I Anneke Moerkerkens regi fick vi, Jacqueline Andrae, Pernilla Lundh Sandgren och Jessika Svahn – lärare på Bälinge skola i Uppsala kommun, möjlighet att åka på en studieresa till Den Haag i Nederländerna för att se hur skolor arbetar med KL.

Vi är tre lärare från Bälinge skola som har i uppdrag av vår skola och rektor att implementera kooperativt lärande (KL) på Bälinge skola. Vår fråga var: Hur gör man det på bästa sätt?

Tack vare Anneke Moerkerken såg vi en möjlighet att ta del av andra skolors försök att i kollegiet utveckla KL:s arbetssätt. Det som var intressant var att ta del av erfarenheter av detta från ett annat land med en annan skolkultur. Vi besökte två olika skolor; på en högstadie- och gymnasieskola och en låg- och mellanstadieskola. De båda skolorna var i uppbyggnadsfasen när det gällde att inför KL på sina skolenheter och deras skolledning var mycket drivande i processen.

En tanke som slog oss när vi besökte Nederländerna var att båda skolorna hade en tydlig pedagogisk profil. Vid de två skolorna hade de för implementeringen av KL ett arbetssätt där ett antal lärare coachade sina kollegor, sk lärarcoacher. Vi blev imponerade av att vissa lärare, coacher, fick riktad utbildning inom KL av extern utbildare där de sedan ledde implementering på sin skola. Det fanns en tydlig plan för hur lärarna över tid skulle bli bättre på att utöva KL och strukturerat samarbete i sina klasser.

På högstadie- och gymnasieskolan, en Daltonskola, arbetade man utifrån Parkhursts pedagogik där målet är att eleven ska reflektera över sitt lärande och se sig själv som sin egen lärare. För att nå målen behöver eleven lära sig att samarbeta med andra. KL ses därför som en möjlighet att uppnå det målet.

Den externa handledaren, som är väl utbildad i KL, gör även klassrumsbesök hos lärarna för att stötta processen. Det kollegiala lärandet hade en tydlig arbetsgång på Daltonskolan då vi fick se hur de i ”aktion” blir handledda under pågående lektion samt med samtal efter lektioner.

Lärarcoachernas uppgift var att stötta och handleda sina närmaste kollegor i olika undervisningssituationer genom att göra klassrumsobservationer och införa kooperativa diskussioner i arbetslagen. Samtidigt var de själv lärare och provade det de handleder om i sina egna klassrum.

På låg- och mellanstadieskolan undervisades elever från ett flertal europeiska länder, barn till diplomater och internationellt arbetande föräldrar, och där såg man det kooperativa lärandet som en viktig metod för att få in eleverna i kommunikativa relationer. En del elever stannade på skolan kort tid, ett läsår, och det gäller att skapa goda sociala relationer och färdigheter. På denna skola hade de flesta lärare, även vikarier, gått en utbildning i KL. Även här var det ett antal lärare som hade en ledande roll i att implementera KL. Dessa lärare fick kontinuerligt utbildning av externa handledare.

Det var fascinerande att se att oavsett utbildningssystem och nationstillhörighet, svenskt eller nederländsk, så såg vi fler likheter än skillnader mellan länderna när det gäller att undervisa kooperativt. Det sociala samspelet mellan eleverna är lika glädjandefyllt oberoende av vilket språk som talas eller i vilken nationskultur eleven växer upp. Detta borgar ännu mer för att KL är rätt väg att gå för att öka elevdelaktigheten och den social glädjen/samspelet samt tolerans för oliktänkande.

Sammanfattning

Tre viktiga lärdomar kan vi ta med oss från besöket. En är att lärarna inte förväntades kunna allt på en gång. De förväntades lära sig KL över tid med stöd av coacher och genom kollegiala diskussioner. Det tar helt enkelt tid att utvecklas i ett nytt sätt att tänka. Det andra är vikten av ett stöd från en extern handledare med stor kunskap inom KL till både coacherna och lärarna. Det sista är att båda skolorna hade ett tydligt behov och mål med vad KL skulle leda till. Processen var förankrad hos både skolledning och lärare.

Under besöket såg vi enskilt, par och grupparbete samt olika kooperativa strukturer och strategier. Några av de vi fick se var ”fråga-fråga-byt”, ”solfjädern”, ”sant eller falskt” och ”mötas på mitten”.