Mina bilder, dina bilder: Att leva i världen
Gästinlägg av Helena Sjöberg och Anna Hammarberg
Vi har testat strukturen Mina bilder, dina bilder i vår klass med 44 elever i årskurs 2. Klassen är uppdelad i två grupper, röd och grön. Vi har använt strukturen i två olika uppgifter och båda grupperna har genomfört båda men i olika ordning.
Uppgift 1
Område: Att leva i världen
Mål: Eleverna ska ha kunskap om några mänskliga rättigheter och barns rättigheter.
Elevernas förförståelse: Eleverna har på tidigare lektioner arbetat med olika värdegrundsfrågor som t.ex. trygghet, vänskap och ansvar.
Genomförande:
Utgångspunkten för denna lektion var frågeställningen ”Vad behöver barn för att må bra i skolan?”. Eleverna skulle med hjälp av strukturen Mina bilder, dina bilder presentera sina tankar för varandra.
Jag berättade för eleverna hur de skulle arbeta med strukturen. På tavlan fanns bilder och text som förstärkte det som jag beskrev.
Jag skrev frågan “Vad behöver barn för att må bra i skolan?” på tavlan och bad eleverna att fundera själva en stund. Eleverna fick sedan ett papper med fyra numrerade rutor. I ruta 1 fick de rita det de tänkte på när de hörde frågan. När alla var färdiga fick de sätta sig i sina lärpar. I ruta 2 skulle nu en av eleverna i paret rita det som kompisen berättade. Därefter var det den elevens tur att rita det kompisen berättade. När paret var färdiga med uppgiften fick de räcka upp handen. De vuxna i klassrummet såg då vilka som var klara och hjälpte till att skapa nya par. Eleverna berättade på samma sätt som ovan för varandra men ritade nu i ruta 3. Efter ett nytt byte ritade eleverna i ruta 4. Eleverna blev färdiga efterhand och fick då läsa i sin bänkbok en stund tills alla blivit klara. Jag gjorde sedan ett gemensamt avslut med hela gruppen. Genom att använda namnpinnar slumpades frågan ut till några av eleverna. De fick svara på om de fått höra något intressant i t.ex. ruta 2. Eleven svarade som ett exempel att kompisar var viktiga. Jag frågade då om det var fler som fått höra om kompisar och de elever som hört det räckte då upp handen.
Uppgift 2
Område: Att leva i världen
Mål: Eleverna ska lära sig om kontinenterna, världsdelarna och världshaven.
Elevernas förförståelse: Eleverna har på tidigare lektioner bekantat sig med jordklotet och undersökt var länderna de har anknytning till finns på jordklotet med hjälp av Google Earth.
Genomförande:
Med hjälp av strukturen Mina bilder, dina bilder skulle eleverna presentera de tankar som de fick när de tittade på en film som behandlade kontinenter, världsdelar och världshav.
Strukturen presenterades muntligt för eleverna tillsammans med ritade bilder och text på tavlan. Jag poängterade att de skulle rita bilder för att komma ihåg, dvs de skulle inte göra så noggranna bilder. Eleverna tittade på filmen som var 15 minuter lång. Eleverna fick papper med fyra numrerade rutor. De uppmanades att i ruta 1 rita vad de kom ihåg från filmen. Kanske var det något särskilt som de tyckte var extra intressant eller spännande. Därefter möttes eleverna i sina lärpar. En elev började berätta vad hen ritat i ruta 1. Kompisen ritade då detta i ruta 2 och sedan blev det hens tur att berätta. När båda berättat och ritat skulle de hitta nya kompisar att berätta för. De vuxna i rummet hjälpte till så att alla hittade nya kompisar efter hand. På samma sätt som ovan berättade eleverna för varandra men nu ritade de i ruta 3. Eleverna delgav alltid vad de själva ritat i ruta 1. Allt eftersom eleverna återigen blev färdiga hjälpte de vuxna till med att skapa nya par. Denna gång fyllde de i ruta 4. Jag samlade sedan eleverna på mattan efterhand som de vara klara. På mattan började eleverna spontant att berätta för varandra. Fler och fler elever blev färdiga och anslöt till gruppen och samtalet på mattan. Lektionen avslutades med en exit ticket där eleverna fick berätta för mig om något nytt som de lärt sig under lektionen.
