bild och sina tankar så att Elev B kan rita Elev As tankar. Därefter ska Elev A lyssna och rita Elev Bs tankar. När Elev A och B berättat och ritat varandras förståelse går de vidare till varsin ny kamrat.

Strukturen kan fungera väl vid tillfällen där du vill att elever ska förklara, rita eller dela information mellan varandra för att öka förståelsen för ett innehåll. Strukturen passar även bra med yngre barn då den inte kräver skrivförmåga. Att rita en bild kring sin förståelse kan stödja samtal och skapa form och struktur kring elevens tankar. Strukturen kan därmed bidra till att utveckla kommunikation och ge stöd vid lärandet av nya språk. Genom att utveckla elevers bildspråk genom att ritprata kan de bli bättre på att förklara och redovisa sina tankar för varandra i andra situationer. I strukturen får eleverna tänka och skapa, förklara för någon annan vad de har ritat, lyssna på någon annans förklaring och rita andras tankar. I inlägget används ordet elev. Övningen kan dock användas även med barn i förskolans verksamhet, samt med vuxna elever.

Struktur: Mina bilder, dina bilder

  1. Pedagogen ställer en fråga kring en upplevelse eller ett tema.
  2. Eleverna får en fyrfältare (fönster) med fyra numrerade rutor (1-4).
  3. Eleverna ritar sina tankar, svar eller minnen i ruta 1.
  4. När eleverna är färdiga med sin bild får de sätta sig två och två.
  5. Eleverna berättar om det de har ritat och vad de tänkte när de ritade det.
  6. Eleverna ritar sin kamrats tanke i ruta 2 på respektive fyrfältare.
  7. Eleverna sätter sig med en ny kamrat, delger sina tankar från ruta 1 och ritar kamratens tanke i ruta 3.
  8. Barnen fortsätter tills alla deras 4 rutor är ifyllda. Avsluta med en reflektion: Vad förstår jag nu kring innehållet?

Strukturen kan användas efter alla upplevelser och undervisningstillfällen, planerade som oplanerade, till exempel kring en utflykt, en läst bok, ett tematiskt innehåll eller en aktivitet. Syftet är att fördjupa elevernas förståelse för innehållet genom att dela tankar med varandra. Eleverna kan även berätta i varje steg vad de vet om innehållet från tidigare samtal vid varje ny träff för att utöka varandras förståelse. För yngre barn kan det räcka med att fokusera på att berätta och överföra sina tankar till varje kamrat så att förståelsen för varandras tankar kring innehållet ökar. Här finns en enkel mall!

En variant är att de i sina möten inte får se varandras bilder innan de ska rita. De måste då föra ett samtal om vad de har tänkt med stöd av sin bild och överföra rätt information till varandra. De kan efter samtalet jämföra sina bilder och se om detta kan öka förståelsen för hur vi kan tänka lika/olika kring innehållet.

Exempel 1, barn i förskola och förskoleklass:

Några barn och en pedagog har samtalat om glädje och vad som gör oss glada. Pedagogen vill att barnen ska förstå hur glädje kan se ut på olika sätt. Pedagogen: “Fundera på vad som gör dig glad.” Barnen funderar. De får ett papper med 4 rutor och pennor. Pedagogen: “På ruta 1 ritar du vad som gör dig glad”. Barnen börjar rita. När alla barn har ritat någonting säger pedagogen till dem att sätta sig två och två. Olle sätter sig bredvid Stina. Olle: “Jag blir glad när mamma och pappa kommer så jag ritade dem”. Stina nickar och börjar rita Olles föräldrar på ruta 2 på sitt papper. När Stina har ritat färdigt flyttar hon sitt papper närmare Olle. Stina: “Jag har ritat min hund. Jag blir glad när jag får leka med honom. Ser du här? Det är min hund och hans leksak”. Olle tittar på Stinas teckning och ritar en hund som leker. Pedagogen: “Nu är det dags att byta par! Tacka varandra och hitta en ny kompis!” Stina och Olle tackar varandra. De fortsätter till en ny kamrat. När barnen har förklarat och ritat varandras tankar samlar de sig i en ring. Pedagogen ställer en fråga: Vad vet ni nu om hur glädje kan se ut?

Exempel 2, elever grundskola:

En pedagog vill fokusera på att eleverna ska förstå hur musik kan påverka känslor och tankar. Eleverna lyssnar på ett musikstycke. Under tiden de lyssnar målar de fritt vad de tänker och känner utifrån musiken i en ruta på ett papper. När musiken är slut vänder de sig mot sin axelkompis och berättar vad de har målat och varför de målade så för varandra. De målar sedan likadant som axelkompisen i ruta 2. Sedan vänder de sig till en ny kompis och gör samma sak i ruta 3. Sist vänder de sig till en fjärde kompis och målar i ruta 4. Eleverna träffas sedan i en fyrgrupp och funderar kring likheter och skillnader. Vad förstår de nu om hur musik kan påverka våra känslor och tankar?

mina bilder dina bilder

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s