Lekgrupper i förskola, förskoleklass och fritids

Svensk forskning visar att barn i frivillig verksamhet ofta blir uteslutna utan att pedagoger ser eller uppmärksammar detta. Detta har visats särskilt i förskola (här och här) och på fritids. För att se till att barn inte blir uteslutna kan verksamheten arbeta med lekgrupper. Det finns många olika sätt att organisera lekgrupper, från intressestyrda där barn väljer aktivitet och sedan tilldelas grupp till förvalda grupper. I detta inlägg beskrivs hur pedagogvalda grupper kan användas. Genom att pedagoger bestämmer grupper och någon gång i veckan låter barnen leka tillsammans i en ny konstellation kan barnen hitta nya lekkamrater och skapa nya vänskapsband. Detta kan leda till att barnen vid mer fria aktiviteter utvecklar en bättre förmåga till att bjuda in och få tillgång till lek. Lekgrupperna kan vara slumpmässigt valda eller särskilt väljas ut för att bryta mönster av uteslutning och låsta hierarkier. Lekgrupperna bör vara två till som mest ca sex individer så att leken kan genomföras tillsammans där allas bidrag i leken blir viktigt.
- Val av grupper genom slumpmässig tilldelning, för att bryta hierarkier eller använda befintliga pedagogvalda grupper
- Leksamling för att hälsa, skapa en identitet och välja gemensam lek
- Lekstund med uppmuntran att stanna i gruppen
- Ev. samling för reflektion; dela erfarenheter med andra och ge och ta feedback samt tacka varandra för lekstunden
För att skapa lekgrupper kan du använda slumpmässiga grupper eller särskilt utvalda för ett syfte. En aktivitet med lekgrupper kan börja med en gemensam samling. I samlingen presenteras grupperna av pedagogen och grupperna får hälsa på varandra. Nästa steg är att diskutera var och med vad de vill leka. Pedagogen kan bestämma utrymme eller specifika regler eller tidsbestämmelser om så önskas. Demokratiskt deltagande och att ge uppskattning och uppmärksamhet till varandra bör vara i fokus. Därefter initierar barnen lek med varandra och pedagogen kan röra sig mellan grupperna för att ge stöd och uppmuntran. Lekstunden kan avslutas med en gemensam samling där pedagogen ger återkoppling kring det denne sett och att barnen får tacka varandra. Samma lekgrupp kan användas vid flera lektillfällen för att utveckla djupare vänskap och utveckla lekgruppernas befintliga lekar.
Om ni redan har och arbetar med långvariga lärpar eller lärgrupper i barngruppen är det bra att under veckan ha bestämda lekstunder för dessa grupper. Gruppen kan först diskutera vad de vill leka och sedan genomföra leken tillsammans. Inför val av lek och i leken kan de få träna på att komma överens, träna turtagning och stötta varandras deltagande. Leken ska leda till att de får ha en rolig stund tillsammans där de lär känna varandra bättre och får möjlighet att utveckla vänskap. För att förstärka sammanhållningen i par och grupper kan de få hänga upp en gemensam skylt eller bild med sina namn bredvid den lek de vill göra på en aktivitetstavla. Det skapar en identitet i gruppen kring det som ska lekas och gör att barnen har lättare att stanna i leken och med varandra. Ge gärna återkoppling kring barnens lek och lyft goda exempel som du ser ske under leken på era kommande samlingar och möten.
Exempel: Varje tisdag förmiddag är det dags för lärkompis-lek. På samlingen sätter sig barnen med sin lärkompis. Pedagogen: “Nu ska ni få fråga varandra vad ni vill leka idag på lärkompisleken. Kom ihåg att lyssna på varandra och försök hitta någonting som båda tycker är roligt.” Pedagogen berättar vilka aktiviteter som finns tillgängliga utöver de vanliga och barnen får fundera enskilt en stund. Alex: “Vad vill du göra idag Ebba?”. Ebba: “Jag vill leka med tågbanan.” Alex: “Det är roligt, men det gjorde vi ju förra gången. Kan vi inte måla idag? Vi kan måla tåg!” Ebba: “Ja det kan vi göra!” Ebba och Alex visar tummen upp att de har valt. De får gå fram och sätta en bild på sig själva bredvid bilden på ateljén på tavlan och tar med sig ett tåg. De ska måla tillsammans.

Exemplet är taget från Lisa Fohlin och hennes barngrupp. Lisa har arbetat flera år med pedagogvalda lekgrupper i förskolans verksamhet. I planeringen fick barnen en till två gånger i veckan leka i sina lärgrupper, som också användes för aktiviteter och utemiljö. Syftet med lärgrupperna var att barnen skulle utveckla vänskap och relationer med varandra och skapa en social miljö för inkluderande lek. Över tid märkte Lisa att barnen hade fler kamrater och att avdelningen utvecklat en kultur där barn bjöds in i lekar över tidigare gränser och hierarkier. Läs mer om det här!
Referenser
- Skånefors (2013), Barns sociala vardagsliv i förskolan
- Jonsdottir (2007), Barns kamratrelationer i förskolan
- Elvstrand & Lago (2019), Jag har oftast ingen att leka med