Samarbetsfärdigheter i praktiken

”Det är så tydligt att det inte räcker att bara använda strukturer i undervisningen, jag måste också undervisa utifrån de sociala mål eleverna behöver för att klara av samarbete.”

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda strukturer såsom EPA i undervisningen. Strukturer kan vara bra verktyg som hjälper mig som pedagog att få till samarbetssituationer där eleverna behöver varandra. Det räcker dock inte med det. Kooperativt lärande är mer än en metod eller enkla trix, det är ett förhållningssätt. Som läraren i citatet ovan upptäckt består det kooperativa förhållningssättet av en oerhört viktig social aspekt. När elever ska samarbeta och samtala med varandra behöver jag som pedagog synliggöra hur detta ska gå till. Hur ser ett effektivt samarbete ut? Hur gör man när man samarbetar? Vad innebär det? Hur kan vi stötta varandra? Pedagogen kan välja att synliggöra samarbetsfärdigheter för eleverna på många olika sätt. Hur det synliggörs påverkas av det innehåll ni arbetar med, vilka eleverna du har i din grupp och utifrån ditt sätt att leda. Men… ska du använda samarbete i undervisningen kan inte det sociala glömmas bort, utan behöver finnas med som en röd tråd i det ni gör. När vi utvecklar elever i hur man samarbetar och synliggör hur ett effektivt samarbete kan se ut blir de bättre på det. (För forskning kring detta se t.ex. HÄR , HÄR och HÄR). Detta behöver ske tillsammans med kunskapsinlärningen när innehållet arbetas med, och inte som isolerade moment på en EQ-lektion en gång i månaden. Här nedan beskrivs några olika sätt att arbeta med socialt och emotionellt lärande på ett integrerat sätt i undervisningen. Syftet är att stärka elevers lärande och mående, synliggöra goda exempel och sprida effektiva samarbeten i gruppen. Exemplen nedan kan användas oavsett om du jobbar med en förskoleklass eller en gymnasieklass.

Muntliga instruktioner

Innan eleverna ska samtala eller samarbeta kring en uppgift kan pedagogen påminna om och rikta fokus mot en samarbetsfärdighet som eleverna behöver fokusera extra på.

  • Påminn muntligt genom att säga t.ex. ”Kom ihåg att luta er nära varandra så att ni kan viska utan att störa andra” eller ”Kom ihåg att ställa frågor till varandra så att ni får reda på hur den andra tänker”.
  • Påminn genom att peka på en skylt där samarbetsfärdigheten står skriven, eller på en bild som symboliserar samarbetsfärdigheten.
  • Be eleverna viska i par kring samarbetsfärdigheten, t.ex. ”Hur var det nu man gjorde för att lyssna aktivt på varandra?” eller ”Hur ska vi göra för att stötta varandra?”.

Modellera förväntade beteenden

Genom att modellera och visa ett beteende kan pedagogen förmedla ett effektivt samarbete tydligare än med ord. Pedagogen kan exempelvis:

  • Samtidigt som hen säger ”Jag vill att ni lutar er mot varandra” luta sig nära en grupp elever för att förstärka orden.
  • Visa med kroppen hur man är vänd mot den man ska lyssna på
  • Tillsammans med en elev modellera turtagande
  • Låta elever dramatisera hur de tänker att samarbetsfärdigheten ser ut

Synliggör hur ett effektivt samarbete ser ut

Sociala mål kan synliggöras med ord och/eller bilder. Eleverna kan behöva en klar och tydlig bild av hur samarbetsfärdigheten ser ut i praktiken så att de vet vad som förväntas av dem. Läraren kan ta bilder när elever har ett effektivt samarbete och därefter sätta en etikett på bilden såsom ”vara nära varandra”. Denna bild blir därefter klassens egna sätt att förstå hur de ska samarbeta med varandra. Samarbetsfärdigheter kan även synliggöras genom att:

  • Skriva en lista med exempelfraser knutna till samarbetsfärdigheten som är i fokus
  • Skapa ett T-kort eller ett Y-kort tillsammans med eleverna för att synliggöra hur samarbetsfärdigheten syns och hörs
  • Ta kort på ett par eller en grupp som gör en samarbetsfärdighet bra (exempelvis att vara nära varandra och luta sig mot varandra) och sedan visa den och diskutera det som syns
  • Visa bilden från ovan när jag vill påminna om samarbetsfärdigheten
  • Lyfta goda exempel muntligt under eller efter en samarbetsstund för att rikta hela klassen mot ett mål
  • Be eleverna reflektera kring vad de har gjort bra tillsammans och samla detta i en gemensam lista
  • Använda en elevobservatör som observerar vad de andra gör bra kring samarbetsfärdigheten och sedan återger detta till klassen

Observera och återkoppla hur eleverna samarbetar

När eleverna samarbetar kan pedagogen observera hur samarbetet går till. Genom att lyfta vad som fungerar bra och delge eventuella utvecklingsmöjligheter utvecklas eleverna. Om pedagogen påminner om ett socialt mål innan samarbetsmomentet kan detta senare vara i fokus för observation när elever samarbetar. Pedagogen kan använda följande frågor för observation:

  • Vad gör eleverna som stöttar samarbetat?
  • Hur hjälper de varandra?
  • Vad gör de som leder arbetet och lärandet framåt?
  • Hör jag några av de exempelfraser vi pratat om?
  • Ser jag att de gör de sakerna vi pratade om?
  • Vad kan jag lyfta för positiva exempel för eleverna så att de förstår hur ett effektivt samarbete kan se ut?

Det pedagogen ser bör återberättas för eleverna – för att uppmuntra, sprida goda exempel och ge modeller för framtida samarbeten. Pedagogen kan exempelvis:

  • Ge återkoppling till en enskild elev kring något hen gjort bra
  • Ge återkoppling till en grupp kring det de gör bra
  • Pausa arbetet i klassen för att återge några bra saker hen sett flera grupper göra
  • Efter ett samarbetsmoment återge de bra sakerna som skett och knyta an det till en eventuell lista eller T-kort som gjorts
  • Ta kort eller filma när par/grupper använder samarbetsfärdigheter på ett tydligt sätt och visa detta för klassen efteråt

Reflektera kring framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter

Efter ett samarbetsmoment är det bra att låta eleverna reflektera kring det som hänt, både kring lärandet och samarbetet. Detta kan göras på många olika sätt, exempelvis:

  • Eleverna funderar enskilt kring sitt eget bidrag
  • Eleverna reflekterar skriftligt kring sitt bidrag
  • Eleverna diskuterar i paret/gruppen kring en sak de gjorde bra
  • Eleverna diskuterar i paret/gruppen hur de har stöttat varandra i uppgiften
  • Eleverna får göra tummen upp om de tycker att de har använt den samarbetsfärdighet som läraren påminde om tidigare
  • Eleverna får tacka sin samarbetskompis för något specifikt den gjorde kring samarbetsfärdigheten
  • Eleverna får inför ett längre samarbete diskutera vilka samarbetsfärdigheter de känner att de behöver fokusera extra på. Dessa skrivs ner i gruppens loggbok och utvärderas och uppdateras fortlöpande.

Fler inlägg kring samarbetsfärdigheter:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s