Reflektion
Vi tilltalades mycket av strukturen Mina bilder, dina bilder. Det var intressant att genomföra strukturen i två grupper och med olika typer av uppgifter. Den röda gruppen fick börja med geografilektionen och den gröna gruppen startade med lektionen om rättigheter, men båda grupperna genomförde båda lektionerna.
Vi kunde konstatera att det förstås blir skillnad i genomförandet när eleverna har gjort strukturen en gång tidigare. De vet vad de ska göra. Att som lärare göra samma uppgift i två grupper gör också skillnad. Jag vet vad som fungerar eller inte fungerar och anpassar mitt upplägg. Vi kunde också notera på elevernas sätt att arbeta att vi inte heller hade genomfört strukturen exakt på samma sätt. Men det ser vi inte som någon nackdel.
Den gröna gruppen började med lektionen om rättigheter. De hade då fått frågor av typen vad de fick höra i ruta 2. När den gröna gruppen sedan gjorde strukturen på geografilektionen och de samlades på mattan började eleverna själva att fråga varandra på samma sätt. Detta är ett exempel på hur de varit lyhörda för hur vi genomfört strukturen. Ett annat exempel på hur vi lärde av varandra handlar om hur de skulle rita sina bilder. Den röda gruppen fick på en gång veta att de inte skulle rita noggrant och detaljerat. Det fick inte den gröna gruppen vilket resulterade i att de lade ned mycket tid på bilden. De fick till och med färglägga. Det blev fina bilder men tog för mycket tid.
Vi funderade också på hur strukturen fungerade utifrån våra olika typer av lektioner som vi hade haft. En lektion var mer uppbyggd kring fakta och den andra mer inriktad på reflektion kring en öppen frågeställning. Vi tycker att strukturen fungerar bra oberoende av lektionens innehåll. Utmaningen ligger mer i att möta elevernas olika behov. För vissa elever är det problematiskt att formulera egna tankar och funderingar oavsett om de gör det muntligt eller visuellt. Då kan den öppna frågan bli svår men filmens mer teoretiska innehåll passar bättre. Å andra sidan kan det vara en utmaning att komma ihåg det som sagts. Dessa elever behöver få vuxenstöd för att lösa uppgiften. Vi såg att dessa elever hade svårt att rita sina tankar i ruta 1 men att de sedan lättare kunde rita det kompisen berättade i de andra rutorna. De kunde då ta hjälp av både kompisens verbala berättelsen och av det visuella stödet. Vi observerade att eleverna hade både likheter och olikheter i sina bilder. På geografilektionen ritade flera elever Pangea, regnskogen, Mount Everest och Marianergraven och de använde namnen när de presenterade sina bilder för varandra. Detta gällde även namnen på världsdelar och världshav. Som exit ticket var det även många som nämnde Pangea och att det djupaste stället i havet var djupare än vad Mount Everest är högt. Det är så spännande när eleverna gör egna kopplingar och fördjupar sitt lärande.
Under arbetet med strukturen uppstod en del frågor som vi fick lösa efterhand.
Hur ska bytet mellan paren ske? Det kändes direkt att eleverna inte kunde vänta in varandra tills alla var färdiga utan vi hjälpte dem att byta allt eftersom.
Vad ska vi ge för uppgift till dem som blev färdiga med ruta 4? Här gjorde vi olika men båda lösningarna fungerade bra. En av oss lät eleverna läsa i sin bok tills alla var klara för att sedan avsluta lektionen gemensamt. Den andra satte sig på mattan och eleverna kom dit och började berätta för varandra när de var färdiga och till slut satt alla där.
Hur ska bilderna utformas? Eleverna måste få veta att de inte ska göra så noggranna bilder och vi rekommenderar att de inte färglägger (beroende på syfte och uppgift)
Hur gör vi om det inte är jämna par? Det fungerade mycket bra att låta eleverna arbeta i en grupp med 3 också.
Vi tycker att Mina bilder, dina bilder är en mycket användbar struktur där eleverna får möjlighet att dela tankar och kunskaper med varandra. Vi kommer att använda den flera gånger.