Samarbete sker ofta naturligt i idrott där elever tillsammans ska utveckla förtrogenhet kring hälsa, olika redskap och sin kropp. I flera sporter ska eleverna tillsammans kämpa för att klara av olika hinder eller utmana sig själva och varandra. I läroplanen lyfts vikten av samarbete fram i ämnets syfte.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. (LGR 11 – Idrott och hälsa)

En idrottsaktivitet kan planeras utifrån grundprinciperna för kooperativt lärande. Ämnesdidaktiskt passar ett innehåll där elever behöver interagera med varandra för att lyckas i aktiviteten. Den viktigaste grundprincipen är att elever ska känna sig positivt ömsesidigt beroende av varandra – de ska uppleva sig behöva varandra. Detta beroende kan vara fysiskt – vi klarar oss inte utan varandra – såväl som att aktiviteten kräver ömsesidiga samtal för att kunna utföras. Aktiviteter där det finns ett yttre hot, en uppgift eller ett mål där samarbete behövs för att lyckas passar väl till kooperativa idrottsaktiviteter. I praktiken skulle kooperativa grundprinciper för idrott och hälsa innebära att eleverna utför en aktivitet i par eller grupp där de:

1. får ett gemensamt mål de ska uppnå tillsammans
2. uppmuntras att samtala och stötta varandra
3. får feedback av läraren och möjlighet att reflektera kring sitt samarbete.

Att fundera på: När kan mina elever stötta varandra? Hur kan jag strukturera uppgifter där eleverna behöver varandra? När kan jag använda korta samarbetsmoment för att stärka elevernas utveckling och lärande?

Här nedan finns några exempel från idrottslektioner.

Exempel 1: Eleverna ska orientera i par. Vid första tillfället får de i uppgift att gemensamt titta på kartan och diskutera hur de ska ska springa. De ska vara överens innan de sätter igång. Efteråt får de diskutera vad de gjorde bra och vad de kan göra bättre nästa gång. Vid tillfälle två får de i samma par i uppgift att turas om att hitta varannan station. En elev leder vägen och den andra ger sedan feedback på hur det gick, sedan turas de om.

Exempel 2: Inför att eleverna ska springa 3 kilometer får de i sina lärgrupper peppa varandra och göra sin grupprörelse innan de sätter igång. När de kommer i mål hejar de fram sina sista gruppmedlemmar och firar tillsammans att alla kom i mål.

Exempel 3: Eleverna ska ha cirkelträning. De roterar mellan stationerna i par. Vid varje station ska först den ena eleven utföra stationen medan den andra hejar på och peppar. De turas sedan om.

Exempel 4: Läraren bygger en hinderbana. Några av hindren är byggda så att det bara går att ta sig igenom dem om man är två personer. Eleverna tar sig i par igenom hinderbanan. De stöttar varandra och firar när de är klara.

Exempel 5: Varje par skapar en station på cirkelträningen eller ett hinder på hinderbanan. De får sedan förklara för de andra hur deras station/hinder går till. Till sist får alla par ta sig igenom banan.

Exempel 6: Eleverna ska tillsammans i naturen ta sig förbi olika hinder och lösa problem. De ska först diskutera, sedan prova sig fram. Efter två stationer ska de diskutera: Vad har vi gjort bra som vi inte ska sluta med? Hur kan vi förbättra vårt samarbete inför kommande stationer?

Lästips: HÄR kan du läsa om hur du kan använda små samarbetsmoment innan, under och efter individuellt arbete och applicera detta utifrån ett idrottsdidaktiskt öga. Sven-Gunnar Furmark har i Sverige varit ledande inom cooperative learning och idrott och hälsa i mer än 20 år. För mer tips kring KL och idrott kan materialet kallat “Äventyrspedagogik” vara bra att utgå ifrån. I materialet kombineras idrott och hälsa med aktiviteter, strategier och förhållningssätt från KL.

Boktips: Bättre samspel, Kamratbanor (inne och ute) samt Kamratövningar av Sven-Gunnar Furmark. Cooperative learning in physical education and physical activity av Ben Dyson & Ashley Casey.

Det finns en mängd filmer på Youtube där idrottslärare visar olika kooperativa aktiviteter. Sök på Cooperative learning och Physical education så hittar du massor.

•