Vad undrar jag?: Forntiden

Jag har en klass 3 och som många andra skolor arbetar vi med Forntiden. Syftet är att skapa en förståelse för människans historia och härkomst och förstå övergången från ett jägarsamhälle till hur de första städerna och byarna bildades. Vi börjar med det som kallas Stenåldern för att sedan utforska Bronsåldern och Järnåldern. 

På lektionen skulle vi inleda arbetsområdet “Forntiden”. Eleverna hade en viss förståelse vad området skulle handla om. Jag tänkte att det vore intressant om eleverna fick chans att uttrycka sina tankar kring det nya vi skulle lära oss om. Vi provade därför strukturen “Vad undrar jag?” som ett moment i lektionen för att lyfta fram elevernas funderingar . Så här gick vår lektion och introduktion om “Forntiden” till.

I korthet:

  1. Jag presenterade nya innehållet och syftet att fördjupa vår kunskap.
  2. Eleverna funderade och ställde frågor kring innehållet.
  3. Eleverna samtalade i grupp om sina frågor.
  4. Frågorna samlades in för att fortsätta med kunskapsutveckling på kommande lektioner.

Jag ville först att eleverna skulle få en känsla för forntiden och visade ett avsnitt av den spännande serien ifrån UR; “Arkeologens dotter”.  Nästa steg var att jag önskade få veta vad eleverna kan och undrar kring temat. Jag bad eleverna fundera kring forntiden, och att skriva ned någon fråga som de har eller tänker kring. Jag visade ett bildstöd och hade en presentation till min hjälp där målen var tydliga; dvs att vi skulle lära oss mer om forntiden och vad denna tid innebar för vår mänskliga historia. De fick 5-10 minuter på sig att skriva varsin fråga. Efter någon minut var de snabbt klara. Några elever frågade om hjälp med ord och begrepp eller stavning och vi pedagoger som arbetar i klassen gick runt och stöttade eleverna. 

Vad gäller själva strukturen Vad undrar jag? modellerade jag först själv hur den går till genom att skriva en fråga på en papperslapp och sedan knyckla ihop papperet försiktigt till en boll. Jag berättade att på så sätt kunde ingen läsa frågan och inte heller veta direkt vem som skrivit just den frågan. Jag berättade också att det var viktigt att knyckla ihop försiktigt så man kunde läsa frågan senare. Jag förklarade att det förstås var lite ovanligt att vi knycklar ihop papper, men att det var ett nytt sätt och att vi då inte kunde läsa frågorna innan. Syftet var att mer fokus kunde läggas på själva innehållet till skillnad mot vem som skrivit frågan samt att denna blir gruppens fråga att diskutera.

Vi har arbetat med kooperativt lärande som en röd tråd sedan år 1 och eleverna är väl förtrogna med hur de kan stötta varandra i par och grupper. Vi hade roll-kort i övningen vilket de använt tidigare: Berättaren, Kontaktansvarig, Ordfördelare och Uppmuntrare. Eleverna är alltid indelade i lärpar som kan användas i olika situationer i undervisningen. Denna gång parade jag ihop två lärpar och fick på så sätt grupper om fyra elever i varje grupp. Varje elev fick en av de ovanstående rollerna för att stötta samarbetet och lägga fokus på kunskapsutvecklingen och frågorna. 

När grupperna samlats i olika delar av klassrummet, sju grupper totalt, fick de lägga sina “fråge-bollar” i mitten och den som hade rollen Berättare i varje grupp tog upp en “fråge-boll” i taget och läste upp frågan. Sedan fördelade Ordfördelaren ordet och alla i gruppen fick diskutera sina tankar om frågan. Därefter tog de nästa fråga och nästa fråga. Totalt diskuterade de ca fyra frågor i grupperna. Uppmuntraren fick som uppgift att ge uppmuntrande ord och se till att gruppen höll sig till frågan. Den Kontaktansvarige hade som uppgift att hålla tiden och sen tillkalla oss vuxna när de diskuterat klart alla frågor. 

Aktivt lyssnande och berättande!

Samtalen i grupp avslutades med att vi i helklass gick igenom några frågor ifrån varje grupp. Jag drog “talpinnar” som vi använder oss av för att fördela ordet och eleverna fick berätta om sin grupps frågor. 

Slutligen samlade jag in alla frågor och berättade att dessa frågor som eleverna själva hade skrivit skulle bli en del av hur vi kunde arbeta vidare. Jag berättade att jag skulle göra mitt bästa för att hitta relevanta faktatexter och filmer som skulle kunna besvara elevernas egna frågor och att vi tillsammans kunde leta reda på svar kring de frågor som det inte finns direkta svar på. 

Reflektion efter att ha arbetat med strukturen “Vad undrar jag?”

När eleverna diskuterade kunde jag som lärare gå runt och lyssna på frågorna och diskussionerna. Jag slogs av att frågorna var genuina, intressanta och jag kunde “checka av” vilka förkunskaper och egna erfarenheter eleverna hade. Jag märkte att tidigare områden vi arbetat med användes i diskussionerna, såsom att “Livet uppkom i havet”. De använde även ord och begrepp som vi har arbetat med på ett korrekt sätt och satte in dessa i sina frågor såsom i frågan “Åt man rå mat på stenåldern?”. 

Jag blev förvånad över hur bra de var på att leda sitt eget arbete och hålla bra diskussioner i grupperna. Jag tror många elever fick nya kunskaper och förståelse kring Forntiden då de använder ord och begrepp som är mer elevnära. De “skrynklade” ihop frågan till en boll och följde hur jag hade modellerat utan problem. Själva strukturen gjorde att mina elever som är snabba och gärna vill greppa alla frågor på en gång fick ro och kunde fokusera på bara en fråga åt gången. Jag upplevde att mer fokus lades på själva frågan och vad de kunde lära sig av varandra än vad det brukar bli kring gruppdiskussioner. Frågan som lästes upp blev gruppens fråga som de ville undersöka närmare. När vi vänder på papper, och frågor, är de annars gärna där och kikar och vill vara snabbt klara 😉 

Som vanligt kan man dock inte vara FÖR tydlig, vissa elever skrynklade ihop sin fråga till en så hård boll att frågan skriven med blyerts nästan var oläslig… Ja, ja – nästa gång är jag supertydlig med varför man ska knyckla frågan “lätt” och inte hårt… De lärde sig ju också, eleverna sa det själva – det var inte bra att skrynkla så hårt. Vad gäller kunskapsutvecklingen och fokus kring Forntiden är jag mycket nöjd!

Jag har tidigare arbetat med VÖL (Vad jag vet, Önskar veta, Lärt mig)-scheman innan vi inlett ett tema. Det som blev ett mervärde denna gång var att eleverna fick diskutera sina frågor på direkten och använda tidigare kunskaper kring det nya de skulle lära sig. Det blev likt som ett VÖL men aktivt och elevnära och på riktigt på en gång!  Jag blev glad över att eleverna förstod vikten av att skriva “riktiga och intressanta frågor”, dvs ingen larvade sig och alla tog uppgiften på fullaste allvar. Jag tror de kände på sig att de kunde vara med och påverka och att innehållet i sig var intressant och relevant för dem.

Jag kommer att använda denna struktur igen som ett moment där det passar, det är jag säker på. Nästa gång kanske i vårt värdegrundsarbete, ex. när vi har “Forum” och “Klassforum” kan den passa. Strukturen är också perfekt som introduktion till ett nytt arbetsområde då jag som lärare kan vara aktiv lyssnare och verkligen få med mig elevernas tankar och frågor. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s